Lägre gränsvärde för diabetesdiagnos
Pressmeddelande nr 49 från SoS 15/9 99 En ny, lägre gräns för blodsockervärdet bör användas när man fastställer diabetes. Det föreslår Socialstyrelsen i de reviderade riktlinjer man nu ger ut för vård och behandling av diabetes.
Förslaget innebär att Socialstyrelsen ansluter sig till en rekommendation från en arbetsgrupp inom WHO. Den nya lägre gränsen betyder också att cirka 10 procent fler kommer att få diagnosen diabetes och därmed tidigare kan komma under behandling. Socialstyrelsen föreslår en ny klassifikation och diagnostiska nivåer för diabetes i de reviderade nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes mellitus och ansluter sig därmed till ett förslag från en arbetsgrupp inom WHO. Den nya gräns för diabetesdiagnosen som nu föreslagits sätts till fasteblodsocker 6,1 mmol/l (millimol per liter blod) eller högre. Det är en sänkning med 0,6 mmol/l. Sänkningen innebär att fler personer kommer att klassas som diabetiker, uppskattningsvis en ökning med cirka 10 procent.
Komplikationer
Det finns ett starkt samband mellan blodsockernivån och utvecklingen av komplikationer vid diabetes. Ett sådant samband finns också mellan komplikationer och de riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som är knutna till diabetes. Medicinskt handlar diabetesvården därför om att förebygga svåra, livshotande och livskvalitetssänkande komplikationer, vilket dessutom har stor samhällsekonomisk betydelse. - Vi hoppas att den nya lägre gränsen ska ge oss möjlighet att i ett tidigare skede börja arbeta med de riskfaktorer som påverkar sjukdomens fortskridande, såsom övervikt, fysisk inaktivitet och rökning.
Omhändertagandet av dessa nya diabetespatienter innebär att kostnaderna till en början kommer att öka men vi förväntar oss att detta kommer att kompenseras av minskade vårdkostnader i ett längre perspektiv. Viktigast är förstås vinsterna för de enskilda individerna som ges bättre förutsättningar att kunna leva ett normalt liv och få en normal livslängd. Det säger professor Carl-David Agardh, som tillsammans med professor Christian Berne varit huvudexpert i arbetet med de nationella riktlinjerna. Med tanke på att diabetiker löper en förhöjd risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar föreslår Socialstyrelsen att man behandlar diabetespatienter med förhöjda blodfetter utifrån samma riskvärdering som patienter med manifest kranskärlssjukdom.
I de reviderade riktlinjerna betonas att typ 2-diabetiker skall vara föremål för en så kallad multifaktoriell behandling där glukos- och blodtryckskontroll sker hand i hand med kontroll av blodfetter. Njurskador är en annan av de kända sena komplikationerna vid diabetes. För att minska risken för allvarlig njurskada föreslås bland annat förändringar när det gäller mediciner och riktvärden för blodtryck.
Viktiga delar
En viktig förutsättning för ett gott resultat av medicinsk behandling är att varje person som har diabetes har god kunskap om den egna sjukdomen, hur man hanterar den i det dagliga livet och att man känner stöd av kompetent vårdpersonal. I de nya riktlinjerna betonas därför de psykologiska aspekternas, omvårdnadens och diabetesteamets roll och betydelse vid behandlingen ytterligare. Riktlinjerna syftar till att skapa underlag för de lokala vårdprogram rörande diabetes som bör finnas i varje landsting och sjukvårdsområde. Förslaget till underlag för individuella överenskommelser kring behandlingen mellan patient och läkare har också vidareutvecklats. Det är ett led i den övergripande ambitionen att stärka patientens ställning, något som också riksdagen nyligen uttryckt i beslutade lagändringar.
SoS uppdrag
Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god medicinsk praxis. Avsikten är att stärka patienternas möjlighet att få en likvärdig, kunskapsbaserad vård i alla delar av landet. I december 1996 kom de första riktlinjerna ut och behandlade då just diabetes. Därefter har nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård publicerats. För närvarande pågår Socialstyrelsens arbete med att utforma nationella riktlinjer för ytterligare sex områden, däribland stroke och reumatoid artrit, som väntas bli klara under första halvåret 2000. De reviderade riktlinjerna för behandling och vård av diabetes mellitus ges ut i tre delar som vänder sig till tre olika målgrupper: patienter, hälso- och sjukvårdspersonal samt beslutsfattare. Den del som riktar sig till patienter har utformats i samarbete med Svenska Diabetesförbundet.
Ytterligare upplysningar
Professor Carl-David Agardh, 040-33 10 16,
eller professor Christian Berne, 018-66 30 00
samt enhetschef Claes Mebius, 08-555 533 71.
Var god ange Socialstyrelsen som källa vid återgivande av uppgifter ur detta meddelande.
Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus
• Version för hälso- och sjukvårdspersonal. Art nr 1999-00-061 79 sidor, 133 kr
• Version för beslutsfattare. Art nr 1999-00-062, 30 sidor, 60 kr
• Information till dig som har diabetes. Art nr 1999-00-063, 47 sidor, 60 kr
Red
[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen]
[Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
