IT, igen ...

Fortfarande är datorer skrämmande för många personer som aldrig på ett naturligt sätt kommit i kontakt med dem, och det som hörs och läses om datorer, megabite, hårddiskar och internet ger många människor mindrevärdeskomplex. Vissa har däremot gjort data-apparaten till sin förlängda arm, ser bara möjligheter, trots att tekniken faktiskt idag ännu inte har gjort att allt som har med datorer att göra fungerar bra. Men en datorentusiast tycker oftast att de problem som uppkommer är utmaningar medan andra ger upp direkt vid minsta svårighet (trots att det var sladden till musen som hade åkt ut; det var inte apparaten som var kass!).

Forskning
Den medicinsk forskningsverksamheten rymmer endast exempel på den hjälp vi kan ha av den moderna tekniken. Allt ifrån att koppla in komplicerad analysutrustning eller en enkel glukosmätare intill en persondator, till att föra över denna information till ett statistikprogram som förutom att beräkna signifikanser också ritar upp stapeldiagram med medelfel och allt; eller att sittande vid sitt eget skrivbord genom ett par klickningar på musen ta sig in på Medline, granska sin sökning på skärmen innan man paketerar informationen snyggt och prydligt i ett referenshanteringsprogram och kort därefter skriver ut en referenslista till en artikel uppställd i enlighet med Vancouver-konventionen, utan att behöva skriva ett ord; allt kan göras med relativ enkelhet av Dig och en persondator för kanske 15.000 kronor, förutsatt tid och intresse.

Sjukvården
Det råder heller ingen tvekan om att all information på våra sjukhus och inom all vård snart kommer att vara digitaliserad. Ett gigantiskt arbete ligger framför oss, där olika standarder kommer att konkurrera och inte nödvändigtvis vara förenliga med varandra, innan systemen fungerar helt och fullt, med automatisk överföring av lab- och röntgensvar och remisshantering samt inte minst cardex-funktionerna med tempkurvor och läkemedelslista. Emellertid är den kvalitetshöjande potentialen uppenbar och eftersom dagens teknik är tillräckligt stabil, så är alltså stunden kommen nu att påbörja detta stora projekt. Vi som arbetar med vård av patienter måste dock kräva att systemen som installeras inte i första hand är utformade för den ADB-ansvarige. Det är användarna, de som inte kan något om datorer men som nyttjar dem som sina arbetsredskap hela sin arbetstid, som är de som programtillverkarna ska göra sina produkter och systemmännen anpassa sina system för och ingen annan.

Nätet
Det som skrivs och talas om allra mest just nu är Internet. Men vad ska Internet egentligen vara bra för då? Surfa på nätet, är det väl utnyttjad tid?
Internet innehåller en avsevärd mängd information, och mängden ökar snabbt från stund till annan. Fler och fler ansluter sig till nätet, och fler och fler använder sig av nätet på ett konstruktivt sätt. Det råder dock ingen tvekan om att en stor del av den tillgängliga informationen är utan större värde.
Det svåra med Internet är just att hitta den information som man söker. Olika möjligheter att söka information finns dock att tillgå, s.k. sökmotorer, varav den bästa för tillfället är Digitals på adressen http://www.altavista.digital.com.

En kollega som sysslade med fysiologisk forskning fastnade i beräkningsproblem. Han kastade Du ut en fråga till ett passande diskussionsforum på nätet och svaret han fick blev ett särskilt datorprogram som utarbetats av en amerikansk forskargrupp samt en personlig kontakt med dem.
En annan kollega skulle undervisa om SIADH (syndrome of inappropriate ADH secretion) och genom att söka på SIADH på nätet fick han tag på utrednings- och behandlings-PM från flera institutioner på skilda kontinenter, samt ett illustrativt fall om en patient med småcellig lungcancer och SIADH, inklusive en noggrann diskussion kring diagnostik och differentialdiagnoser.
Det är bättre att söka på så specifik information som möjligt. Breda sökningar förhindrar att man kommer ner på djupet bland informationsmängderna. Man hamnar istället överst i hierarkierna där informationen endast är av katalogkaraktär.

SDF och IT
Vilken glädje kan vår förening då ha av IT? I samband med förra numret av DiabetologNytt bifogades en faxenkät som 10 % av föreningens medlemmar svarade på. Alla utom tre personer ställde sig positiva till att använda nätet som ett av flera medier att nå medlemmarna. Det stora flertalet som svarade hade antingen direkt WWW-anknytning eller persondator med modem (50-50%), vilket möjliggör någon form av direkt kommunikation över nätet. Ett fåtal förordade BBS (Bullentin Board Service, elektronisk anslagstavla) som teknisk lösning. Utan direkt internet-anslutning går det bra att via persondator och modem logga in sig på en internet-server, vilket är en betydligt enklare lösning än BBS som kräver en egen administration och distribution av kommunikationsprogram för Windows respektive Mac etc.
En DiabetologNytt-hemsida på WWW skulle kunna användas till att publicera allt möjligt material; allt från DiabetologNytt till Nationella Diabetesregistrets Excel-program, diskussioner eller olika vårdprogram som vill göras allmänt tillgängliga, bilder eller t.o.m. filmer; endast fantasin och entusiasmen sätter begränsningar. Å andra sidan är ett uttalat intresse från föreningens medlemmar en förutsättning, då trots allt en viss arbetsinsats krävs för att få det att rulla. En Web-sida som inte uppdateras frekvent kommer inte heller att besökas ofta.
Rent tekniskt är det inte längre svårt att göra en hemsida för nätet. Det finns särskilda program som underlättar betydligt (t.ex. Adobe Pagemill) och filformaten för den information som görs tillgänglig är universell (t.ex. Netscape, Word, Excel, PDF, JPG och MPEG).

Diabetes och WWW
Alla institutioner och företag med självaktning har en egen hemsida. De diabetologiska Web-sidorna är emellertid ännu inte så många i antal, och det är inte säkert att innehållet är aktuellt eller djupt. Undertecknad försökte använda sig av ADA:s Web-sida (http://www.diabetes.org) för att informera sig om årets kongress i San Fransisco i juni. Informationen var ytlig och när jag använde e-mail-adressen som fanns angiven där för att rekvirera material fick jag absolut inget svar; jag var till slut tvungen att ringa för att det skulle hända något.

En annan www-sida med diabetologisk inriktning är:

http://www.niddk.nih.gov/DiabetesDocs.html