 |
 |
"Brist på övergripande ansvar och koordination vid diabetesvård”
Från RiskRonden Nr 5 1999-04-30.
Händelsen
En kvinna född 1928 har från 47 års ålder insulinbehandlats för typ 2-diabetes.
De senaste 20 åren har hon också hemodialysbehandlats. Då hon utvecklar
ett mycket smärtsamt och analgetikakrävande sår på höger fot konsulteras
en kärlkirurg som beställer angiografi. Kärlkirurgen som beställare blir
också den ende som tar del av angiografiresultatet. I dialysavdelningens
patientjournal finns endast en anonym daganteckning, som lakoniskt konstaterar
att ”undersökningsresultatet inte leder till något kärlkirurgiskt rekonstruktivt”.
Denna notering (daterad den 30 maj) medför att man
bestämmer sig för en underbensamputation, som utförs ett par veckor senare
(den 11 juni). I inskrivningsjournalen noteras: ”Genomgått bäcken-ben-angiografi
den 29 maj. Skriftligt svar föreligger inte, men det finns ett muntligt
besked att det inte finns något kärlkirurgiskt att åtgärda.”
Ungefär samtidigt får patienten ett brev från kärlkirurgen
(daterat den 5 juni) som informerar henne om att det kan finnas möjligheter
att genom en kärloperation förbättra blodcirkulationen i benet. Patienten
får med brevet också en kallelse för operation som planeras till den 2
juli.
Kommentarer med avseende på händelseförloppet
• Kärlkirurgi
Vid konsensusutlåtandet avseende fotkomplikationer vid diabetes (Spri
MFR 1998, Spris skrift 316/317) anges att amputation vid diabetes icke
bör ske med mindre än att möjlighet till rekonstruktiv kärlkirurgi uttömts.
I detta fall remitterades patienten för kärlkirurgiskt ställningstagande
från dialysavdelningen på medicinkliniken, där patienten i remissen bedöms
som medicinskt i kondition för ett sådant ingrepp.
Efter den kärlkirurgiska bedömningen beställdes angiografi.
Patienten befanns vid angiografirond av kärlkirurg som tekniskt tillgänglig
för rekonstruktiv kärlkirurgi. Anmärkningsvärt är att någon avisering
från behandlande kärlkirurg till den dialysavdelning på medicinska kliniken,
som ursprungligen remitterade in patienten, inte finns noterad eller föranstaltad.
• Amputationen
Remiss utfärdades från fotmottagningen för att ta ställning till amputation
på underlaget allmänpåverkan, progredierande vävnadsdestruktion och smärta.
Vidare på uppfattningen att möjligheten till kärlkirurgisk åtgärd var
uttömd. Detta upprepas i flertalet mottagningsanteckningar efter anteckning
från dialysavdelningen den 30 maj, trots att man i journalen antecknat
att man inte har tillgång till vare sig angiografiutlåtande eller kärlkirurgiskt
utlåtande.
Det framgår inte heller i journalanteckningarna att
man har gjort en ansats att inhämta kompletterande information vare sig
från röntgen eller från kärlkirurgiska sektionen i form av kirurgjournal.
Remiss utfärdas däremot till ortopedkirurg för att ta ställning till underbensamputation.
Kritiska incidenter
Det finns två kritiska incidenter som varit avgörande för händelseförloppet.
Daganteckningen den 30 maj vid dialysavdelningen, medicinska kliniken:
”Angiografin som utfördes igår leder inte till något kärlkirurgiskt rekonstruktivt”.
Denna anteckning är införd utan hänvisning till källa eller underlag.
Den återkommer sedan i modifierad form och som beslutsunderlag i de fortsatta
medicinska bedömningarna vid samtliga besökstillfällen; detta trots att
man till och med vid dagen för underbensamputationen noterat i inskrivningsjournalen
att formellt underlag i form av angiografiutlåtande eller kärlkirurgiskt
utlåtande saknas.
Hade information från dessa två källor inhämtats hade kanske förloppet
blivit ett annat. Händelseförloppet aviserar en betydande brist på kommunikation
när det gäller att omhändertaga en multiorgansjuk patient i behov av åtgärder
från olika medicinska specialiteter.
Innehållet i denna RiskRonden är baserat på ett utlåtande av
docenten Jan Apelqvist
Medicinska kliniken
Universitetssjukhuset
221 85 LUND.
SoS´ Nationella Riktlinjer för Diabetes
www.diabetolognytt.com/riktlinjer/index.html
(förhand- och preliminär version för SFD´s medlemmar)
|