Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi

Stärkelserika livsmedel med ett lågt GI har dessutom ofta ett lågt energi- och fettinnehåll, vilket inte minst är viktigt för att behandla och förebygga övervikt. Vi bör försöka öka kunskaperna bland både patienter och vårdpersonal och vid behov förklara GI-begreppet samt hur GI-listor skall användas/tolkas för att undvika missförstånd eller feltolkningar.

För att få tillgång till flera produkter med lågt GI är det önskvärt med en fortsatt produktutveckling, framförallt när det gäller livsmedel som ingår i vår frukost såsom bröd och cerealieprodukter. Här har livsmedelsindustrin en stor uppgift.
Användandet av GI har kritiserats eftersom en del livsmedel har klassats som bra och en del som dåliga enbart utifrån deras GI-värde. Detta kan i värsta fall leda till att GI-konceptet begränsar matvalet och att man väljer bort någon maträtt eller livsmedel som till exempel havregrynsgröt och potatis för att de har ett högt GI.

GI har aldrig varit avsett att användas isolerat. Det är matens sammansättning i stort, det vill säga både den totala mängden kolhydrat, mängden och typen av fett och fiber samt innehållet av en rad andra näringsämnen som har stor betydelse vid kostbehandlingen av personer med diabetes och för valet av mat i den allmänna befolkningen.
Det är viktigt att alla som är involverade i kostrådgivning ser helheten och för ut matbudskapet på ett balanserat sätt!

Patienterna måste få kunskaperna, verktygen!

De väljer sedan själv om de vill och hur de vill använda sig av dem.
GI-konceptet är användbart som ett inslag i kostrådgivningen men det bör användas med viss försiktighet till patienter och allmänhet för att undvika missförstånd och feltolkningar. Vid kostrådgivning bör man nog undvika GI-tabeller och istället tala om vilka livsmedel som är "långsamma" och "snabba".

Brita Karlström
chef-dietist
Inst f folkhälso- och vårdvetenskap,
Enh f klin näringsforskning,
Uppsala Univ. Länsgeriatriska klin,
Akad sjukhuset, Samariterhemmet
Inst f hushållsvetenskap, Uppsala Univ.
Bengt Vessby
docent,överläkare, professor
Inst f folkhälso- och vårdvetenskap
Enh f klin närings-forskning,
Uppsala Univ.
Länsgeriatriska klin, Akad sjukhuset, Samariterhemmet
Anette Järvi
Inst f folkhälso- och vårdvetenskap,
Enh f klin närings-forskning, dietist,
doktorand Länsgeriatriska klin,
Akad sjukhuset, Samariterhemmet

Korrepondens: Anette Järvi,
Dietistenh, Länsgeriatriska klin,
Akad sjukhuset, Samariter-hemmet,
Box 609, 751 25 Upp-sala.
Mail: anette.jarvi@shs.lul.se



Artikeln publiceras efter tillstånd från Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning
och är där publicerad 1998;42:83-86.

Referenslista kan fås från
http://www.diabetolognytt.nu/


[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
Till Förstasidan