21 år i Svenska Diabetesförbundet
Av Anders Ericsson, nyligen avgåengen ordförande i Svenska Diabetesförbundet
Svenska Diabetesförbundet (SD), patientföreningen, har samarbete med Svensk Förening för Diabetologi på skilda plan. Detta framkommer klart och tydligt, då dess nyligen avgående ordförande Anders Ericsson ser tillbaka på sina insatser för svensk diabetologi under flera tiotal år. Svensk Förening för Diabetologi vill tacka Anders Ericsson för ett gott samarbete och enastående insatser under många år, men med en förhoppning om att detta samarbete även fortsätter i andra diabetologiska sammanhang framöver.
• Diabetesforum –93, -97.
Svenska Diabetesförbundet har, i samverkan med professionen, genomfört detta stora arrangemang vid två tillfällen med 1000 respektive 1.400 deltagare. För mig betydde det starten på ett nytt sätt att agera från oss som organisation. Att samla alla som på något sätt är involverade i diabetesvården för att vid ett och samma tillfälle information kring behandling, omvårdnad och utveckling är ett sätt att öka möjligheterna till samverkan mellan de olika yrkeskategorier som är viktiga i diabetesvården. Det känns bra att vi som organisation kunnat bidra till att erbjuda denna arena som gett så många deltagare förutsättningar att delta i debatten om hur vården kan organiseras och genomföras framöver.
• Radiohjälpskampanjen
Hela 1993 präglades av förbundets 50-års jubileum som kulminerade i den storsatsning som Radiohjälpskampanjen innebar i oktober detta år. Den gav oss möjlighet att öka allmänhetens medvetande om diabetes. Kampanjen gav utöver informationsmöjligheterna också en rejäl förstärkning till forskningsfonden för fortsatt kunskapsutveckling.
• Riktlinjer
Samverkan mellan SD, profession och myndigheter kändes som en milstolpe då det gällde respekten för ”patientorganisationen”. Möjligheten att kunna delta i den direkta utvecklingen av förutsättningarna för god diabetesvård stärkte hela organisationen. Detta är ett arbete som bara fått sin början och som på sikt kommer att vara en viktig del i förbundets verksamhet.
• Diabetesregister
SD har varit positiva till utvecklingen av ett Nationellt Diabetesregister. Detta är en nödvändig bas för att veta vad som kan och skall utvecklas inom vården. Det är tråkigt att konstatera att acceptansen och rapporteringsviljan varit begränsads från vissa delar av professionen. Jag har vid olika dragningar i t.ex. Landstings-förbundet upplevt att den politiska viljan finns. När personnumret nu är borta kan man hoppas att modet från professionen är större då det gäller att visa de medicinska resultaten inom diabetesvården.
• Vårdkonsumentrollen – SD:s strategi
Utvecklingen av vårdkonsumentrollen innebär en förändrad syn på människor med diabetes som känns mycket viktig i ett längre perspektiv. I grunden handlar det om hur vården ser på oss som har en kronisk sjukdom, om vi ses som objekt eller subjekt. Som objekt kan vi under den välkända parollen ”patienten i centrum” hantering ur ett logistikperspektiv, låt vara i väl fungerande vårdkedjor. Att behandla oss som subjekt, som är delaktiga i vårdprocessen, där vår kunskap och erfarenhet tas tillvara på jämställda villkor, ställer helt andra krav på respekt och bemötande.
• Vårdkonsument
Introduktionen av vårdkonsument begreppet har tagit tid men kommer nu även inom andra organisationer. SD har här startat en process för attitydförändring som vi bara sett början av. I takt med att vården alltmera produceras och tillhandahålls av andra aktörer än de traditionella, till högre kostnader för den enskilde kommer denna konsumentroll att utvecklas ytterligare. Detta känns definitivt som uppfyllandet av en önskan jag hade från börja om att stärka patientrollen.
• Fritt insulin
Aktiviteterna i samband med utredningen HSU 2000 angående kostnadsfria förbrukningsartiklar och läkemedel gav SD en profil externt som en tuff politisk aktör som i sig ökade våra möjligheter att agera inom andra områden. Jag tror att turerna runt detta betydde mycket för den externa synen på SD som en stark organisation.
• Utvecklingen av Forskningsfonden
Under de år jag varit ansvarig för den ekonomiska strategin inom forskningsfonden har vi lyckats att öka anslagen till svensk diabetesforskning ansenligt. Fonden har vuxit från 30 till 130 milj, vilket lett till markant ökade möjligheter att stödja forskning och utveckling. Just forskning och utveckling, då gärna i former som går utanför de traditionella, är en del av verksamheten som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och där jag känner att jag skulle ha velat göra mera. Jag hoppas att det på olika sätt skall vara möjligt att bidra till denna utveckling även i framtiden
• Internationalisering
Jag har under senare år som viceordförande fått vara med i utvecklingen av IDF/Europa till en organisation som nu går in i fas 2 av sin utveckling. Organisationen har skaffat sig en profil som partner i St. Vincent arbetet. Från och med i höst kommer en ny organisation att införas som ytterligare poängterar vårdkonsumenternas roll i utvecklingen av den europeiska diabetesvården. Vidare kommer EU-bevakningen att effektiviseras för att öka uppmärksamheten kring diabetes.
Framtiden -Konsumentrollen Konsumentrollen kommer att bli mera uttalad. Den kommer att utvecklas till att gälla inte bara själva vårdsektorn, där den idag är accepterad. Den kommer också att utvecklas då det gäller t.ex. inflytande över hur FoU-medel används. Konsumenterna kommer troligen att i framtiden kräva ett ökat inflytande bl.a. över vilka forskningsområden som skall prioriteras och inte som nu helt och hållet överlämna detta till forskarna själva att avgöra. Detta är en utveckling som redan pågår i exempelvis USA och Storbritannien, så vad skulle göra att Sverige inte skulle gå samma väg? På sikt kan detta innebära satsningar på forskningsområden som idag upplevs som eftersatta ur ett konsumentperspektiv och det kanske också kan uppmuntra till forskningssamarbete mellan olika grenar av diabetesvården som inte samverkar idag.
• Vi värderar vården
Det nya utvärderingsinstrument som SD håller på att utveckla tillsammans med Nordiska Hälsovårdshögskolan kommer att bli ett verktyg att mäta vårdtillfällen ur ett konsumentperspektiv. SD vill skapa ett instrument som kompletterar traditionell medicinsk kvalitetssäkring av vården med den konsumentupplevda vårdkvaliteten. För både beställare och producenter av vård är en helhetssyn nödvändig för att ta hänsyn tillalla relevanta faktorer för att utveckla en vård av hög kvalitet som tar hänsyn också till faktorer som det idag inte tas tillräcklig hänsyn till.
• Implementering av Riktlinjerna
Riktlinjerna är bra som underlag för de lokala vårdprogrammen. I samverkan med de internationella guidelines som finns för Typ 1 och de för typ 2 som kommer efter sommaren och presenteras vid EASD så har vi, tycker jag ett heltäckande kunskapsunderlag för att motivera satsningen på god diabetesvård sett ur ett längre tidsperspektiv. Det som kommer att behövas är tydligare hälsoekonomiska studier som visar på effekterna av en systematiserad diabetesvård. Då jag haft möjligheten att vara med vid utarbetandet av alla dessa olika nivåer är jag så klart jävig i detta tyckande, men det får du väl stå ut med.
• Diabetesvården
Jag tror vi kommer att se en diversifiering av produktion av vård som ökar utbudet av valmöjligheter. Större konkurens mellan privat och offentlig sjukvård. Jag är dock inte helt övertygad om att de modeller vi hittills sett kommer att göra vården billigare. Dock kommer konkurrensen att skärpa kvalitetskraven och förmodligen kopplat till om man följer riktlinjer eller ej. Det finns också krafter som strävar efter s.k. managed care där industrin på olika sätt kommer att vara inblandad och erbjuder olika behandlingskoncept, åtminstone inom området ”volymsjukdomar” och där finns diabetes definitivt med. Detta kommer att ställa nya krav på oss som konsumenter att kunna utvärdera vad som egentligen erbjuds och hur detta kan passa med våra behov. Det kommer att ställa helt nya krav på utbildning både av brukare och personal för att klara en sådan hantering.
Det kommer också att ställa nya krav på styrningen av vårdens resurser som inte bara kommer att handla om fördelning och effektivisering utan mera om att kunna göra helhetsbedömningar av totala behov. Förändringarna kommer att tvinga fram en tydligare rollfördelning mellan ansvariga för resursfördelning, vårdorganisation, vårdproduktion och kvalitetsutvärdering. Samma personer kommer inte att kunna sitta på likamånga stolar. Det kommer också att kräva en mycket större långsiktighet i den ekonomiska planeringen av vården än som är fallet idag. Politikerna kommer att tvingas bort från ”valperiodsperspektivet”. Dessa förändring kommer att göra det lättare att utifrån bedöma ansvaret för olika delar av utvecklingen. Effekten blir att kompetenskraven kommer att öka inom varje enskild del av organisationen. Det leder också till en större tydlighet kring var resurser faktiskt används i vården
• Internationellt
Den internationella påverkan på utvecklingen av lagstiftning och vårdinriktning kommer att öka. Det innebär att behovet av deltagande på den internationella arenan blir av allt större värde. Jag kommer att delta i utvecklingen av IDF/Europa under de närmaste åren. Jag hoppas där kunna vara med och utveckla de principer och tankegångar som idag i huvudsak gäller i nordvästra Europa till att vara ett hjälpmedel i den utveckling som nu sker i Syd-, Central- och Östeuropa.
Anders Ericsson
Anders Ericsson började i SD:s förbundsstyrelse 1978, blev 2 vice ordförande 1989
ordförande 1992, allt i maj månad respektive år
Han kom med i IDF/Europas styrelse 1994, blev dess vice ordförande 1997, en roll
som Anders innehar fortfarande.
Red
[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen]
[Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
