Nya föreskrifter om medicinska krav för körkort

Fr o m 1 sept 2010 gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort mm (TSFS 2010:125 ). Kap 6 behandlar diabetes.

Vad gäller diabetessjukdom föranleds förändringarna i de svenska föreskrifterna i huvudsak av nya bestämmelser i EG:s körkortsdirektiv (1991:439/EEG ändring genom 2009/112/EG) som anger minimikrav för körkortsinnehav. Ändringarna i körkortsdirektivet när det gäller diabetes baseras på resultatet av arbete i europeisk medicinsk grupp där tongivande specialistläkare från bl a Sverige medverkat. Vid utformandet av de svenska föreskrifterna har synpunkter från kliniskt verksamma läkare och en omfattande remissgenomgång inneburit ytterligare förbättringar.

Direktivet innehåller bl a bestämmelse om att vid medicinering som medför risk för hypoglykemi bör särskilda krav för innehav av högre behörighet gälla. Begreppet ”allvarlig hypoglykemi” definieras. Direktivet innehåller även bestämmelse om att man i bedömningen ska ta hänsyn till vilket fordon det gäller och vilken typ av körning.

De medicinska kraven i föreskrifterna skiljer i viss mån på lägre behörighet (Grupp 1:traktor, EU-moped, motorcykel, personbil) och högre behörighet (Grupp II: tung lastbil, Grupp III :buss samt för taxiförarlegitimation)

Stor betydelse vilken behandling

När det gäller risken i trafiken vid diabetes är det av stor betydelse vilken typ av behandling man har. Insulinbehandling medför högst risk att drabbas av svår hypoglykemi med allvarlig påverkan av kognitiva (”tankeförmågan”) funktioner.

Vilken typ av diabetessjukdom det rör sig om är också viktigt då risken för hypoglykemi är betydligt ökad vid typ 1 diabetes jfr med typ 2 [1,2] Innehav av högre körkorts-behörigheter medför ökad trafiksäkerhetsrisk p g a fordonens vikt och storlek , yrkesförarens exponering i trafik, de särskilda krav som ställs på yrkesförare samt det stora ansvar det innebär att syssla med persontransporter.

För innehav av lägre behörighet gäller att diabetessjukdomen ska vara under godtagbar kontroll med avseende på risken för hypoglykemi.

Egenkontroller av blodsocker bör göras tillräckligt ofta för att upptäcka hypoglykemi och föraren ska ha kunskap om varningstecken på akut hypoglykemi och motåtgärder.

I direktivet och i nu gällande föreskrifter anges att med allvarlig hypoglykemi avses att hjälp från annan person krävts för att häva tillståndet.

Med återkommande allvarlig hypoglykemi menas att en andra allvarlig hypoglykemi inträffat under det senaste året och utgör hinder för innehav av körkort oavsett behörighet till dess ett år förflutit sedan senaste episoden

För den som drabbas av allvarlig hypoglykemi i trafiken krävs en observationstid utan nya episoder av allvarlig hypogklykemi för att sjukdomen ska anses vara under godtagbar kontroll. För lägre behörighet bör tiden uppgå till minst sex månader.

För innehav av högre behörigheter är huvudregeln liksom tidigare att diabetessjukdom som behandlas med insulin utgör hinder för innehav.

Särskild övergångsbestämmelse gör att trots att någon har insulinbehandlad diabetes typ 1 och som den 1 maj 2008 innehade körkort avseende högre behörighet även framöver kan beviljas fortsatt innehav i vissa fall av behörighet CE.

Den som har diabetes typ 2, har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi eller aldrig haft hypoglykemi och som genomför blodsockerkontroller får inneha högre behörighet. Egenkontroller av blodsocker bör göras minst två gånger dagligen samt i samband med körning

För högre behörighet gäller att varje allvarlig hypoglykemi ”under vaken tid” ska beaktas. För att sjukdomen ska anses vara under godtagbar kontroll efter sådan episod bör observationstiden uppgå till sex månader och för den som har diabetes typ 1 och enligt övergångsregel medgetts fortsatt innehav bör den tiden uppgå till minst tolv månader..

Vid allvarlig hypoglykemi i trafiken anger det allmänna rådet en observationstid om tolv månader för högre behörighet innan sjukdomen ska anses vara under godtagbar kontroll.

För den som har diabetes föreligger villkor om läkarintyg beträffande diabetessjukdomen och synfunktionerna. För den som behandlas med insulin ska intyg lämnas efter ett år och därefter minst vart tredje år. Behandlas sjukdomen med annat läkemedel än insulin gäller motsvarande krav på läkarintyg minst vart femte år för innehav av lägre behörighet och minst vart tredje år för innehav av högre behörighet. Läkaren ska även uppmärksamma komplikationer från kärlsystemet. Vid diabetesorsakade ögonbottenförändringar och vid tillstånd efter laserbehandling bör undersökning av synfältet med statisk tröskelperimetri övervägas.

Det är förstås viktigt att unga med diabetes typ 1 redan innan gymnasieval informeras om att de inte har möjlighet att erhålla körkort för högre behörighet.

Referenser

1. The DCCT Research Group. Adverese events and association with treatment regimes in the Diabetes Control and Complications Trial. Diabetes Care 1995;18: 1415-27

2. UKPDS group. Intensive blood-glucose control with sulphonylureas and insulin compared with conventional treatment and risk of complications in patients with type 2-diabetes (UKPDS 33) Lancet 1998;352:837-53

Stina Stenback
Transportstyrelsen
stina.stenback@transportstyrelsen.se

|Upp|