 |
 |
Reviderade Nationella Riktlinjer 1999
Reviderade Nationella Riktlinjer
1999 Socialstyrelsens verksledning har nu godkänt de reviderade nationella
riklinjerna för diabetes vid sitt sammanträde den 17 maj.
Riktlinjerna kommer snart att i augusti i likhet med den förra upplagan
läggas ut på Internet www.sos.se/mars
av SoS som ett MARS-dokument. Samtidigt släpps den tryckta versionen.
Ett förslag till reviderat dokument skickades på remiss
hösten 1998 till en lång rad organisationer och samtliga sjukvårdshuvudmän.
Efter inhämtande av synpunkter har nu ett färdigt dokument tagits fram.
Huvudexperter har som tidigare varit Carl-David Agardh och Christian Berne,
vilka till stöd haft en kvalificerad referensgrupp, med represenation
av Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi, Endokrinologföreningen
och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård för att nämna några.
Särskild omsorg har nedlagts på att revidera patientinformation
som fått en mera genomgripande bearbetning för att förbättra läsbarhet
och förståelse hos målgruppen.
Några nyheter
Bland de för diabetesvården mera genomgripande nyheterna kan nämnas följande:
Ny klassifikation och diagnostiska nivåer, som ansluter nära till förslaget
från WHO:s arbetsgrupp och American Diabetes Association. Gränsen för
diabetesdiagnos sätts således till Faste-B-glukos 6.1 mmol/l eller högre.
Genom att arbetsgruppen inför revisionen samarbetade både med diabetessjuksköterskornas
organisation och ett nätverk för kuratorer och psykologer i diabetesvård
har psykologiska och omvårdnadsaspekter betonats bättre än i första upplagan
av Riktlinjerna.
UKPDS
Resultaten av UKPDS har naturligtvis fått genomslag. Det betonas att typ
2 diabetes skall vara föremål för en multifaktoriell behandling, där glukos-
och blodtryckskontroll går hand i hand med lipidkontroll. När det gäller
det senare är rekommendationerna grundade på bl.a. subgruppsanalysen av
4S och CARE som understryker betydelsen av låga kolesterolvärden för att
nedbringa kardiovaskulär sjuklighet vid diabetes. I samstämmighet med
en kommande konsensusrapport från Läkemedelsverket om behandling av lipidrubbningar
sätts patienter med diabetes i samma risknivå som individer med manifest
kranskärlssjukdom. Intervention skall övervägas med målet att LDL-kolesterol
skall understiga 3 mmol/l.
Ett blodtryckmål på <130/80 mm Hg betonas för typ 1
diabetes med tecken på mikroalbuminuri/nefropati. ACE-hämmare framförs
som förstahandsmedel i likhet med flertalet internationella guidelines.
Förutom det nämnda förekommer en del smärre korrektioner, som var markerade
i den förhandstitt som Föreningens medlemmar fick som bilaga i förra numret
av Diabetolognytt.
Det måste påpekas att detta var en preliminär version,
som inte i alla stycken stämmer överens med den som nu antagits av Socialstyrelsen.
I huvudsak är dock de viktiga medicinska ställningstagandena och rekommendationerna
desamma.
Du som är diabetesintresserad rekommenderas att ladda ner den nya versionen
av Nationella Riktlinjer för Diabetes.
Christian Berne
E-post BerneChristian.Berne@medicin.uas.se
|