Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi

Ordföranden har ordet

 


Kära Vänner!

Efter en sommar fylld av sol och vederkvickande semester har höstens aktiviteter börjat med full fart. När detta skrivs är många av landets diabetologer i Brussel på europeiskt diabetesmöte, EASD-kongress 27/9-4/10, en rykande färsk information bland annat med nya utdata från UKPDS-studien. Dagliga rapporter från EASD av doc Anders Frid finns att läsa på Internet http://www.diabetolognytt.com/update/index.html

Nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer för vård och behandling av diabetes mellitus, som utkom 1996, har nu reviderats från Socialstyrelsen och kom 990915 i nytryck från tryckeriet. De tre skrifterna, för professionen, beslutsfattare och patienter, medföljer som supplement till detta nummer. Bland nyheterna kan nämnas att den sänkning av gränsen för diabetesdiagnos från B-Glukos 6.7 till 6.1 mmol/L, som vår Förening arbetat för sedan 1997, nu formellt har fastställts även i vårt land. Denna av WHO föreslagna sänkning är välgrundad och fokuserar på sjukdomens tidiga stadier, där preventiva insatser bör sättas in.

    UKPDS-studien redovisar att 40% av typ 2 diabetikerna har retinopati redan vid diagnos som tecken på att sjukdomen funnits lång tid. Man räknar idag med att typ 2 sjukdomen funnits i genomsnitt i drygt 5 år innan diagnos. Många i samhället har således diabetes utan att veta om det. Riktad screening av riskgrupper är därför angeläget. Typ 2 diabetes är dessutom en progressiv åkomma med ökning av B-Glukos med 1 mmol per år. Därför krävs oftast hos enskild patient med typ 2 diabetes en successivt ökning/tillägg i den metabola terapin för att bibehålla HbA1c-nivån - nationellt metabolt mål är HbA1c under 6.5%. De nya riktlinjernafinns i fulltext på Internet: http://www.sos.se/fulltext/9900-061/9900-061.htm

Ny klassifikation
    Riktlinjerna redovisar även den nya klassifikation av diabetessjukdomen som nu gäller. Vi talar idag om 3 diabetestyper : Typ 1, Typ 2 och Andra specifika typer av diabetes. Glöm begrepp som IDDM och NIDDM. Typ 1 diabetes är antingen autoimmun, d.v.s har påvisbara autoimmuna markörer, eller också idiopatisk med avsaknad av dessa men med en klinik som stämmer överens med typ 1. Ca 20 % av typ 1 diabetes är idiopatisk d.v.s. saknar autoimmuna markörer men kan ändå mycket väl ge ett stormande insjuknande med ketoacidos.

    Några av dessa utvecklar autoimmuna markörer senare i förloppet, så kallade konverterare. Typ 2 diabetes saknar autoimmuna markörer. Emellertid kan en autoimmun diabetes debutera långsamt med få symtom och därför likna typ 2. Dessa s.k. LADA-patienter är viktiga att känna igen då man tidigt bör erbjuda insulinbehandling .Var därför frikostig med analys av autoimmuna markörer i alla åldrar och inte endast i åldersintervallet 15-34 år där analysen är kostnadsfri i samband med registrering i Diabetesincidensregistret.

WHO-dokumentet från 1998 finns i fulltext på: http://www.diabetolognytt.nu/aterkommande/diabetic_medicine.html

Tuffa blodtrycks- och lipidmål
   UKPDS-studien har lärt oss att en multifaktoriell riskfaktorintervention är nödvändig för att påverka komplikationsutvecklingen. För att nå blodtrycksmålet 140/85 - vid nefropati och hos unga typ 1 diabetiker 130/80 - krävs ofta 3 eller flera antihypertensiva medel. Subgruppsanalyser i de stora lipidstudierna visar att diabetikerna har minst lika stor nytta av lipidsänkning som andra om inte större. Risken för en typ 2 diabetiker att insjukna i en kardiovaskulär komplikation är jämförbar med risken hos en icke-diabetiker som redan haft sådan. Mål för S-kolesterol och LDL-kolesterol har därför satts till 5.0 respektive 3.0 mmol/L, samstämmighet finns med konsensusrapport från Läkemedelsverket i september i år.
Se denna online i fulltext på Internet; http://www.mpa.se/sve/reko/hyperlipidemi.html

Resurser krävs
   En fokusering på tidig upptäckt av typ 2 diabetes genom screening av riskgrupper samt tidig, intensiv och multifaktoriell riskfaktorintervention, en för individen och samhället lönsam strategi, nödvändiggör en resursmässig förstärkning av diabetesvården samt identifiering och förstärkning av befintliga vårdkedjor. Nödvändiga livsstilsförändringar kräver i hög grad patientens medverkan och ett i pedagogik väl utbildat diabetesteam.

Höstmötet i Umeå 28 och 29 oktober
    Just pedagogiken intar en central roll vid föreningens höstmöte i Umeå. Fredagens program handlar om konsultationen - det unika mötet i vården - samt nya pedagogiska perspektiv inför år 2000.

Riksstämman med Diabetesdagen 30/11 i Stockholm
    WHO föreslår att det metabola syndromet skall bli en egen diagnos med specifik definition för att möjliggöra fokusering på tidig och intensiv riskfaktorintervention framför allt vad gäller livsstilsförändringar hos en mycket stor del av den medelålders och äldre delen av populationen. Denna grupp har annars 5 gånger ökad risk för en för tidig kardiovaskulär sjukdom. I samband med riksstämman har Svensk Förening för Diabetologi (SFD) ett minisymposium, ”Metabola syndromet - en ny diagnos med nya behandlingsmöjligheter”, på kvällen 30/11 med en avslutande middag och då diskuteras dessa frågor. Utnyttja möjligheten att föranmäla Dig redan nu till SFD per fax 031 27 00 87. Diabetesdagen 30/11 börjar för övrigt kl 08.30 med symposiet ”Diabetes och hjärta och kärl - nu vet vi vad vi skall göra!”. På förmiddagen kl 10.30 är det orala presentationer och på eftermiddagen kl 16.30 sker postersessionen.
Se fullständigt program

Välkommen!

Nationella Diabetes Registret
   Utdata med redovisning av 1998 år registreringar - 1997 års händelser - sker nu till respektive vårdenhet. På Internet finns utlagt medelvärden för landet avseende primärvård och sjukhusmottagningar http://www.ldc.lu.se/ndr/

    Antalet patienter registrerade ökar stadigt men det borde kunna gå fortare. Intresset för kvalitetsdokumentation är stort men bristen på IT-lösningar eller fungerande, och kompatibla sådana, gör att många enheter inte kan skapa den plats i verksamheten som en medverkan kräver.

IT-lösningar
    Styrelsen för Svensk Förening för Diabetologi skall verka för att gemensamma kvalitetsindikatorer tas fram och och att dessa definieras på samma sätt oberoende av vårdnivå och landsting. Det är nu inte enbart Landstingsförbundet och Socialstyrelsen som är intresserade av en kvalitetsdokumenterad diabetesvård. Även flera landsting, t. ex. Stockholms Läns Landsting och Västra Götalands Läns Landsting, har kraftfullt markerat sitt intresse.

    Nu är det upp till våra huvudmän att skapa de IT-lösningar som krävs för att möjliggöra den fortsatta utvecklingen. Dessa lösningar måste utvecklas tillsammans med och i samförstånd med professionen, sjukhus- och öppenvårdsläkare. Kopplingen mellan datoriserade journalsystem och de nationella kvalitetsregistren måste optimeras. Datafångst ”vid källan” måste underlättas. Professionen tar nu tillbaka initiativet, något som också diskuteras i Läkartidningen 1999;38;4035-4038

Vårmötet i Stockholm 13 och 14 april 2000
    Vårmötet fokuserar dels på nya tekniker och nya insuliner dels på det metabola syndromet inklusive överviktsproblematiken. Boka in detta Svensk Förenings för Diabetologi 19:de möte i Din agenda redan nu.

Hösthälsningar

Göran Blohmé
Ordförande

Stig Attvall
Redaktör och vetenskaplig sekreterare


[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabete Update]
Till Förstasidan