Primärvårdsläkare använder 15% av arbetstiden till patienter med diabetes!

Inför SFDs höstmöte i Lund blev Stefan Jansson i Örebro och jag ombedda att försöka beräkna hur mycket tid primärvårdsläkaren använder till diabetesvården. Diabetessköterskorna har presenterat sin beräknade tidsåtgång tidigare, men för primärvårdsläkarna saknades en beräkning.

Som metod har jag gått igenom journaler på patienter med diabetes vilka är listade och sköts för sin diabetes vid Odensala Hälsocentral (HC) i Östersund. Staden har en befolkning med en ålderssammansättning genomsnittlig för landet, men något färre utrikes födda. Odensala HC har drygt 11.000 listade patienter och en stabil läkare- och sköterskebemanning med drygt 6 distriktsläkartjänster. Sammanlagt 449 patienter med diabetes i åldern 24-96 år sköts vid HC. Majoriteten har diabetes typ 2 och av den patientgruppen sköts nästan alla, utom de med grav njursvikt, vid HC. Varje diabetespatient kallas en gång per år till läkare. Strax före detta besök tas sedvanliga prover och vid besöket fylls NDR data i. I övrigt så är besök och kontakter med läkare styrt av den enskilde patientens behov. Diabetessköterskorna har tät kontakt med patienten vid diagnos, insulinstart och i övrigt vid behov, förutom att de arbetar med gruppundervisning av patienter.

Var 10:e diabetespatients journal, i strikt åldersordning, genomgicks under 20 månader (1/1 2009-31/8 2010) och huvudsakliga skälet till varje journalanteckning av läkare noterades. Tidsåtgången för olika kontakter diskuterades med Stefan Jansson. Allt arbete inför, liksom efter kontakten (t.ex. diktering och signering), räknades in i tidsåtgången. Som exempel beräknades 40 minuter för ett mottagningsbesök. I den tiden ingick förberedelse inför besöket, ordnande av eventuella recept och remisser, diktering, efterföljande signering av journalanteckning, uppföljning av eventuella prover tagna vid mottagningsbesöket samt ifyllande av NDR-uppgifter. Ett akutbesök bedömdes ta 20 minuter och en receptbegäran 5 minuter för att ge ytterligare exempel. Även om ett besök ledde till att patientens journal aktualiserades över flera dagar där t.ex. signering av anteckning och inkomna provsvar skedde efter några dagar, räknades detta bara som en kontakt.

I genomsnitt aktualiserades diabetespatienten 12,6 gånger per år hos distriktsläkaren, dvs. mer än en gång per månad öppnades journalen och patientens problem bedömdes. Antalet mottagningsbesök var ca. 1,5 per år och antalet akutbesök 0,5. Telefonkontakterna var 1,6 per år och brevkontakterna 1,2. Mest frekvent anledning, 5,3 gånger/år, till att patienten aktualiserades var inkommande prov- eller remissvar. Oftast rörde det sig om uppföljning hos sköterska eller på laboratoriet av ändrad medicinering. Ungefär 2/3 av alla besök var ”strikt” diabetesrelaterade. Nu är ju en sådan avgränsning svår att göra. Det finns en betydande samsjuklighet mellan diabetes och många andra sjukdomar. Dessutom är distriktsläkaren alltid första instans för patientens alla sjukdomar. En mycket liten del av den använda tiden, framför allt när det gäller hantering av fotvårdsremisser, skulle utan större problem kunna delegeras till diabetessköterskan.

Tidsåtgången för enbart den direkta patientvården av diabetiker vid Odensala HC var ca 3 timmar/patient och år. Om man inkluderar tid för fortbildning, kvalitetsutveckling och uppföljning, personalmöten och kaffepaus mm så fås en så sann bild som möjligt av den tid som distriktsläkare vid Odensala HC använder för diabetesvården. Resultatet blir då att 15% av hela arbetstiden användes för vård av patienter med diabetes, trots att dessa utgör bara ca 4% av alla listade.

Resultaten förvånade mig, inte minst att diabetespatientens problem aktualiserades oftare än en gång per månad. Jag tror att resultaten från Odensala HC knappast nämnvärt avviker från landet i övrigt, en bedömning som Stefan Janson delar. Ett viktigt budskap till oss och politiker i tider av ekonomisk åtstramning ligger även i resultatet; vård av patienter med kronisk sjukdom tar tid!

Mikael Lilja
Specialist allmänmedicin
Östersund

Stefan Jansson
Specialist allmänmedicin
Örebro

På uppdrag av SFD

|Upp|