Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
AV
LARS-OLOF OHLSON
DIABETOLOG

Diabetesregistret i Södra Älvsborg

På diabetesmottagningarna på de tre lasaretten (Borås, Alingsås och Skene) finns en datoriserad diabetesjournal (DiabBase). Inom primärvården (29 vårdcentraler) finns ett enhetligt journalsystem (Profdoc). Lars-Olof Olson med medarbetare vid Alingsås lasarett beskriver diabetesregistreringen i Södra Älvsborg.

Redan 1994 utarbetade en arbetsgrupp bestående av 11 distriktsläkare en strukturerad diabetesjournal för Profdocanvändare i primärvården. Syftet med journalen är att:

  • Skapa en checklista för behandlande läkare och diabetessköterska inför planerade återbesök. Vi har skapat en "minimilista" som sedan kan byggas ut och anpassas lokalt.
  • Förbättra översikt-ligheten i patientjournalen.
  • Underlag för en lokal kvalitetsutveckling av diabetesvården på den enskilda vårdcentralen.
  • Tillsammans med databaserna på lasaretten bilda underlag för ett regionalt diabetesregister.

    Profdoc
    Tyvärr är Profdoc inte byggt för att skapa journalmallar som lagrar information i tillgängliga databaser. Vi har därför tvingats utnyttja labdelen för detta ändamål vilket tyvärr är lite ologiskt. Men något egentligt merarbete utöver vanlig journalföring är det inte frågan om. Merarbetet består i att förändra sina rutiner. Vi har helt från början valt att jobba enligt "frivillighetsprincipen". Först när de som är ansvariga för registreringarna inser fördelarna med systemet kommer insamlade data att bli av tillräckligt god kvalitet. Som förväntat har också anslutningen blivit ojämn. Men det har gått långsamt framåt. Vi har också lagt stor vikt vid sekretess och integritetsfrågor. Registreringarna kräver godkännande från patienten

    Eget register
    Eftersom vi redan kommit en bit på vägen med ett eget diabetesregister har vi valt att ligga lågt med blankettregistreringarna till det Nationella Diabetesregistret och istället satsat på att bygga upp våra egna rutiner och ta fram program för en "automatisk" rapportering till det Nationella Diabetesregistret. Vi har i den första etappen prioriterat MittenÄlvsborg (Alingsås/Lerum) och där har alla vårdcentraler nu lagt in vår diabetesjournal. Men arbetet med att förändra rutinerna tar tid och måste göras i samråd med alla registrerande enheter och personer. Detta är den stora utmaningen. Är data väl lagrade på rätt sätt är de datatekniska problemen överkomliga. Morötterna för vårdcentralerna är att vi kan erbjuda en automatisk rapportering till det Nationella Diabetesregistret samt en årlig sammanställning av vårdcentralernas egna "siffror" som underlag för egen kvalitetsdiskussion.

    Samordning med andra projekt
    Vi har också samordnat det här arbetet med ett FoU-projekt (Diabetes i MittenÄlvsborg) som syftar till att genomföra en deskriptiv studie av diabetes-populationen i ett geografiskt avgränsat område. Vi hoppas också att vi uppnår så bra kvalitet på registreringarna så att vi framöver kan genomföra en prospektiv studie avseende typ 2 diabetes. Vi räknar med att för 1996 genomföra ett första "automatiskt" uttag från primärvården och lasaretten. Målsättningen för MittenÄlvsborg är dock att vi först 1997 ska få en i det närmaste 100%-ig täckning. För Borås och Skeneområdet hoppas vi på samma nivåer för 1998 eller 1999.

    Reflektioner
    Till sist några reflektioner:
    1. Att bygga ett Nationellt Diabetesregister är en stor uppgift som berör i sort sett alla invärtesmedicinare, barnläkare och allmänläkare i Sverige. I längden duger det inte att använda blanketter och manuell prägling till nya databaser. Vad händer med oss doktorer när vi har ett Otitregister, Neurosregister, Vaccinationsregister, Hypertoniregister, Gastritregister, Antibiotikaförskrivningsregister osv att rapportera till? Vi måste ställa krav på ändamålsenlig utveckling av befintliga och nya datorjournalsystem. Uppgifter som skall tas fram för kvalitetsutveckling och forskning ska finnas lagrade i redan befintliga databaser som skapas i det dagliga arbetet. Det måste finnas möjligheter till stor flexibilitet för lokala projekt och för sammanställningar av uppgifter från flera enheter (kompatibilitet mellan primärvård och länssjukvård och mellan kliniker).
    2. Det har framkastats idéer om att de variabler som skall rapporteras till det nationella registret ska kunna ändras år från år! Det är ingen bra idé. Det skulle försvåra arbetet med att bygga upp rutiner för automatisk rapportering. Om man har synpunkter på omfattningen av registret är det bättre att man lokalt eller regionalt lägger till egna variabler och utvärderar detta i lugn och ro. Att bygga upp ett nationellt register står ju inte i motsättning till en lokal kvalitetsutveckling av den modell som vissa kritiker från SFAM förespråkar. Tvärtom borde det kunna stimulera och utveckla vartannat.

    Peter Fors ST-läkare
    Allmänmedicin, Lerum,
    Thomas Nordberg,
    Distriktsläkare, Lerum,
    Lars-Olof Ohlson, Diabetolog, Koordinator Alingsås,
    Ronny Gunnarsson,
    Distriktsläkare, Trandared Borås,
    Gunnar Karlsson,
    Distriktsläkare, Hässleholmen Borås, Primärvårdens FoU-enhet


  • [Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört]     [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar]
    Till Förstasidan