Ordföranden har ordet

Kära vänner!

Förändringsarbetet inom Svensk diabetologi fortsätter med oförminskad styrka. Var med och påverka utvecklingen genom att uttrycka Din mening i det forum som står till buds för svenska diabetesteam i form av nu också Svenskt Diabetologiskt Nätverk (SDN).

UKPDS
Äntligen har resultaten från United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS) presenterats genom samtidig publicering i Lancet och BMJ samt vid flera pre-senta- tioner vid EASD-mötet i Barcelona nyligen. Efter 20 års uppföljning av drygt 5000 nyupptäckta typ 2 diabetiker motsvarande 53.000 patientår i denna randomiserade, inter-ventionsstudie har vi fått bevis på att god metabol kontroll lönar sig även vid behandling av typ 2 diabetes och detta oberoende av vilken typ av behandlingsstrategi patienten randomiseras till. Denna förväntade behandlingseffekt gäller de specifika komplika-tionerna från t.ex. ögon och njurar medan effekten på den makrovas-kulära sidan kräver ytterligare år av uppföljning. Resultaten fokuserar förutom på god metabol kontroll även på behov av en bred riskfaktorintervention - blodtryck, lipider, rökning -vid typ 2 diabetes.

UKPDS- studien kommer att bli samma vitamininjektion för behandling av typ 2 diabetes som DCCT-studien har varit vid behandling av typ 1 diabetes.

Ett Minisymposium under riksstämman kl 18.45 24/11 är ägnat att diskutera vad denna studie innebär för svensk diabetesvård.

Nationella riktlinjer för diabetesvården
En reviderad upplaga av de Nationella Riktlinjerna för diabetesvården är nu ute på snabbremiss. Riktlinjerna har kompletterats med pedagogiska och omvårdnadsaspekter som har en framskjutande plats i dagens diabetesvård, vilken bygger på teamarbete och patientmedverkan, något som är en förutsättning för de livsstilsförändringar som krävs vid behandling av diabetes.
Behovet av en individuell vårdöverenskommelse har förtydligats och del 3 av riktlinjerna, patientinformationen, har skrivits om för att öka läsbarheten. Patientinformationen är emellertid fortfarande mycket omfattande och kräver en kortversion i det direkta patientarbetet med den individuella vårdöverenskommelsen.
Riktlinjerna har även fått en starkare skrivning beträffande behandling av lipidrubbning och blodtrycksmålet för den antihypertensiva behandlingen vid nefropati har skärpts.

Individuell vårdöverenskommelse
Den individuella vård-överenskommelsen är ett pedagogiskt instrument som hittills inte fått den spridning som eftersträvats. De Nationella Riktlinjerna ger endast en allmän rekommendation om behovet av denna överenskommelse och vad den bör innehålla. Varje landsting skall forma sin egen överenskommelse efter sina resurser och behov. Var med och forma en överenskommelse som kan fungera i praktiken som ett pedagogiskt instrument och inte bli ytterligare ett dokument utan effekt. Använd debattforum och det diabetologiska nätverket för avstämning.

Vårdprogramarbete
De Nationella Riktlinjerna skall ligga till grund för lokala och regionala vårdprogram. I dagarna har Stor-Göteborgs vårdprogrammet Diabetes 2000 presenterats vid ett välbesökt implementeringsmöte.
Vill Du ta del av detta vårdprogram finner Du det på följande internetadress:
http:‹www.diabetolognytt.com/ aterkommande/storgoteborgskt vardprogram.html

B-glukos 6,1 mmol/l.
Diagnosgräns B-glukos 6,1 mmol/L finns nu inskrivet i de uppgraderade riktlinjerna. En sänkning av gränsen från 6,7 till 6,1 mmol/L fokuserar på mild symtomfattig typ 2 diabetes och på behovet av kvalitetssäkrad mätmetod inom primärvården, där huvuddelen av dessa patienter diagnostiseras. Fokusering sker även på screening av riskindivider med högt blodtryck, lipidrubbning, bålfetma, hjärtkärlsjukdom, glukokortikoidbehandling, fotsår och infektioner, nära släktingar till typ 2 diabetes, kvinnor som haft graviditetsdiabetes samt individer med nedsatt glukos-tolerans. Uppskattningsvis finns cirka 80.000 diabetiker som är oupptäckta i landet. Det är angeläget att genom riktad screening ställa tidig diagnos och påbörja livsstils-förändringar. I UKPDS-studien hade hälften av diabetespatienterna retinala förändringar redan vid diagnos.

Det metabola syndromet
Diabetes är endast toppen på det isberg som det metabola syndromet innebär med hög risk för makrovaskulär sjukdom. WHO föreslår nu att syndromet blir en egen sjukdoms-entitet med etablerad definition för att möjliggöra tidig fokusering på behovet av livstilsförändringar. Begreppet har också förts in i de Nationella Riktlinjerna.

B eller /P-glukos?
Vi använder av hävd B-glukos för diagnos och kontroll av diabetes i Sverige. Låt oss värna om detta. Huvuddelen av all diagnostisering av sjukdomen sker på primärvårdsnivå med patientnära analysmetoder, t.ex. Hemoque. Denna mätapparatur mäter B-glukos. De glukosmätare som patienten använder mäter i plasma men anger värdet i B-glukos. Att många centrallaboratorier övergått till mätning av P-glukos av ekonomiska och analystekniska skäl ändrar inte denna ståndpunkt. Det torde vara helt förvirrande - förutom för ett litet fåtal - om gränsen för diagnos av diabetes sänks från B-glukos 6,7 till 6,1 mmol/L samtidigt som analys sker som P-glukos med en diagnosgräns på 7,0 mmol/L. Dessutom brukar referensintervallet för faste-P-glukos på 4,4-6,0 mmol/L anges på svarsremissen. Det är viktigt att man vid metodbyte i god tid avstämmer med lokala kliniska företrädare för diabetesvården så att informationen når ut på rätt sätt.

Riksstämman i Göteborg
Tillströmningen av abstract till diabetessektionen vid årets Riksstämma har varit god och sessionen för såväl oral som posterpresentation är välfylld. Det finns fortfarande hotellrum att få tag i.
Se programmet på sid 100
Diabetes-dagen är 24/11.

Välkommen till Göteborg 24-26/11!

Vårmötet i Malmö!
Föreningens vårmöte hålls i Malmö 22-23/4 med fokusering på genetiken vid diabetes och diabetiska komplikationer. Vik dessa dagar i Din agenda redan nu.

Hösthälsningar
Göran Blohmé Ordförande

[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]