Av doc Peter Nilsson

Diabetes medför en förhöjd kardiovaskulär risk, vilken hos IDDM främst är kopplad till förekomst av albuminuri samt hos NIDDM till dyslipidemi och hypertoni. Rökning adderar kraftigt till denna risk vid varje form av diabetes. Länge har lipiderna hos framförallt NIDDM patienterna varit ett försummat kapitel och tillräckliga ansträngningar har gjorts för att normalisera den för dessa individer så typiska dyslipidemin i form av

• höga triglycerider
• lågt LDL kolesterol samt
• en förhöjning av små, täta, lättoxiderade, aterogena LDL kolesterolpartiklar.

Glukosmetabol kontroll
Glukosmetabol kontroll är det första behandlingssteget vid dyslipidemi och detta medför ofta en övergång till insulinregim eller tillägg av metformin som då kan korrigera lipidbilden. I framtiden kan däremot andra farmaka. t ex ur gruppen thiazolidine-dioner, exempelvis troglitazon, komma att spela en roll för behandling av den underliggande insulinresistensen och därmed dyslipidemin.

Farmakologisk lipidbehandling
Ifall dessa åtgärder ej är tillräckliga så bör farmakologisk lipidsänkande behandling komma ifråga. Statiner och fibrater är de medel som då kan bli aktuella, medan resiner (risk för hypertriglyceridemi) och nikotinsyra (risk för hyperglykemi) ej är lämpliga för denna patientgrupp.

Statinbehandling av S-kolesterol över 5.5 mmol/l
Genom att resultatet i aprilnumret av publicerats för en sekundärpreventiv statinbehandling vid NIDDM har li-pidfrågan kommit i fokus. I en subanalys inom 4S studien har man sålunda kunnat påvisa att 202 diabetiker hade minst lika god nytta, om inte bättre, av behandling med simvastatin (Zocord) som de 4.242 icke-diabetikerna. Sannolikheten av att slippa en större kardi-vas-kulär händelse under 6 år var för icke-diabetiker 71% i place-bogruppen mot 80% i simvas-tatingruppen (p<0.001). Bland diabetikerna var motsvarande siffror 51% i placebogruppen mot 75% i simvastatingruppen (p=002). Alla typer av kardio-vaskulär händelser reducerades i den aktivt behandlade diabet-esgruppen, och det märktes ingen negativ påverkan på den glukosmetabola kontrollen. Motsvarande resultat har även noterats med pravastatin-behandling för diabetiker i CARE-studien. För närvarande pågår en del andra lipidstudier, bland annat den statinbaserade Heart Study i Oxford, UK, som omfattar nästan 20.000 patienter varav 9.000 är diabetiker.

Lipidintervention bör mer ofta komma ifråga hos diabetiker, även vid LDL>3.o
Sammanfattningsvis så har det nu tillkommit dokumentation på värdet av sekun-därpreventiv statinbehandling för diabetiker med förhöjt kolesterol över 5.5 mmol/l eller ett LDL >3.0 mmol/l. Eftersom gränsen mellan primär- och sekundärpreventiv behandling är diffus hos diabetiker, som ofta har en tyst ateroskle-rotisk hjärtsjukdom, så bör lipidintervention mer ofta komma ifråga hos alla diabetiker, framförallt hos dem med en ansamling av övriga riskfaktorer för hjärtkärl-sjukdom.

1998 - ännu fler diabetiker
När WHO expertkom-mittén i sommar skall lägga fram sitt förslag om att sänka gränsen för definition av diabetes till blodglukos 6.1 mmol/l så kommer antalet patienter att kraftigt öka. Därmed måste också de icke-farmakologiska insatserna öka med kost, motion och rökstopp, som trots allt är och förblir basen i all diabetesvård.

Peter Nilsson, docent, distriktsläkare, Dalby Vårdcentral och lektor i kardiovaskulär forskning, Universitetssjukhuset MAS, 214 01 Malmö. Fax 040 33 70 81.

Särtrycket av artikeln i Diabetes Care 1997;20:614-620 bifogas detta nummer av DiabetologNytt.

Diabetes och lipider - en terapeutisk utmaning. Peter Nilsson, Stig Attvall, Bengt Vessby.
Nyskriven. Finns på Faxkod 93016. DiabetoFax. Ring 08 34 79 55.

NyhetsINFO
Red