Riktlinjer för diabetesvård II
Nationella Riktlinjer skapar likvärdiga
förhållanden över hela landet. Från Landstingsvärlden 8/99.
Det har gått drygt två år sedan Socialstyrelsen införde Nationella Riktlinjer
för diabetesvården och konkreta resultat finns, enligt en artikel i Landstingsvärlden
8/99.
De som trodde att riktlinjerna skulle förändra diabetesvården
från ena dagen till den andra har blivit besvikna, säger Carl-david Agardh,
överläkare på endokrinologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Malmö.
Sedan diabetesvården fick sina riktlinjer har det även tagits fram motsvarande
för kranskärlssjukdomar och fler diagnosgrupper står på tur, bland annat
reumatoid artrit.
Dyrt för glesbygden
Riktlinjerna har inte fått de resultat som förväntades av bland annat
patientföreningarna och särskilt i glesbygdslänen innebär genomförande
att dessa drabbas av kraftigt ökade kostnader för att nå upp till kraven,
enligt Landstingsvärlden.
- Riktlinjerna beskriver en kvalitetsstandard som Socialstyrelsen
anser att vården bör bedrivas efter, enligt Carl-David Agardh. Ribban
ligger ganska högt och det gäller för huvudmännen att föra över dem till
ett lokalt vårdprogram. Riktlinjerna är en hjälp för politikerna att göra
vissa prioriteringar. I det sammanhanget är kvalitetsregistret för diabetes,
nationella diabetesregistret, också oerhört viktigt, eftersom det visar
vilka resultat man får av diabetesvården.
- Riktlinjerna för diabetes är ingen lag, men Socialstyrelsen
prioriterar införandet av vårdprogram på basis av de nationella riktlinjerna
för diabetes. SoS förväntar sig som tillsynsmyndighet att klinikerna deltar
i detta utvecklingsarbete, enligt Carl-David Agardh.
Bra stimulans!
Carl-David Agardh anser, att riktlinjerna är ett bra stimulansmedel som
skyndat på utvecklingen av diabetesvården betydligt.
- De ger både politiker och professionen en legitimitet att
gå vidare i utvecklingsarbetet. Detta är en process som tar viss tid,
säger han.
Skåneregionen
Carl-David Agardh fick i våras i uppgift av politikerna i Skåne att
inventera diabetesvården som ett första steg på vägen att skapa ett regionalt
vårdprogram. Informationen har samlats in med hjälp av en omfattande enkätundersökning
som alla vårdgivare besvarat.
- Det är logiskt att börja med en inventering. Det går inte
att ta ställning till hur ett nytt vårdprogram ska se ut, efter vilka
resurser som behövs, innan vi vet hur dagens situation är. Just nu pågår
arbetet med att sammanställa materialet. Sedan väntar nästa steg.
- Jag ska presentera resultatet för politikerna och jag vill
då ha besked om vilka resurser de är beredda att tillföra oss för att
genomföra förändringarna. Inte förrän detta arbete är klart kan vi sätta
oss ned och skriva ett vårdprogram. Politikerna måste medverka i arbetet,
eftersom de bestämmer över de ekonomiska resurserna. Är de inte med i
processen, eller om vårdprogrammet inte följs upp med hjälp av ett kvalitetsregister
riskerar de att bli hyllvärmare.
Under våren hoppas Carl-David Agardh att det ska finnas ett färdigt vårdprogram
för Skåne.
