Genuttrycket av nya uncoupling proteiner
i human insulinresistent skelettmuskulatur
Av Anna Krook, Stockholm.
Förändringar i uttrycket av gener involverade i cellulär
energimetabolism skulle kunna bidra
till utveckling av metabola rubbningar som obesitas och typ II diabetes.
Två nyligen beskrivna mitokondriella proteiner, uncoupling protein 2
och uncoupling protein 3 (UCP2 och UCP3) är attraktiva kandidater för
gener där rubbningar i utrycksnivån skulle kunna vara en faktor i utvecklingen
av dessa sjukdomar.
UCP 2 och 3
UCP2 och UCP3 identifierades genom sina likheter med UCP1. UCP1
är ett protein som är lokaliserat till mitokondriet, och vars uttryck
är begränsat till brun fettvävnad. UCP1 har en viktig termogenetisk
roll, och producerar värme på bekostnad av ATP produktion. Transgena
möss, som saknar brunt fett, utvecklar insulinresistens och fetma, vilket
understryker den viktiga rollen som brunt fett har i kontrollen av energibalansen
hos gnagare (1). Om man istället ökar UCP1 uttrycket i vit fettvävnad
kan man förhindra fetma hos genetiskt obesa Ay möss (2).
Det finns dock mycket litet brun fettvävnad hos vuxna
människor, och således spelar UCP1 antagligen en mindre viktig roll.
Till skillnad från UCP1 så uttrycks UCP2 i de flesta vävnader, inklusive
i vitt fett och skelettmuskler, och UCP3 primärt i skelettmuskulaturen
(3,4). Reducerat uttryck av UCP2 har påvisats i fettvävnad och and skelettmuskulatur
från obesa personer (5,6).
PCR
Vi undersökte mRNA nivån av UCP2 och UCP3 i skelettmuskulaturen från
icke-obesa diabetiker och ålders- och viktmatchade friska försökspersoner.
mRNA nivån bestämdes med kvantitativ RT-PCR, där RNA mängden i proverna
relaterades till en artificiell standard med primersekvenser för UCP2,
UCP3 och en standardgen, ___globin.
För UCP2 bestämdes även det totala proteinuttrycket genom Western blotting.
Vi fann inga skillnader i mängden UCP2 mellan de både grupperna, vare
sig på mRNA eller protein nivån (Figur 1). Däremot var mRNA uttrycket
av UCP3 reducerat i skelettmuskel från diabetiker. Dessutom fanns det
hos diabetikerna en positiv korrelation mellan UCP3 nivån och insulinkänslighet
(Figur 2 nedan..).
Dessa resultat visar att UCP3 uttryck är förändrat hos insulin-resistenta
diabetiker. Om detta har en direkt koppling till patogenesen vid typ
II diabetes är ännu inte känt.
Vi undersöker nu om förändringar i insulinkänslighet leder till ändrat
UCP3 uttryck i muskelvävnad. UCP2 and UCP3 uttryck regleras också av
diet. Något förvånande resulterade t.ex. 5 dagars extremt kalorisnål
kost i ökade mRNA nivåer av UCP2 och UCP3. (7).
Ett antal studier visar på en viktig roll för fettsyror i UCP3 uttryck
(8,9). Dessutom har aktivitetsnivån också
visats ha betydelse för genuttrycket av UCP2 och UCP3 hos råtta och
mus. (figur.2)
Vi var intresserade av huruvida aktivitetsnivån påverkade mRNA nivån
av UCP2 och UCP3 i human skelettmuskel. Tetraplegi representerar nästan
total muskelinaktivitet utan perifer denervation. I likhet med studier
på denerverad råttmuskel (10) fann vi att mRNA nivåerna av både UCP2
och UCP3 var uppreglerade i muskel från tetraplegiker jämfört med friska
försökspersoner.
För att studera effekten av fysisk aktivitet, tränades
tetraplegikerna i 8 veckor med ”electrically-stimulated leg cycling”
(ESLC). Vi har tidigare visat att hos tetraplegiker resulterar
denna träning i förbättrad helkroppssinsulinkänslighet och förändringar
i proteinmängd av att antal för glukosmetabolismen viktiga proteiner
(11).
ESLC träningen resulterade i signifikant reducering av mRNA nivåerna
av både UCP2 och UCP3, för UCP2 till nivåer som var jämförbara med friska
försökspersoners. (12). Fysisk aktivitet är således en reglerande faktor
för uttrycket av UCP2 och UCP3 i human muskel, åtminstone då en patologisk
uppreglering av generna föreligger. Vi undersöker nu om fysisk aktivitet
är lika betydelsefull för regleringen av UCP hos friska försökspersoner.
Anna Krook
E-post: ankr@klinfys.ks.se
Karolinska Institutet
Stockholm
Referenser
- Lowell BB, Susulic VS, Hamann A, Lawitts JA, Himms-Hagen J, Boyer
BB, Kozaki LP,
Flier JS (1993) Nature 366:740-742
- Kopecky J, Clarke G, Enerbäck S, Speigelman B, Kozak LP (1995).
J Clin Invest 96: 2914-2923
- Fleury C, Neverova M, Collins S, Raimbault S, Champigny O, Levi MC,
Bouillaud F, Seldin MF, Surwit RS, Ricquier D, Warden CH. Nat Genet
15:269-272, 1997
- Boss O, Samec S, Paoloni-Giacobino A, Rossier C, Dulloo A, Seydoux
J, Muzzin P,
Giacobino JP (1997). FEBS Lett 408: 39-42
- Nordfors L, Hoffstedt J, Nyberg B, Thorne A, Arner P, Schalling M,
Lönnqvist F (1998)
Diabetologia 41: 935-939
- Oberkofler H, Liu YM,
Hell E, Krempler F, Patsch W (1998) Diabetologia 41: 940-946
- Millet L, Vidal H, Andreelli F, Larrouy D, Riou JP, Ricquier D, Laville
M, Langin D, (1997)
J Clin Invest 100: 2665-2670
- Weigle DS. Selfridge LE, Schwartz MW, Seeley RJ, Cummings DE, Havel
PJ, Kuijper JL,
BeltrandelRio H (1998) Diabetes 47: 298-302
- Boss O, Bobbioni-Harsch E, Assimacopoulos-Jeannet F, Muzzin P, Munger
R, Giacobino JP,
Golay A (1998) Lancet 351: 1933
- Cortright RN, Zheng D, Jones JP Fluckey JD, DiCarlo SE, Grujic D,
Lowell BB,
Dohm GL (1999) Am J Physiol 276: E217-E221
- Hjeltnes N, Galuska D, Björnholm M, Aksnes AK, Lannem A, Zierath
JR,
Wallberg-Henriksson H (1998) FASEB J 12: 1701-1712
- Hjeltnes N, Fernström M, Ziearth
JR, Krook A (1999) In press Diabetologia
- Krook A, Digby J, O’Rahilly S, Zierath JR, Wallberg-Henriksson H(1998)
Diabetes 47:1528-1531.
[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen]
[Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]

|