Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi

Riskfaktorer för typ 2 diabetes.
Baslinjestudie av medelålders män i Stockholm


Av Gunnar Persson, Sofia Carlsson, Valdemar Grill och Claes-Göran Östenson
för Stockholms diabetespreventiva program.

Samarbete
Stockholms diabetespreventiva program är ett samarbete mellan Epidemiologiska och Socialmedicinska enheterna, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting samt Diabetespreventiva och Cancerpreventiva enheterna, Karolinska sjukhuset.

Författare till rapporten är docent Gunnar Persson, Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Enheten för Epidemiologi, Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, epidemiologiassistent Sofia Carlsson, Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting samt docent Valdemar Grill och
docent Claes-Göran Östenson, Endokrinologiska kliniken, Karolinska sjukhuset och Enheten för Endokrinologi, Institutionen för Molekylär medicin, Karolinska institutet.

Kommentarer till resultaten
Resultaten visar en betydligt högre förekomst av diabetes och nedsatt glukostolerans bland män med diabetes i släkten. Att ha nära (förstagrads) släktingar med diabetes innebär en högre risk än att ha mera avlägsna (andragrads) släktingar med diabetes. Antalet släktingar med diabetes tycks också ha betydelse för risken.
Tidigare studier har pekat mot att diabetes hos modern resulterar i högre risk än diabetes hos fadern (18), vilket dock inte stöds av resultaten i vår undersökning.

Övervikt
Övervikt är en känd riskfaktor och har åtminstone till en del ett samband med andra förhållanden under uppväxttiden med betydelse för diabetesutveckling. I analyserna av diabetessjuklighet i släkten har vi tagit hänsyn till övervikt. Huruvida andra faktorer som är gemensamma inom familjen, t ex sociala förhållanden och uppväxtvillkor också är betydelsefulla skall utredas i framtida analyser av materialet.
Det finns en viss osäkerhet i rapporteringen om diabetes i släkten eftersom vi inte kontrollerat dessa uppgifter på annat sätt, t ex genom att kontakta släktingarna. Den osäkerheten torde dock vara ungefär lika stor bland personer med normal glukostolerans som bland dem med diabetes eller nedsatt glukostolerans eftersom alla deltagare var omedvetna om sin glukosintolerans vid tillfället för undersökningen.

Vi vet inte säkert om släktingarna har eller hade typ 1 eller typ 2 diabetes. För att minimera risken att inkludera personer som har släktingar med typ 1 diabetes exkluderades personer vars barn hade diabetes eftersom dessa fått diabetes i barn- eller ungdomsåren och därför sannolikt hade typ 1 diabetes.

Ärftlighet
Den aktuella undersökningen innehåller relativt detaljerad information om vad diabetes hos nära släktingar betyder för förekomst av diabetes tack vare en anrikning av studiepopulationen med avseende på personer med diabetes i släkten. Vi räknar med att i framtiden förfina dessa analyser ytterligare. Analyserna av tidigare kroppsvikt baseras på individernas egen rapportering om vikten 5 respektive 10 år tidigare.
Detta kan introducera ett systematiskt fel. I en studie jämfördes personers egna uppgifter om vikt 10 år tidigare med faktiska mätningar av vikten 10 år tidigare. Resultaten visade att en majoritet av personerna väl kunde uppskatta sin vikt 10 år tidigare.

Överviktiga personer tenderade emellertid att underskatta sin tidigare vikt medan lågviktiga personer tenderade att överskatta sin tidigare vikt. Eftersom glukostolerans i ökad grad är förknippat med övervikt, är det sannolikt att män med glukosintolerans underskattar sin tidigare vikt i större utsträckning än män med normal glukostolerans.

Det leder till att det blir svårare att upptäcka ett samband mellan tidigare övervikt och glukos-intolerans och felkällan kan därför sannolikt ej förklara funna resultat. I andra studier har man funnit att kroppsvikten tycks öka över tid. Det gäller både den genomsnittliga vikten och andelen med klar övervikt. Detta innebär att man i framtiden sannolikt kan för-vänta sig en ökad insjuknande-frekvens av diabetes.
Födelsevikt
Risken för diabetes i vuxenlivet är högre bland personer med en låg födelsevikt. I en nyligen publicerad studie förändrades inte sambandets styrka nämnvärt när hänsyn tagits till diabetessjuklighet hos föräldrarna . Den aktuella studien bekräftar tidigare observationer. Resultaten antyder vidare att det kan föreligga en samverkande effekt mellan låg födelsevikt och familjebakgrund med diabetes.

Ett samband mellan låg födelsevikt och diabetes finns även bland män som inte har nära släktingar med diabetes. Denna studie har på ett mer detaljerat sätt än tidigare beaktat inverkan från familjebakgrund med diabetes.

En möjlig felkälla är att information om födelsevikt baseras på självrapporterade uppgifter från 72% av individerna i undersökningen. Det kan tänkas att sannolikheten att minnas sin födelsevikt är större om man har en avvikande hög eller låg födelsevikt.
Detta torde dock gälla lika för personer med normal glukos-tolerans som för personer med diabetes eller nedsatt glukos-tolerans vilket innebär att prevalenskvoten inte påverkas.

Rökning
Trots att den aktuella studien är en tvärsnittsstudie överensstämmer resultaten beträffande rökning väl med vad man funnit i tidigare kohortstudier nämligen att risken för diabetes är två till tre gånger högre för storrökare och att man inte kunnat konstatera en ökad risk bland rökare av ett litet antal cigarretter per dag. I en tidigare svensk studie fann man inget samband mellan rökning och nedsatt glukostolerans.

Eftersom nedsatt glukos-tolerans är en mild grad av glukosintolerans och sambandet mellan rökning och diabetes endast är tydligt bland storrökare är det inte förvånande att sambandet mellan rökning och nedsatt glukos-tolerans är svagt.
I resultaten framkom att förekomsten av diabetes och nedsatt glukostolerans var lägre bland personer som motionerade på fritiden, vilket bekräftar tidigare observationer . Resultaten i den aktuella studien tyder på att redan en låg grad av motion minskar risken för utveckling av diabetes eller nedsatt glukostolerans.

En minskad förekomst observerades redan bland personer som promenerade eller cyklade, inklusive förflyttning till och från arbetet, under minst två timmar i veckan och oftast utan att svettas. Resultaten är uppmuntrande för arbetet med att förebygga typ 2 diabetes.

Avslutning
Den aktuella undersökningen har uppskattat förekomsten av nyupptäckt diabetes och nedsatt glukostolerans i relation till en rad riskfaktorer bland medelålders män i Stockholms län. Detta ger oss viktig information om faktorer som till stor del är möjliga att påverka genom förebyggande åtgärder. Informationen utgör också ett viktigt underlag för utvärdering av de förebyggande åtgärder som pågår parallellt med detta arbete.

Det är känt från litteraturen att ärftliga faktorer, övervikt, födelsevikt, rökning och fysisk aktivitet är viktiga för uppkomsten av diabetes.
Genom detta arbete har sambanden beträffande dessa riskfaktorer beskrivits: Det gäller betydelsen av typ av släktingar och antal släktingar med diabetes; att långvarig övervikt tycks öka risken; att låg födelsevikt och diabetes i släkten kan ha en samverkanseffekt; att hög konsumtion av cigarretter har ett samband med gravare former av glukos-intolerans (diabetes); och att det tycks krävas en ganska måttlig nivå av motion för att motverka glukosintolerans. För närvarande arbetar vi med en motsvarande undersökning av kvinnor. Avsikten är också att senare göra en uppföljning av både män och kvinnor för att lära oss mer om orsakerna till diabetes.
Denna rapport beskriver sambandet mellan övervikt, födelsevikt, rökning, fysisk aktivitet och familjebakgrund med diabetes å den ena sidan och förekomsten av nyupptäckt diabetes och ett förstadium till diabetes, kallat nedsatt glukos-tolerans, å den andra sidan.
Analysen grundas på en baslinjestudie av medelålders män som utförts inom ramen för Stockholms diabetespreventiva program.

Resultatsammanfattning
Resultaten visar:


  • Att män med diabetes i släkten har en ökad förekomst av diabetes. Den högsta förekomsten observerades bland män med nära (mor, far eller syskon) släktingar med diabetes. Förekomsten ökade även med antalet släktingar med diabetes.
  • Att överviktiga män har en ökad förekomst av diabetes. Detta gällde oavsett om övervikt definierades med Body Mass Index eller midja-höft-kvot.
    Den ökade förekomsten var särskilt uttalad bland män med långvarig övervikt.
  • Att män med låg födelsevikt har en ökad förekomst av diabetes.
  • Att storrökare av cigaretter har en ökad förekomst av diabetes.
  • Att fysiskt aktiva män har en minskad förekomst av diabetes. En minskad förekomst observerades redan för personer med måttlig motion på fritiden.

    Att faktorerna ovan också är associerade med nedsatt glukostolerans men att sambanden som regel är mindre uttalade än för diabetes.

    Gunnar Persson, Sofia Carlsson, Valdemar Grill och Claes-Göran Östenson
    för Stockholms diabetespreventiva program.
    Insänt av prof Suad Efendic, Karolinska Skj
    Sthlm Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin, Stockholm

    Fullständig rapport inklusive
    referenslista kan rekvireras från författarna.


[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
Till Förstasidan