Checklistor

1.
To: www DiabetologNytt
From: (Eric Ronge)
Subject: Finns det datachecklistor för diabetes?

När det gäller barndiabetes kan jag bara nämna att vi kör sedan 4 år ett program skrivet i Clipper 5 som diabetessköterskan matar med flertal uppgifter från besök, telefonkontakt, grupper osv. Genererar statistik, översikt, och används till div rapporter, enkäter och intern kvalitetskontroll - samt är ett ovärderligt hjälpmedel för sköterskan.
Mycket lättarbetat.

2.
Grunden för god diabetesvård är god dokumentation. Olika typer av checklistor förekommer och Nationella Diabetes Registret har sina rekommendationer.Trots att datajournaler nu finns i hela landet kan det vara svårt att skapa adekvata checklistor och register som fungerar även när det gäller att ta fram vettiga rapporter för praktisk användning. För att råda bot på detta har undertecknad med hjälp av Microsoft Access 2.0 byggt en kombinerad diabetesdatabas och några olika checklistor med rapportfunktioner för användning på vårdcentral. Finns det andra som håller på med samma sak på annat håll är jag intresserad och tacksam för informationsutbyte. Konsensus om innehåll i checklistor för diabetiker vore värde-fullt. Kanske det redan finns?

Vänliga hälsningar
Jan-Eric Olsson Distriktläkare
Högdalens VC, Stockholm
Fax:08-6866001

3.
Inom primärvården i Södra Älvsborg har vi utveklat en datachecklista för ca 2-3 år sedan som vi modifierade en del när det Nationella Diabetesregistret lanserades. Den är skapad för Prof- Doc 2.x. Se Diabetolog-Nytt nr 3-96. Vi har försökt lansera detta ganska hårt främst i "Mitten-Älvsborg" (Alingsås, Lerum, Herrljunga, Sollebrunn och Vårgårda) och fått acceptans från samtliga vårdcentraler. Det kvarstår dock en hel del arbete för att få alla doktorer att använda checklistan i tillräcklig omfattning. De som har börjat har dock vant sig och inte "lagt av" vilket tyder på att den fungerar i praktiken och inte genrerar extra arbete.

Syftet med checklistan:

1. Fungera som checklista främst vid årliga kontro-ler hos läkare. Vissa vårdcentraler har kompletterat med andra variabler för diabetesjuksköterska.

2. Årliga sammanställning avseende Prevalens, kontrollfrekvenser samt måluppfyllelse vårdcentral för vårdcentral samt i hela området som jämförelse. Som underlag för lokal kvalitetsdiskussion och för kurser och konferenser. Ett "tömningsprogram" framtaget i Access 2.0. Sammanställning för verksamhetsåret 1996 pågår. Vi räknar också med att under 1997 samköra med data från Diab-Base på lasarettet samt under 1998 med ett register på ögonkliniken för relevanta data rörande ögonkomplikationer.

3. Uppbyggande av ett regionalt register med årlig uppdatering för framtida eventuella prospektiva studier.

4. Vi har även framtagit ett program för omkodning av insamlade data till ett Excel-format som passar det Nationella Diabetesregistret. Första inrapportering skedde för en vecka sedan och det ska bli spännande att se om det accepteras. Någon Konsensus finns inte på området vad jag vet och skall man skapa en ny checklista tycker jag att utgångspunkten bör vara att sträva efter en harmonisering med Diab-Care och Nationella Diabetesregistret.

Peter Fors diabetesmottagningen
Alingsås lasarett 0322-76 000
p.fors@lerum.mail.telia.com

4.
I häftet "Datorstöd vid utveckling av diabetesvård" från SPRI finns en hel del om frågan. Ta kontakt med Gert Ljungkvist på SPRI så sänder han säkert uppsatsen.

Vänliga hälsningar
martin.fahlen@mailbox.hogia.net

5.
Bäste Jan-Olof,
TACK för Ditt inlägg. Säkert kan Du få flera tips från många kollegor. Här kommer ett bra som jag såg i Tidningen Allmänmedicin 1996 sid 201-207, med titeln Utvecklingen av vårdprogram och checklista för diabetesvården i St Vincent deklarationens anda av Kjell Andersson och handledare Ylva Tomson, distr läk och forskn läk vid landstingets enhet för allmänmedicin, sektion för allm medicin, Karolinska Institutet.

Hej
stig.attvall@medicine.gu.se

6.
Tack för tips och fax, bäste redaktör!
Jag hade artikeln hemma(!) och den kommer väl tillpass vid finslipningen av våra egna checklistor. I Swedestar har man valt att integrera checklistan i journalen. Detta kräver troligen kompromisser avseende t.ex registrering av dikotoma variabler och vid bearbetning av data. I vårt försök vill vi pröva separata checklistor för att kunna optimera frågorna och efterlikna pappers-checklistan så nära som möjligt för att kanske öka compliance. Av Gustav Lilliehööks posterpresentation (29P Allmänmedicin) på Rikstämman -96 framgick tyvärr att läkares compliance är låg vad gäller att fylla i checklistor i datorjournal som del av det löpande rutinarbetet.

Bästa hälsningar
Jan-Eric Olsson

7.
Jag har nu fått kontakt med tre personer som söker efter någon form av "konsensus" angående checklistor i en datorjournal. Projekt pågår i Skåne och Stockholm och diskuteras i Uppsala län. Troligtvis kommer denna förfrågan att komma från alla som visar intresse för "vår" checklista. Vår lista är ju inte "auktoriserad" på något sätt. Dessutom innehåller den en del brister som blivit uppenbara efter hand. Martin Fahlén har också arbetat mycket med detta och funnit sin lösning i Diab-Base. Denna fråga är mest aktuell för primärvården pga den högre datortätheten. Men det borde vara en angeläget även för diabetesvården på sjukhusen att försöka "ligga före" för att påverka de journalsystem som senare skall ut på marknaden. Dessutom är det min bestämda uppfattning att detta krävs om det skall bli någon skjuss på det Nationella Registret från Primärvårdens sida. För att resultatet skall bli bra måste synpunkter inhämtas från flera håll. T ex Labspecialiteterna (t ex stavningen av labprover). Som exempel har jag funnit fyra olika stavningar av HbA1c bara i Alingsåsområdet (HbA1c, Ery-HbA1c, B-HbA1c och Hb-HbA1c!). Detta uppfattar en dator som fyra olika prover. Ögonläkare (definitioner av ögonbottenförändringar) Nefrologer Användare. Det är viktigt att begreppen i menyerna är entydiga och omfattar all möjliga varianter utan att vara för många (en meny med för många varibaler blir ej överskådlig). De största tillverkarna av morgondagens program (IBM, Siemens mfl). m fl. Utgångspunkten och omfattningen bör vara harmonisering med Diab-Care som tydligen är på väg att segla upp som en konsensus i Europa. Därmed inte sagt att alla måste använda alla begrepp och definitioner (ej realistiskt). Dock kommer ett minimum att krävas för att omfatta det Nationella Diabetesregistret. Såväl begrepp (variabler) som koder (värdet som lagras i datorn) måste definieras. Jag tror inte detta arbete är gjort på en kafferast. Det låter inte så avancerat, men det är många intressenter och faktorer att ta hänsyn till. Är det något för Svensk förening för Diabetologi att initiera?

Många hälsningar
peter.fors@lerum.mail.telia.com

8.
OK Jag kan haka på.
Vår policy är ju att vi kommer aldrig att införa några "separata" register som kräver manuell inmatning utan all framtida diabetesregister/kvalitetsutveckling måste kunna hanteras/Hämtas in direkt från existerande datajournalsystem. Vi startar i nästa vecka en arbetsgrupp i frågan när vi har konstituerande möte för Norrbottens Diabetesråd.

mats.eliasson@flff3.nll.se

9.
Jag är vikarierande diabetesläkare på Alingsås lasarett i ett halvår men har under ett par års tid hållt på med diabetes och datoriserad verksamhetsuppföljning i primärvården. Vi har nu äntligen fått fram rutiner för en rapport till Nationella registret som plockar data direkt från Profdocs orginalfiler. Filen jag skickade på prov till Lunds Datacentral godkändes av Lennart Bensryd, ansvarig för den tekniska delen av Nationella Diabetes Registret.

Med vänlig hälsning
Peter Fors

10.
Ett stort antal inlägg har på www DiabetologNytt berört datachecklistor för årskontroll liksom olika dataprogram. Betydelsen av ett övergripande datasystem, som klarar olika plattformar, kan inte nog betonas, dvs ett datsystem som samtidigt klarar av att "tömma" sina uppgifter till skilda kvalitetsregister automatiskt genom att bara sätta in en diskett så samlas uppgifterna upp på disketten. På så sätt kan olika parametrar till exempelvis nationella diabetesregister på ett enkelt sätt, i detta fall då det är personnummer efter klartecken från enskild patient, loggas ner på ett par minuter motsvarande för hela mottagningens patienter. Peter Fors har med sitt Profdoc löst det hela för just det systemet.

SGML - nytt sätt att lagra patientinformation
De patientjournalsystem, som vården idag använder kan inte kommunicera, vilket till stor del beror på att man använder olika format vid lagring. En stor del av dessa system kommer heller inte att finnas på marknaden om ett par år. Spri har tillsammans med Göteborgs Sjukvård under hösten 1996 testat ISO-standarden SGML (Standard Geveralized Markup Language) för att på ett strukturerat sätt kunna föra patientinformation ur och i olika journalsystem. Erfarenheterna från Göteborg anses få stor betydelse för den framtida användningen av elektroniska journaler - såväl inom landet, som i ett internationellt perspektiv. Spri avser att presentera resultatet inom ramen för sitt internationella kontaktnät.

Långsiktigt projekt
Myndigheterna kommer troligen inom en snar framtid att resa krav på att dessa frågor löses på ett tillfredställande sätt. Standarden SGML är ett intressant förslag till lösning när det gäller säker kommunikation och långsiktig lagring för DVD-information (Datorstödd Vårddokumentation). Spri har nyligen hållit ett seminarium för landstingens och sjukhusens IT- och ADB-chefer (motsvarande inom den kommunala sektorn) samt leverantörer av datorstödda vårddokumentationssystem, m fl intressenter: "Långsiktig lagring och kommunikation med SGML". Om tillräckligt intresse finns, kan seminariet upprepas vid ett senare, ännu ej fastställt tillfälle. Håll uppsikt i Spris konferenskalendarium.
För ytterligare information om Spris arbete med SGML och DVD, kontakta gärna projektledare Gert Ljungkvist, tfn: 08-702 46 45.

NyhetsINFO
Red