Ordföranden har ordet

NDR.nu

Sedan en dryg månad tillbaka finns nu den Internetbaserade versionen av Nationella Diabetesregistret för användning. Genom ett intensivt arbete under våren har rikshandläggaren Soffia Gudbjörnsdottir tillsammans med våra Internetkonsulter C&S Health Care kunnat få ta fram denna version. Den har provats i praktiken av två distriktsläkare i Stockholm, Tomas Frithz och Jonas Tovi, och på en medicinklinik av Eva Forbes, Visby, och befunnits fungera alldeles utmärkt.

Svensk Förening för Diabetologi har fått ett mycket fint gensvar på Nationella Diabetesregistret på Internet, inte minst från anslagsbeviljande myndigheter, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet Detta är mycket glädjande, men innebär samtidigt ett stort ansvar för oss i den diabetologiska professionen, både diabetessjuksköterskor och diabetesansvariga läkare inom primärvård och sjukhusansluten diabetesvård. Det är min förhoppning att vi snabbt kan ta tag i registreringen och utnyttja detta fantastiska instrument för on-line registrering.

Det nya NDR innebär att Du kan ha en direkt tillgång till kvalitetssiffror för Din diabetesmottagning och dessutom använda NDR:s siffror som information till patienten och för att skriva ut en Individuell Vårdöverenskommelse. Möjligheterna är ju som sagt utomordentligt goda att vi ska få ett mycket bra instrument för kvalitetsuppföljning både lokalt och nationellt i svensk diabetesvård. SFD har fått ett mycket starkt stöd från Svenska Diabetesförbundet och dess ordförande Stefan Leufstedt. Från patientorganisationen framhåller man att det är ett starkt patientintresse att vi inom vården sköter kvalitetsregistrering på ett bra sätt, inte minst för att skapa trygghet bland de patienter som vi har ansvaret att hjälpa i ett många gånger komplicerat medicinskt tillstånd.

Det är min förhoppning att alla medlemmar så snabbt som möjligt tar tag i registreringen via Internet, så att vi kan visa på en framgång för denna stora satsning inom svensk diabetessjukvård. Att många inom diabetesvården känner ett ansvar för Nationella Diabetesregistret har varit mycket tydligt när vi nu snabbt i år har fått fram siffrorna för föregående års registreringar som uppnått ett "all time high" på 58.000. Detta är mycket glädjande och lovar gott inför framtiden.

Lycka till!

Nationellt Diabetesteam

Som ordförande i Svensk Förening för Diabetologi har jag haft preliminära kontakter med Stefan Leufstedt, Svenska Diabetesförbundet och Margareta Nilsson, ordförande i Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård om att ha en pågående dialog och i viktiga frågor samverka i frågor rörande diabetesvården.

Det är min uppfattning att vi har betydande gemensamma intressen, även om prioriteringarna mellan profession och patienter ibland kan skilja sig, så sammanfaller i de flesta fall våra prioriteringar. Vi kommer att ta upp inom de respektive styrelserna att bilda ett "Nationellt Diabetesteam", som ska vara ett diskussions- och samarbetsorgan, där man kan tänkas driva olika frågor för att förbättra kvaliteten i svensk diabetesvård. Jag återkommer till detta senare när formerna börjar bli mera klara.

Vi har ju ett gott färskt exempel på när samarbetet mellan dessa tre organisationer är som bäst, nämligen Diabetesforum 2002, som blev en stor framgång.

Blodglukostester

En fråga som kommer att bli utomordentligt viktig det närmaste året, dels på grund av pågående utredningar från Socialstyrelsen, men dels också på grund av kostnadsutvecklingen, är de totala och kraftigt ökande kostnaderna för testhjälpmedel vid diabetes.

Landstingen som nu har tagit över den kostnaden för dessa produkter, vilka ska bekostas av det gemensamma anslaget för läkemedelsförsäkringen, är pressade av kostnadsökningen och på många ställen pågår ett arbete för att få kontroll över kostnaderna för diabeteshjälpmedel. Då är det samtidigt viktigt att vi från professionen slår vakt om de obestridliga fördelar som patientens möjlighet att testa sitt eget blodglukos har inneburit för kvaliteten på glukoskontrollen och den långsiktiga risken för komplikationer. Svensk Förening för Diabetologi har tagit initiativ till ett programarbete, under ledning av Eva Toft, för att gå igenom hur vi bäst kan ge riktlinjer för hur testning, effektivast och med ett evidensbaserat synsätt kan genomföras.

När Dagens Medicin nyligen presenterat föregående års siffror, där testhjälpmedlen kostar mer än insulinet och över 700 Mkr/år med en kraftig årlig kostnadsökning, är det väl rimligt att vi som professionella företrädare också drar vårt strå till stacken för att dessa kostnader används så att de gör optimal nytta. Samtidigt kan man otvivelaktigt av försäljningsstatistik dra den slutsatsen att många patienter, främst med typ 1 diabetes, har en alltför låg frekvens av blodglukostestning för att kunna leva trygga och få en optimal blodglukoskontroll.

Balansen mellan kostnadsutveckling och ett optimalt utnyttjande av detta utomordentliga hjälpmedel för glukoskontrollen är svår och kommer att vara en utmaning för diabetesvårdens team under de närmaste åren. Vi kommer att ta upp frågan på ett kvällsmöte i samband med Svenska Läkarsällskapets riksstämma i Göteborg i november.

Christian Berne