Dietistens insats i diabetesvård;
innehåll och tid.

Av Ragna Rönning och Charlotta Svalander, Göteborg

Examensarbete 10 poäng.
Program: Dietist 120 poäng.
Handledare: Karin Bachelard och Ulla Balknäs
Datum: 1998-05-19. Institutionen för hushållsvetenskap. Avdelningen för klinisk näringslära
Göteborgs Universitet.
Kortversion.

Syfte
Trots att nationella riktlinjerna för diabetes framhåller vikten av professionell kostrådgivning av dietist, så saknas det riktlinjer om vilka patienter som skall få remiss till dietist.
Det saknas också uppgift om hur många dietisttimmar varje patient beräknas behöva liksom behovet av antalet uppföljningstimmar.

Sådana siffror skulle kunna utgöra rekommendation om antalet dietisttjänster i en region, en stad, kommun eller mottagning, efter beräkning från antalet diabetespatienter. Att samla och jämföra dietisters och läkares åsikter om vad som skall ingå i kostbehandling hos dietist av vuxna med diabetes samt deras uppskattning av hur många dietisttimmar som behövs för 100 patienter/år.
Förslagen jämförs med amerikansk respektive holländsk bedömning.

Metod
En enkät med frågor om vad som skall ingå i kostbehandling hos dietist samt vad denna skall uppnå skickades till tio dietister verksamma i diabetesvård. Dessa ombads, förutom att besvara enkäten själva, också be en läkare i diabetesteamet att besvara den.
Enkäten omfattade också en fråga om hur många dietisttimmar som uppskattningsvis behövs per år för att ge 100 diabetespatienter ett optimalt omhändertagande.

Dietisternas och läkarnas svar jämfördes inbördes och beräkningarna av antal dietisttimmar jämfördes med beräkningar baserade på amerikansk behandlingsmodell (Basal kostbehandling resp. Intensiv kostbehandling) samt holländska dietisters bedömning.

Resultat
Enkäten besvarades av åtta dietister och sex läkare.
Det huvudsakliga mål för dietistinsatsen som angavs av flest dietister och läkare var att höja patientens livskvalitet. Samtliga dietister och fem av sex läkare ansåg att dietisten skulle ägna sig åt personalutbildning förutom patientarbete.

Nyupptäckta typ 2or samt patienter med viktproblem och/eller lipidrubbningar ansågs vara de som fram för allt skulle få remiss till dietist i öppenvård medan patienter med svängande blodsocker, nyupptäckt diabetes eller under insulininställning skulle prioriteras i slutenvård. Av åtta dietister besvarade sex frågan om antal dietisttimmar per 100 diabetespatienter och år. Uppskattningarna varierade mellan 100 och 850 timmar per år.

Enkätresultat Enkäten besvarades av 8 dietister och 6 läkare. Dietister och läkare gav följande exempel på vad de tyckte skall ingå i behandling hos dietist (fråga 2):

• Utvärdering av vad patienten äter.
  
• Undervisning om måltidsordning, hur man komponerar en kost med rätt förhållande mellan energigivande näringsämnen, fiberinnehåll.
  
• Undervisning om kost -idrott, kost - sjukdom.
  
• Gruppundervisning.
  
• Dagvård.
  
• Ge praktisk och teoretisk undervisning om kostens betydelse, dvs även praktisk matlagning.
  
• Diskussion om individens matvanor i förhållande till medicinsk behandling och övrig livsstil (alkohol, motion).
  
• Förebygga och behandla lipidrubbningar.
  
• Konkreta och praktiska diskussioner.
  
• Kost-, utbildnings- och socialanamnes för att ge information på rätt nivå. Material utifrån samma kriterier bör finnas.
  
• Mat- och blodsocker-registrering för uppföljning.
  
• Samband mat-grynings-fenomen (=frukost).
  
• Samband måltids-fördelning- insulinets durationsprofil.
  
• Analys av blodsockervärden: insulinbrist, infektion, mat, psykisk stress, rekyl, motion, alkohol.
  
• Återkoppla metabolismen till maten.
  
• Portionsstorlek.
  
• Motivera patienten att göra koständringar.
  
• Hänvisning till det lokala vårdprogrammet.
  
• Implementering av aktuell kunskap.

  På frågan om huvudsakliga mål med behandling hos dietist (fråga 3) svarades enligt följande: Ge patienten kunskap om sambandet mellan kost och blodsocker, kost och hjärt-kärlsjukdom. Patienten skall kunna komponera sin matsedel enligt rekommendationerna. Patienten skall förstå innehållsdeklarationer Undervisning om sambandet mellan insulin, mat och blodsocker.

  
  

• Kunskap och intresse hos patienten för en ur diabetessynpunkt lämplig livsföring.
  
• Att lära patienten att anpassa insulindosen till födointaget, öka förståelsen för regelbundenhet.
  
• Visa på möjligheterna att styra blodsocker med olika kostfaktorer=styra sin diabetes vilket leder till att man kan äta rätt på många olika sätt=kan improvisera, trivs med maten.
  
• Patienten skall ha god livskvalitet och trivas med tillvaron.
  
• Att på god livskvalitet få god metabol kontroll på små insulindoser.
  
• Att patienten skall få bra metabol kontroll.
  
• Beteendeförändringar.
  
• Viktminskning vid behov.
  
• Normalvikt.
  
• Att med kostens hjälp medverka till att undvika akuta hypo/hyperglykemier för att förstå och på längre sikt förebygga senkomplikationer.
  
• Förebygga komplikationer.

  Diskussion
  Beräkningen av antalet timmar vid intensiv kostbehandling är menat att användas för att få en grov uppskattning av hur många dietist-timmar som krävs för 100 dietistremitterade diabetespatienter och år, men ska inte ses som ett förslag för tidsåtgång per patient.

  Många regioner har gjort lokala vårdplaner där dietistens behandling vid diabetes ingår men ofta utan beräkning av tidsåtgång för behandlingen.
  Det är angeläget att sådant arbete påbörjas för att göra det möjligt att utvärdera dietistens arbete och kunna planera framtida dietistbehov.

  Ragna Rönning och Charlotta Svalander
  Fullständig rapport från Forsstenagatan 4B
  416 51 Göteborg
  och
  Vattugatan 4C, 413 16 Göteborg
  Referenser
  Referenslista kan fås från http://www.diabetolognytt.nu/ update/artiklar1/69.html

  ---

  [Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]