Ledtal för specialistläkare inom öppen- och slutenvård Endokrinologi och Diabetologi

Hur bör man dimensionera läkartätheten vid diabetesvården, är det olika behov inom specialistvård respektive primärvård? Kan man definiera nyckeltal som de som tagits fram för diabetessköterskor av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD), publicerad i Diabetolognytt 2010 nr 1 (diabetolognytt.se/detta_nummer_2010_1/artikel7.html).

Vad säger myndigheter och riktlinjer?

ADAs riktlinjer, som årligen publiceras i Diabetes Cares januarinummer, har ej specificerat antalet patienter som varje läkare bör ansvara för. Man anger dock minst 2 HbA1c ggr/år om välkontrollerad och minst 4 ggr/år om ej mål nås vad gäller den glykemiska kontrollen.

I Sverige finns inget angivet i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård, vare sig besöksintervall eller lämpligt antal diabetespatienter som en läkare kan sköta. Det anses vara en ”resursfråga” för arbetsgivaren.

Går det att beräkna?

Kan man beräkna nyckeltal för lämpligt antal diabetespatienter/specialist på våra diabetesmottagningar på medicinkliniker? Diabetesvården har många olika delar som t ex diabetesmottagning, specialistmödravård, deltagande i multidisciplinärt fotteam och det akuta omhändertagandet vid debuten.

Låt oss fastställa några förutsättningar: Personer med diabetes typ 1 och diabetes typ 2 med multipla insulindoser kontrolleras på medicinklinikernas diabetesmottagningar. Vi antar vidare att man skall ha minst ett läkarbesök per år och minst ett sköterskebesök per år och patient. Om mindre bra metabol kontroll så ökar behovet av antal besök ytterligare.

Läkare som är knutna till sjukhus har, i motsats till diabetessköterskor, även många andra arbetsuppgifter än diabetesvård. Grovt kan man räkna med att av tiden som tillskrives subspecialiteten utgör ¾ diabetes och ¼ endokrinologi.

Utöver detta tillkommer deltagande i jourverksamhet, ansvar och deltagande i slutenvård vad gäller allmän internmedicin. När tid för dessa verksamheter borträknas, inklusive jourkompensation, så återstår blott kanske 1/3 av helårsarbetstiden för diabetes-endokrinologi. Uppläggen varierar stort mellan olika sjukhus och sjukhuskategorier vilket kan göra att generaliserbara nycklar kan vara svåra att tillämpa.

Nedan anges exempel på ”tidstjuvar”

• - Avdelningsarbete
• - Primärjour/bakjour
• - Verksamhetsutveckling (läkemedelskommitté, diabetesråd etc)
• - Forskning
• - Handledning ST/AT läkare, kandidater
• - Utbildning (kongress, annan fortbildning)
• - Vård av sjukt barn
• - Semester
• - Jourkomp

Sammanfattningsvis

Det kan anföras att en diabetes- och endokrinmottagning med ett upptagningsområde på 80.000 invånare (alt multiplar därav) behöver 3 specialister inom endokrinologi/diabetologi . På ett universitetssjukhus är detta antal större då läkarna även har ansvar för dels forskning och utbildning, således åtgår fler endokrinologer/diabetologer per invånare. Det behövs idag minst 300 specialister för att bevara verksamheten. Dock har 20% av personerna med DM-1 ett HbA1c >72 mmol/mol (8%), vilket innebär att det krävs en ökad insats för att uppnå behandlingsmålen för denna grupp. I Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård anges ett mål med ökat antal insulinpumpar, dagens rikssnitt på 20% insulinpumpar skulle behöva ökas till 30%, vilket likaså kräver ökad insats av såväl diabetesläkare som diabetessköterskor.

Vi är cirka 250 specialister enligt data från Läkarsällskapet och enligt Socialstyrelsen så pensioneras cirka 5 kollegor varje år och 14 nya tillkommer. En rimlig bedömning är att cirka 20 % fler tjänster inom diabetologi/endokrinologi behövs för att idag leva upp till SoS riktlinjer. Samtidigt ökar prevalensen av diabetes i Sverige, allt fler personer med diabetes lever längre och med mer komplexa sjukdomar och behandlingar.

Ja, man kan alltså beräkna hur många specialister inom diabetes-endokrinologi som krävs på ett sjukhus, men det förutsätter en analys av hur vården är organiserad och vilka arbetsuppgifter som specialisten har att utföra.

En diabetolog-endokrinolog som enbart sköter personer med diabetes och andra endokrina sjukdomar kan rimligen sköta 350 - 400 - 500 diabetiker beroende på hur långt man vill nå i sina mål. Men som vården vanligen är organiserad, med blandad internmedicinsk verksamhet, kan varje specialist inte förväntas sköta mer är kanske 150 personer med diabetes.

På uppdrag av styrelsen för Svensk Förening för Diabetologi

Johan Jendle
Styrelseledamot SFD
Docent, överläkare
Centralsjukhuset Karlstad

Åke Tenerz
Styrelseledamot SFD
Verksamhetschef, överläkare
Centrallasarettet Västerå

|Upp|