Alla barn som föds i Skåne under 3 år kommer att följas upp
Riskbarn följs upp
Alla barn som föds i Skåne de kommande åren skall undersökas vad gälle riskgener för att få typ 1 diabetes. Totalt 30.000 barn kommer att ingå i undersökningen och de som har ökad risk att insjukna ska behandlas med insulin. Målet är att förhindra att barnen blir sjuka.
- Det här är ett genombrott. För första gången försöker vi att på bred front förebyggas typ 1 diabetes, säger Åke Lernmark, professor i Medicin i Malmö och i Seattle i USA.
De skånska barnen skal följas upp i flera led. Vid födelsen tas ett blodprov ur navelsträngen för att identifiera om barnen bär på riskgener för typ 1 diabetes. Mer än 90% av alla svenska barn som får diabetes har två gener i kromosom 6 som kallas DQ8 och DQ2. Nästan hälften av dem som har bägge riskgenerna och resten antingen den ena eller den andra.
Antikroppar
Hos de barn som har någon av generna tas ett blodprov, när de är mellan ett och ett halvt år för att undersöka om de då också har antikroppar mod de egna insulinproducerande cellerna. Testet kan omfatta uppemot hälften, eller ännu fler, av barnen, eftersom en stor del bär på de ”kritiska” generna utan att få diabetes.
Det finns tre viktiga antikroppar som kan förutsäga typ 1 diabetes. De barn som har minst två av dem kommer att erbjudas insulinbehandling för att om möjligt förhindra att de får diabetes. Dessutom ska barnen också testa sitt blodsocker en gång om dagen.
Antikroppar kan vara ett förstadium till typ 1 diabetes. Immunförsvaret har börjat anfalla de insulinproducerande betacellerna, ett angrepp som startar flera år innan sjukdomen är ett faktum. Med insulinsprutorna hoppas forskarna att kraven på betacellerna ska minska och med det också angreppet från immunförsvaret.
Nästan alla fångas in
Med undersökningen av riskgener och antikroppar räknar forskarna att fånga in 97% av alla som kommer att få diabetes i barna- eller undgomsåren. Möjligheten att med så stor precision spåra irskindivider kommer av de allt större kunskaperna om de generiska faktorerna bakom typ 1 diabetes i kombination med förmågan att många år före sjukdosmutbrottet spåra antikroppar som tecken på att sjukdomsprocessen har startat.
En förebyggande behandling förutästter att man indentifiera de som löper störst risk.
- Vi vet ännu inte hur insulinbehandling i förebyggande syfte fungerar. Om den helt skyddar mot sjukdomen eller om den ändå bryter ut men får en mukare start, vilket vi vet är viktigt för att minska risken för senkomplikationer, säger Åke Lernmark och refererar till en undersökning i USA, där syskon till typ 1 diabetiker insulinbehandlas i förebyggande syfte.
- Vi har följt 140 barn, en del i mer än två år. Alla har mycket hög risk att insjukna men hittills har ingen av dem gjort det.
Andra liknande studier pågår i till exempel Finland och Italien. I Finland får högriskbarn dagligen insulin i form av nässpray och i Talien insulin som de tar via munnen. Tanken med de bägge undersökningarna är inte att insulinet ska sänka blodsockerhalten utan att de ska lura immunsystemet att angripa det tillförda insulinet istället för det kroppsegna. Bakgrunden är att man att ungefär 40% av alla som insjuknat i typ 1 diabetes har antikroppar mot det egna insulinet.
För- och nackdelar
Åke Lernmark håller med om att detta är grundforskning på patienter, men tycket inte att det är oetiskt att utsätta friska barn för dagliga inhektioner, kanske i onödan.
- Nej, fördelarna är mycket större än nackdelarna. Vi vet att de barn som ska få insulin löper mycket stor risk att insjukna och vi vet att det inte finns några kända svåra biverkningar av insulin. Risken för att deras blodsocker ska sjunka för lågt är liten, eftersom de får så liten dos insulin säger han och tilläger:
- Dessutom är det svårt att säga när diabetessjukdomen egentligen bryter ut. De här barnen har säkert periodvis vid olika sorters stress, till exempel när de är infekterade, för lite insulin i kroppen och är då alltså inte friska.
Ställer upp
Erfarenheterna från andra undersökningar säger att det är inte alls svårt att få föräldrarna att ställa upp på behandlingen i förebyggande syfte. Av de ungefär 10.000 barn som föds i Skåne varje år får ungefär 50-60 typ 1 diabetes före 15-årsåldern. Totalt skulle 150-180 barn under den treåriga undersökningsperioden insjukna. Om insulinbehandlingen förebygger typ 1 diabetes och i så fall hur effektiv den är, vet vi först om ungefär 10 år. Tanken är att barnen ska forstätta med förebyggande insulinbehandling fram till 20 årsåldern. Om det under perioden kommer nya läkemedel, som förmår hindra det autoimmuna angreppet på de insulinproducerande cellerna, vilket forskarna hyser gott hopp om, har barnen i undersökningen fått den frist som de behövde för att inte bli diabetiker. - Mycket talar för att det här ska fungera och i så fall är det väldigt viktigt. Vi har haft insulin i snart 80 år, det är det enda läkemedel som vi har vid typ 1 diabetes. Tänk om vi också kan använda det till att förhindra att barn och ungdom drabbas, säger Åke Lernmark, och berättar om så är fallet kommer skåneundersökningen självklart att övergå till en regelrätt förebyggande behandling mot typ 1 diabetes.
Tord Ajanki Diabetes 6/98, 15/12 98
Red
