Generösa anslag från Barndiabetesfonden
Från Barndiabetesfondens tidskrift Sticket Nr 1 1999:
”Generösa anslag stöder viktig forskning i kampen mot en av våra vanligaste
folksjukdomar”
Ännu är inte diabetesgåtan löst. Arbetet med detta kan
liknas vid ett gigantiskt pussel. Kunskapsbit läggs till kunskapsbit och
sakta träder mönstret av en komplicerad, svårförstådd och mångfacetterad
sjukdom fram .Under många år har forskarna studerat och undersökt sjukdomen
ur ett flertal olika aspekter. Resultatet av studierna har lett till att
barn med diabetes idag kan leva ett bra liv som i mycket liknar andra
barns i samma ålder men fortfarande krävs dagliga injektioner, dagliga
blodprover, viss mat vid rätt tid osv.
Mycket återstår att göra innan vi tillfullo förstår
sjukdomens uppkomst på ett sätt som gör att den kan botas och förebyggas.
Först då kan vi säga att pusselbyggandet är klart. Till dess behöver forskningsarbetet
på området fortgå. Utan stöd och bidrag från organisationer som Barndiabetesfonden
och Lions skulle denna forskning inte vara möjlig att bedriva.
Tack alla engagerade ideellt arbetande människor och tack för alla
generösa forskningsanslag.
Under 1999 delar Barndiabetesfonden ut betydande summor i anslag och stöder
på så sätt forskning i enlighet med förslag som lagts fram av dess vetenskapliga
råd som består av Prof Åke Lernmark, Seattle, Prof Johnny Ludvigsson,
Linköping, Doc Sture Sjöblad i Lund och Doc. Jan Åman, Örebro.
Anslagen har tilldelats studier och forskare för följande projekt:
• ”Identifiering av humana riskgener för folksjukdomar med multifaktoriellt
arv, med särskild tonvikt på typ 1 diabetes” är rubriken på en studie
som tilldelats 50 000 kronor och bedrivs av Ingrid Kockum, Dr i Med vet,
vid Karolinska institutet i Stockholm. Syftet med arbetet är att undersöka
vilka gener som är av betydelse för uppkomsten av såväl typ 1 som typ
2 diabetes.
• Docent Åke Sjöholm, vid Karolinska institutet, Stockholm som beviljats
40 000 kronor till studier av ” Kväveoxid.-medierad hämning av insulinproducerande
cellers funktion vid Typ-1 diabetes.” Forskningsarbetet kommer att
söka svar på hur den kemiska processen i cellen ser ut som hämmar tillväxten
av normala insulinproducerande celler.
• Projektet ”Förekomst och orsak till perifer neuropati hos unga patienter
med IDDM” bedrivs av Med. dr. Lars Hyllienmark vid Neurofysiologiska
kliniken, Karolinska sjukhuset i Stockholm. Forskningsprojektet har av
Barndiabetesfonden tilldelats 40 000 kronor. Avsikten är att studera på
vilket sätt blodsockerhalten påverkar uppkomsten av nervskador och om
man på ett tidigt stadium kan finna de patienter som löper ökad risk att
drabbas av nervskador..
Tidigare studier visar att blodsockerkontrollen tycks
i det avseendet ha större betydelse medan antal sjukdomsår spelar mindre
roll. På lång sikt kan kunskap på området minska diabetespatienters lidande
i form av t. ex fotsår.
• Docent Sten A Ivarsson vid Universitetssjukhuset i Malmö har fått 50
000 kronor till undersöka hur man kan förutsäga riskerna för och samtidigt
förebygga uppkomsten av diabetes. Man planerar att genom blodprov på 10
000 nyfödda barn i Skåne-regionen studera markörer för diabetessjukdomen.
Teoretiskt kan studien på lång sikt leda till att man kan förutsäga vilka
som får diabetes hos barn och kanske förhindra vissa fall. I en uppföljningsstudie
med ungdomar i åldern 15-30 år undersöks förekomsten av sådana markörer
som i den förut nämnda studien.
Docent Sten A Ivarsson är även här ansvarig för studien. I en liknade
undersökning söker han svar på varför barn till fäder med diabetes löper
större risk att utveckla sjukdomen än barn där modern har sjukdomen. Vidare
studerar han om syskon till diabetesbarn har samma markörer i blodet och
varför i så fall inte alla syskonen får sjukdomen. Totalt har dessa 3
projekt som alla syftar till att hitta markörer som kan förutsäga och
därmed också förebygga risken att få diabetes, tilldelats 30 000 kronor.
• Med.dr. Christer Möller driver vid Karolinska institutet en undersökning
som även den syftar till att finna faktorer som i framtiden gör det möjligt
att förutse utvecklandet av sjukdomen på ett tidigt stadium hos barn.
Genom att studera hormoner och immunologiska faktorer hos råttor med diabetes
ges möjlighet att skapa förutsättningar för ny kunskap som är överförbar
på människan. För detta ändamål gav fonden 40 000 kronor
• Med. dr. Lars Hyllienmark har fått 20 000 kronor för att studera hjärnbarkens
funktion vid diabetes mellitus. I undersökningen används en speciell och
tämligen ny teknik för analys av tidiga skador på hjärnbarken. Liknande
teknik har visat sig användbar i studier vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Målsättningen är att göra det möjligt att förhindra allvarliga hjärnskador
hos barn med diabetes. Den planerade studien genomförs vid Karolinska
institutet i Stockholm.
• Studien ”Effekten av serum från IDDM patienter på Ca2+- kanalaktiviteten
och bakomliggande molekylära mekanismer” vilken leds av docent Lisa Juntti-Berggren
vid Karolinska sjukhuset har tilldelats 20 000 kronor. Resultatet förväntas
ge svar på hur man ytterligare kan förfina och utveckla behandlingen vid
Typ-1 diabetes så att den kan riktas direkt till de insulinproducerande
cellerna i kroppen. Vid barn- och ungdomskliniken i Linköping driver Med.
dr. Ulf Samuelsson ett projekt som undersöker vilket samband det finns
mellan tarmfloran och uppkomsten av diabetes hos barn.
Teorin om att det finns ett visst samband mellan dessa två faktorer är
ganska ny och i studien planeras totalt 60 familjer att delta. I ett senare
skede finns det ev. möjlighet att utvidga studien till Litauen. Jämförelser
dessa länder emellan är intressanta eftersom diabetes hos befolkningen
i Lettland är mycket mindre vanligt än i Sverige. Projektet har tilldelats
30 000 kronor.
• I projektet ”Kroppssammansättning, fysisk aktivitet och insulinkänslighet
hos ungdomar med typ 1 diabetes, vilket består av flera delarbeten, avser
Docent Jan Åman vid Örebro Universitetssjukhus bl.a. att söka svar på
varför vissa ungdomar utvecklar okänslighet för insulin under tonåren.
Projekten inrymmer studier av kroppssammansättning, fysisk aktivitet och
insulinkänslighet hos unga kvinnor med Typ-1 diabetes. I ett av delprojekten
prövas behandling med Metformin vid svårinställd diabetes. Barndiabetesfonden
har tilldelat projektet 50 000.
• Vid Umeå universitet avser Prof. Gisela Dahlquist, som fått 40 000 kronor
ur fonden, att studera olika faktorer såsom födelsevikt, bostadsort, tidstrender
samt kön m.m. i det svenska diabetesregistret som innehåller diabetesfall
sedan 1977, med motsvarande faktorer i ett urval icke diabetiska barn.
Målsättningen är att kunna bidra med ökande kunskaper
om sådana riskfaktorer som kan ge underlag för insatser som hindrar uppkomsten
av diabetes ABIS är förkortningen på ett omfattande projekt som berör
Alla Barn I Sydöstra Sverige. Studien leds av Prof. Johnny Ludvigsson
och avser att via navelsträngsblod vid födelsen, ett blodprov vid 1, ett
vid 2,5 och ytterligare ett vid 5 års ålder följa samtliga barn födda
i Sydöstra Sverige, som är ett högriskområde när det gäller diabetes,
1997 - 1999.
Redan nu ingår mer än 1000 barn och familjer. Vid varje
tidpunkt samlas också in ett frågeformulär som rör miljöfaktorer av tänkbar
betydelse för uppkomsten av diabetes liksom diverse andra prover ex. urinprover,
hårstrån mm.. Syftet med studien är att ytterligare öka kunskapen om vad
som orsakar diabetes och för att i god tid förutsäga och förebygga utvecklingen
av diabetes hos barn. 150 000 kronor, som fonden bidragit med kommer att
användas till bl. a. ett stort antal laboratorieanalyser.
• ”Studier om hur insulinbrist hos människa uppkommer och möjligen förklaras”
genomförs av Prof Ludvigsson vid Universitetssjukhuset i Linköping som
har fått 40 000. Här undersöks vilken roll virusinfektioner, tidig nutrition
och andra miljöfaktorer har för uppkomsten av diabetes hos barn och ungdomar.
Barn som ammats jämförs med barn som fötts upp på tillägg (Nutramigen).
I en del av studien undersöks en grupp nyinsjuknade barn som behandlats
med fotoferes och i en annan del har barnen behandlats med ett ämne som
hämmar betacellernas funktion tillfälligt
• En studie där ett tjugotal barnkliniker i Sverige ingår har fått 90
000 kronor av barndiabetesfonden. Studien är en del av en multinationell
studie (ENDIT) där drygt 30 000 anhöriga till barn med diabetes lämnat
blodprov vid två tillfällen. 550 individer med hög risk att utveckla diabetes
har identifierats och de har slumpmässigt tilldelats behandling med ett
vitamin, Nikotinamid i hög dos eller ett såkallat placebo (overksam substans).
Om Nikotinamid visar sig kunna förebygga diabetes hos barn blir det ett
genombrott inom diabetesforskningen. Den svenska delen av studien led
av Prof Johnny Ludvigsson.
• Docent Jan Bolinder leder arbetet med att undersöka hur man ytterligare
kan förbättra metoderna för blodsockermätning i syfte att få en jämnare
och tätare insulintillförsel vid behandling. Studien förväntas bidra till
att förhindra de senkomplikationer som kan bli följden av alltför svängande
blodsockernivåer vid diabetes. 20 000 kronor är fondens bidrag till studien
som fått namnet ”Metabol monitorering in vivo med mikrodialysteknik
vid insulinberoende (typ 1) diabetes mellitus”.
• I samband med den snabba tillväxt som sker i puberteten försämras ofta
diabeteskontrollen. Genom att titta närmare på den hormonella omställningen
i kroppen i samband under ungdomsåren vill leg läk. Ingmar Zackrisson
undersöka vad som styr den försämrade blodsockerkontrollen under pubertetsåren
för att i större utsträckning kunna hjälpa ungdomarna att balansera sin
blodsockernivå för att undvika senkomplikationer längre fram i livet.
Projektet har tilldelats 30 000 kronor.
• Leg psykolog Barbro Lernmark vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har fått
30 000 för sin studie ”Effekt av psykologiska faktorer på anpassning
och metabol kontroll vid Typ 1 diabetes hos barn” i vilken hon avser
att kartlägga sambandet mellan olika psykologiska faktorer hos barnet
och dess familj och hur man anpassar sig till diabetessjukdomen. Undersökningen
genomförs med intervjuer av samtliga barn och ungdomar i åldern 9-17 år,
som haft diabetes i minst 2 år, på S:t Görans sjukhus diabetesmottagning.
• Rökande ungdomar med diabetes lägger ytterligare en hälsorisk till sin
livsstil. Leg. sjuksköterskan Susann Regber vid Göteborgs universitet
har fått stöd med 10 000 kronor för att via djupintervjuer förstå de bakomliggande
orsakerna till att ungdomar som redan drabbats av en sjukdom börjar röka.
Intervjuerna skall fånga omständigheter kring rökdebuten
samt bidra med en ökad förståelse av ungdomarnas egen bild av sin livsstil
och hälsoprofil.
• Transplantation av friska insulinproducerande celler är ett relativt
nytt och oprövat område. De problem som uppstår hos det mottagande organet
i form av bortstötning och produktion av omogna celler behöver elimineras.
Med. dr Agneta Lukinius, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, leder forskningsarbetet
med att studera de bakomliggande mekanismerna i samband med problem vid
transplantation. För ändamålet har hon beviljats 10 000 kronor ur fonden.
Titeln på projektet är ”Isolerade insulincellers anpassning till värdorganet
efter transplantation”
• Vid Karolinska institutet arbetar Med.dr Carani B Sanjeevi med projektet
”Mechanism of DQ6 mediated protection in human insulin dependent diabetes
mellitus”. Risken för Typ 1 diabetes anses kopplat till vissa HLA-antigener.
Genom sin forskning vill Dr Sanjeevi öka kunskapen rörande sambandet mellan
dessa antigener och sjukdomen för att på så sätt bättre anpassa behandlingen
efter varje patients sjukdomsbild och HLA-uppsättning.
• Ytterligare 4:a forskningsprojekt har tilldelats medel ur barndiabetesfonden.
Maria Karlsson vid Hälsouniversitetet i Linköping har erhållit 60 000
kronor för studien ”Betydelsen av antigen-specifik
cellmedierad immunitet för utvecklingen av insulinberoende diabetes”.
Anna Gunnarsson vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå har tilldelats
30 000 för sitt projekt ”Genetic determinants in the development of diabetic
nephropathy”.
• Hans Arnqvist vid Universitetssjukhuset i Linköping har för sitt projekt
” Studie av kärlväggens metabolism och diabetes” erhållit 30 000
och slutligen har Aija Shtauvere vid Karolinska sjukhuset erhållet 40
000 från Barndiabetesfonden för sin studie ” Mechanism of protection in
Latvian IDDM”. Tyvärr saknades forskningsplanerna för dessa projekt inför
detta nummer, varför vi återkommer med dessa i nästa Sticket.
Ulf Samuelsson
redaktör för tidskriften Sticket Nr 1 1999.
Publikationen sker efter tillstånd från Ulf Samuelsson och tidskriften.
Tidskriften kan prenumeras från Barndiabetesfonden,
Box 650, 581 07 Linköping
medlemskostnad 100 SEK per år.
Red
