Stärkelserika livsmedel med ett lågt GI har dessutom ofta ett lågt energi- och fettinnehåll, vilket inte minst är viktigt för att behandla och förebygga övervikt. Vi bör försöka öka kunskaperna bland både patienter och vårdpersonal och vid behov förklara GI-begreppet samt hur GI-listor skall användas/tolkas för att undvika missförstånd eller feltolkningar.
För att få tillgång till flera
produkter med lågt GI är det
önskvärt med en fortsatt
produktutveckling, framförallt
när det gäller livsmedel som
ingår i vår frukost såsom bröd
och cerealieprodukter. Här har
livsmedelsindustrin en stor
uppgift.
Användandet av GI
har kritiserats eftersom en del
livsmedel har klassats som bra
och en del som dåliga enbart
utifrån deras GI-värde. Detta
kan i värsta fall leda till att GI-konceptet
begränsar matvalet
och att man väljer bort någon
maträtt eller livsmedel som till
exempel havregrynsgröt och
potatis för att de har ett högt
GI.
GI har aldrig varit avsett
att användas isolerat. Det är
matens sammansättning i stort,
det vill säga både den totala
mängden kolhydrat, mängden
och typen av fett och fiber samt
innehållet av en rad andra
näringsämnen som har stor
betydelse vid kostbehandlingen
av personer med diabetes och
för valet av mat i den allmänna
befolkningen.
Det är viktigt att
alla som är involverade i kostrådgivning
ser helheten och för
ut matbudskapet på ett balanserat
sätt!
Patienterna måste få kunskaperna, verktygen!
De
väljer sedan själv om de vill och
hur de vill använda sig av dem.
GI-konceptet är användbart
som ett inslag i
kostrådgivningen men det bör
användas med viss försiktighet
till patienter och allmänhet för
att undvika missförstånd och
feltolkningar. Vid kostrådgivning
bör man nog undvika GI-tabeller och istället tala
om vilka livsmedel som är
"långsamma" och "snabba".
| Brita Karlström chef-dietist Inst f folkhälso- och vårdvetenskap, Enh f klin näringsforskning, Uppsala Univ. Länsgeriatriska klin, Akad sjukhuset, Samariterhemmet Inst f hushållsvetenskap, Uppsala Univ. |
Bengt Vessby
docent,överläkare, professor Inst f folkhälso- och vårdvetenskap Enh f klin närings-forskning, Uppsala Univ. Länsgeriatriska klin, Akad sjukhuset, Samariterhemmet |
| Anette Järvi Inst f folkhälso- och vårdvetenskap, Enh f klin närings-forskning, dietist, doktorand Länsgeriatriska klin, Akad sjukhuset, Samariterhemmet Korrepondens: Anette Järvi,
|
|
Artikeln publiceras efter tillstånd från Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning
och är där publicerad 1998;42:83-86.
Referenslista kan fås från
http://www.diabetolognytt.nu/
[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett
& Hört]
[Aktuell Info]
[Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
