Det metabola syndromet enligt WHO

    Individer med eller utan hyperglykemi med hypertoni, central övre fetma och dyslipidemi är en grupp av personer som utgör en högrisk för makrovaskulär sjukdom.

Denna entitet av ”clusterings” har kallats varierande, Syndrome X (Reaven 1988), och efter inkludering av central fetma numera oftast Insulin Resistens Syndromet eller Metaboliskt Syndrome. Bevis tyder på att insulin resistens är den gemensamma nämnaren för de enskilda komponeneterna i det Metaboliska Syndromet, även om detta syndrom är heterogent då det gäller hur mycket av insulin resistens som ingår i de enskilda delkomponeneterna, liksom inom enskilda befolkningar.
    Var och en av komponenterna ökar risken för kardiovaskulär sjukdom, men i kombination blir de av ännu större risk än varje delkomponent. Detta innebär att hyperglykemi och andra delkomponeneter av Metabola Syndromet skall fokuseras inte enbart på hyperglykemi men också på strategier för reduktion av kardiovaskulära risker.

Metaboliska syndromet med sina delkomponenter kan finnas upp till 10 år före hyperglykemin uppträder. Detta är betydelsefullt att känna till med hänsyn till de behandlingsbara orsakerna till hyperglykemin liksom de associerade kardiovaskulära riskerna. En potential finns nu att förebygga kardiovaskulär sjukdom under denna långa tidsperiod, och då kan man dessutom påverka drastiskt morbi-mortalitet hos personer med glukos intolerans.

    Metabola Syndromet med normal glukostolerans identifierar en individ som medlem i en grupp med mycket hög risk att få diabetes. Därför skall tidigt åtgärder insättas för omhändertagande av syndromet i avsikt påverka prevention av såväl diabetes som kardiovaskulär sjukdom.

Definition av Metabola Syndromet enligt WHO 1998

• Glukos intolerans, IGT eller diabetes mellitus, och/eller insulin resistans
  
  
• tillsammans med 1 eller 2 av nedan komponenter
  

1. Impaired glucose regulation (IGT, IFG) eller diabetes
   
2. Insulinresistens mätt under hyperinsulinemiska euglykemiska förhållanden med sk clamp-metod på metabola laboratorium med då glukos upptaget (Rd) är mindre än den lägsta kvartilen för ifrågavarande friska bakgrundsbefolkning
   
3. Förhöjt arteriellt blodtryck 160/90 mm Hg eller mer
   
4. Förhöjda triglycerider 1.7 mmol/L eller mer, och/eller låga HDL-kolesterol 0.9 mmol/L för män eller 1.0 mmol/L för kvinnor eller lägre
   
5. Central obesitas med hos män WHR 0.9 och hos kvinnor 0.85 eller högre och/eller BMI över 30
   
6. Mikroalbuminuri med en urinalbuminutsöndring 20 µg/min (30 mg/L) eller mer.