Kära Vänner!
Efter en sommar fylld av sol och vederkvickande semester har höstens
aktiviteter börjat med full fart. När detta skrivs är många av landets
diabetologer i Brussel på europeiskt diabetesmöte, EASD-kongress 27/9-4/10,
en rykande färsk information bland annat med nya utdata från UKPDS-studien.
Dagliga rapporter från EASD av doc Anders Frid finns att läsa på Internet
http://www.diabetolognytt.com/update/index.html
Nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer för vård och behandling av diabetes mellitus, som
utkom 1996, har nu reviderats från Socialstyrelsen och kom 990915 i nytryck
från tryckeriet. De tre skrifterna, för professionen, beslutsfattare och
patienter, medföljer som supplement till detta nummer. Bland nyheterna
kan nämnas att den sänkning av gränsen för diabetesdiagnos från B-Glukos
6.7 till 6.1 mmol/L, som vår Förening arbetat för sedan 1997, nu formellt
har fastställts även i vårt land. Denna av WHO föreslagna sänkning är
välgrundad och fokuserar på sjukdomens tidiga stadier, där preventiva
insatser bör sättas in.
UKPDS-studien redovisar att 40% av typ 2 diabetikerna
har retinopati redan vid diagnos som tecken på att sjukdomen funnits lång
tid. Man räknar idag med att typ 2 sjukdomen funnits i genomsnitt i drygt
5 år innan diagnos. Många i samhället har således diabetes utan att veta
om det. Riktad screening av riskgrupper är därför angeläget. Typ 2 diabetes
är dessutom en progressiv åkomma med ökning av B-Glukos med 1 mmol per
år. Därför krävs oftast hos enskild patient med typ 2 diabetes en successivt
ökning/tillägg i den metabola terapin för att bibehålla HbA1c-nivån -
nationellt metabolt mål är HbA1c under 6.5%. De nya riktlinjernafinns
i fulltext på Internet: http://www.sos.se/fulltext/9900-061/9900-061.htm
 |
Ny klassifikation
Riktlinjerna redovisar även den nya klassifikation
av diabetessjukdomen som nu gäller. Vi talar idag om 3 diabetestyper :
Typ 1, Typ 2 och Andra specifika typer av diabetes. Glöm begrepp som IDDM
och NIDDM. Typ 1 diabetes är antingen autoimmun, d.v.s har påvisbara autoimmuna
markörer, eller också idiopatisk med avsaknad av dessa men med en klinik
som stämmer överens med typ 1. Ca 20 % av typ 1 diabetes är idiopatisk
d.v.s. saknar autoimmuna markörer men kan ändå mycket väl ge ett stormande
insjuknande med ketoacidos.
Några av dessa utvecklar autoimmuna markörer senare
i förloppet, så kallade konverterare. Typ 2 diabetes saknar autoimmuna
markörer. Emellertid kan en autoimmun diabetes debutera långsamt med få
symtom och därför likna typ 2. Dessa s.k. LADA-patienter är viktiga att
känna igen då man tidigt bör erbjuda insulinbehandling .Var därför frikostig
med analys av autoimmuna markörer i alla åldrar och inte endast i åldersintervallet
15-34 år där analysen är kostnadsfri i samband med registrering i Diabetesincidensregistret.
WHO-dokumentet från 1998 finns i fulltext på: http://www.diabetolognytt.nu/aterkommande/diabetic_medicine.html
Tuffa blodtrycks- och lipidmål
UKPDS-studien har lärt oss att en multifaktoriell riskfaktorintervention
är nödvändig för att påverka komplikationsutvecklingen. För att nå blodtrycksmålet
140/85 - vid nefropati och hos unga typ 1 diabetiker 130/80 - krävs ofta
3 eller flera antihypertensiva medel. Subgruppsanalyser i de stora lipidstudierna
visar att diabetikerna har minst lika stor nytta av lipidsänkning som
andra om inte större. Risken för en typ 2 diabetiker att insjukna i en
kardiovaskulär komplikation är jämförbar med risken hos en icke-diabetiker
som redan haft sådan. Mål för S-kolesterol och LDL-kolesterol har därför
satts till 5.0 respektive 3.0 mmol/L, samstämmighet finns med konsensusrapport
från Läkemedelsverket i september i år.
Se denna online i fulltext på Internet; http://www.mpa.se/sve/reko/hyperlipidemi.html
Resurser krävs
En fokusering på tidig upptäckt av typ 2 diabetes genom
screening av riskgrupper samt tidig, intensiv och multifaktoriell riskfaktorintervention,
en för individen och samhället lönsam strategi, nödvändiggör en resursmässig
förstärkning av diabetesvården samt identifiering och förstärkning av
befintliga vårdkedjor. Nödvändiga livsstilsförändringar kräver i hög grad
patientens medverkan och ett i pedagogik väl utbildat diabetesteam.
Höstmötet i Umeå 28 och 29 oktober
Just pedagogiken intar en central roll vid föreningens
höstmöte i Umeå. Fredagens program handlar om konsultationen - det unika
mötet i vården - samt nya pedagogiska perspektiv inför år 2000.
Riksstämman med Diabetesdagen 30/11 i Stockholm
WHO föreslår att det metabola syndromet skall bli en
egen diagnos med specifik definition för att möjliggöra fokusering på
tidig och intensiv riskfaktorintervention framför allt vad gäller livsstilsförändringar
hos en mycket stor del av den medelålders och äldre delen av populationen.
Denna grupp har annars 5 gånger ökad risk för en för tidig kardiovaskulär
sjukdom. I samband med riksstämman har Svensk Förening för Diabetologi
(SFD) ett minisymposium, ”Metabola syndromet - en ny diagnos med nya behandlingsmöjligheter”,
på kvällen 30/11 med en avslutande middag och då diskuteras dessa frågor.
Utnyttja möjligheten att föranmäla Dig redan nu till SFD per fax 031 27
00 87. Diabetesdagen 30/11 börjar för övrigt kl 08.30 med symposiet ”Diabetes
och hjärta och kärl - nu vet vi vad vi skall göra!”. På förmiddagen kl
10.30 är det orala presentationer och på eftermiddagen kl 16.30 sker postersessionen.
Se fullständigt program
Välkommen!
Nationella Diabetes Registret
Utdata med redovisning av 1998 år registreringar - 1997 års
händelser - sker nu till respektive vårdenhet. På Internet finns utlagt
medelvärden för landet avseende primärvård och sjukhusmottagningar http://www.ldc.lu.se/ndr/
Antalet patienter registrerade ökar stadigt men det
borde kunna gå fortare. Intresset för kvalitetsdokumentation är stort
men bristen på IT-lösningar eller fungerande, och kompatibla sådana, gör
att många enheter inte kan skapa den plats i verksamheten som en medverkan
kräver.
IT-lösningar
Styrelsen för Svensk Förening för Diabetologi skall
verka för att gemensamma kvalitetsindikatorer tas fram och och att dessa
definieras på samma sätt oberoende av vårdnivå och landsting. Det är nu
inte enbart Landstingsförbundet och Socialstyrelsen som är intresserade
av en kvalitetsdokumenterad diabetesvård. Även flera landsting, t. ex.
Stockholms Läns Landsting och Västra Götalands Läns Landsting, har kraftfullt
markerat sitt intresse.
Nu är det upp till våra huvudmän att skapa de IT-lösningar
som krävs för att möjliggöra den fortsatta utvecklingen. Dessa lösningar
måste utvecklas tillsammans med och i samförstånd med professionen, sjukhus-
och öppenvårdsläkare. Kopplingen mellan datoriserade journalsystem och
de nationella kvalitetsregistren måste optimeras. Datafångst ”vid källan”
måste underlättas. Professionen tar nu tillbaka initiativet, något som
också diskuteras i Läkartidningen 1999;38;4035-4038
Vårmötet i Stockholm 13 och 14 april 2000
Vårmötet fokuserar dels på nya tekniker och nya insuliner
dels på det metabola syndromet inklusive överviktsproblematiken. Boka
in detta Svensk Förenings för Diabetologi 19:de möte i Din agenda redan
nu.
Hösthälsningar
Göran Blohmé
Ordförande
Stig Attvall
Redaktör och vetenskaplig sekreterare
