Diabetesretinopati: Fotoscreening med fokusering på telematiken.

---

Av Helle Kalm, Karin Westlund
och Stig Attvall, Göteborg.

Kommunikation over gränserna är mycket viktigt i en multidisciplinär sjukdom som diabetes.
Det gäller inte minst kommunikationen mellan medicin och oftalmologi. Digital kommunikation är ett nytt instrument som öppnar nya möjligheter- även för momentan översikt över sjukdomspanoramat.

Projektet
Digital fotoscreening - Ögondiabetes är titeln på ett utvecklingsprojekt som pågår i Göteborg. Projektet, som finansieras från KK-fonden (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling), är ett gemensamt projekt med Ögon- och Medicinkliniken som intressenter. Projektets ansvariga är Helle Kalm och Stig Attvall. Projektet avser att länka on line digitala ögonbottenbilder med riktad specifik internmedicinsk - och oftalmologisk information. Telematiken kommer att omfatta båda bilder och riktade patientdata. Bilden läggs direkt in i den elektroniska patientjournalen, men digital bild respektive patientinformation ligger på två olika servrar, och journalen eller motsvarande dokumentation skapas momentant då födelsenumret anges.

    Vi har nu tillsammans med Medicinsk Informatik på SU/Sahlgrenska avslutad en inventering av de ingående komponenter som kommer att ingå i vår pilotuppsättning. Dessa komponenter omfattar digital kamera, formaliserade och elektroniserade patientdata samt bildserver och bild-text hanteringssystem.

Digital kamera
En digital ögonbottenkamera består av en konventionell ögonbottenkamera och ett digital bakstycke. Det är alltså det digitala bakstycket med tillhörande mjukvara program som man måste värdera. Informationen ges av respektive firmor, men är begränsad till enbart kameradelen, d v s den delen som fångar en bild som sedan sparas på
hårdisk eller bränns ner på en CD.

För närvarande finns det fyra typer:

• Zeiss
  
• RIIS
  
• Angio-Vision
  
• Topcon.

   Zeiss är speciell eftersom den är heldigitaliserad, d v s kamera och bakstycke utgör en färdig helhet. Angio-vision kan kopplas till en Cannon -, Nikon - eller Topcon-kamera, medan Topcons digitala bakstycke enbart fungerar ihop med en Nikon - eller en Topcon. Som mjukvara program använder Zeiss VisuPac programmerad i JAVA, RIIS är Mac baserad och nya versionen även PC baserad, Angio-Vision använder sig av NT/Informix och Topcon PC-Imagenet. Antalet pixlar är 1024x1024 för svart/vitt för samtliga kamerasystem men varierar för färg, Angio-Vision således 1024x1024, Topcon 600x800 och Zeiss 768x576.

Digital hantering
För att kunna sända och mottaga bilder krävs följande specifik information.
• Bildstorleken är för samtliga system ca 3 MB. Detta innebär att man kan lagra ca 500 ögonbottenbilder på en CD. Ett naturligt alternativ är därför att spara på en bilserver. Zeiss sparar i JPEG, RIIS i ”standardformat”, Angio-vision i TIF eller JPEG och Topcon i TIF.

• Transferering från kamera och till bildserver är avhängig av det lokala nätverket.

• Samma gäller accesstiden för bilden. DICOM (= Digital Imaging and communication in Medicine) är ett internationellt protokoll för att sända och mottaga medicinska bilder. Topcon är DICOM orienterad.
   För val av digitalkamera är typ av redan befintlig kamera på kliniken och tilltänkta digitala systemets mjukvara av stor betydelse. Är sjukhuset vana med det tilltänkta digitala systemets mjukvara är detta en stor fördel. Kompetent distributör och samarbetsvillig tillverkare är därefter ett måste om telematiken skall kunna utvecklas på ett hanterligt och smidigt sätt.

Formalisering av data
Vår screeningsmodell, Göteborgsmodellen, som vi avser att digitalisera utmärker sig med att omfatta dels screening före laserbehandling, primär screening, dels systematisk uppföljning i screeningsregi efter laserbehandling, sekundär screening. I vårt nuvarande system är mallarna för dataregistrering färgkodade efter specifik diagnos. Detta ger en tydlig signal till handläggande sköterska eller läkare, om vad som är aktuellt att ta upp med patienten. Informationen, muntlig såväl som skriftlig inklusive bildmaterial, blir således riktad. Vi avser att bevara detta system vid digitalisering.

Våra specifika mallar för patientdata och respektive riktade patientinformation är beskrivet i vårt ”Vårdprogram för Diabetesretinopati” http://www.diabetolognytt.com/vardprogram/retinopati.html

Den digitaliserade textmassan, mallarna, länks till det kommersiella datajournalhanteringsprogrammet Melior som en komponent. Bildserver och bild-text-hantering Det finns olika lösningar, ex Unix-lösning eller Web-Store för bildlagring (TIF eller JPEG) i kombination med ex Oracle som databas för textmassan.

På andra orter i Sverige
Upplysningar om detta har vi hämtad från ett mycket givande möte på Sankt Eriks Sjukhus i Stockholm i februari 1999. Mötet var ordnat av kollegorna Kerstin Hallnäs och Berit Carle Petrelius. Samtliga företag ställde ut sina kameror och presenterade sig.
    Medicinsk information (MI) vid Sankt Eriks Sjukhus uppmanade deltagarna att ta den lokala MI tidigt med i arbetet för att få råd och synpunkter inför anskaffande av utrustning. Samtliga i landet uppställda digitalkameror fungerar som enmansstationer.

Birgitta Bauer, Ögonkliniken Lund, refererade att man har sänt och mottagit bilder mellan Lund och Gotland men utan patientdata. Med ovan digitala ögonbottenprojekt i Göteborg, som beskrivits upptill, är det första gången i landet som den digitala ögonbottenbilden kommer att ingå direkt on line i den elektroniska patientjournalen. I Storgöteborg finns ca 22.000 personer med diabetes, dvs det rör sig om ca 45.000 ögonbottenbilder per år.

Välkommen med Dina spontana synpunkter och egna erfarenheter!

Helle Kalm, Ögonkliniken
E-post helle.kalm@oft.gu.se

Karin Westlund, projektkoordinator
E-post radiomedical@medicine.gu.se

Stig Attvall
E-post stig.attvall@medicine.gu.se
Diabetescentrum
SU/Sahlgrenska
413 45 Göteborg

[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]