Svensk Förening för Diabetologi bildades 1987. Bakgrunden var ett framväxande behov av en förening som brett tillvaratog diabetesvårdens intressen och på olika sätt medverkade i dess utveckling.
Tillbakablick
Vid en tillbakablick kan konstateras att mycket åstadkommits. Utbildningsfrågor har lyfts fram på ett tydligt sätt. Föreningen har i egen regi arrangerat årliga symposier, där Symposium XII äger rum i Lund i samband med årsmötet 1996. Föreningen har också aktivt verkat för att programmet på Riksstämman fått en sammanhållen diabetesprofil. 1992 gavs den första svenska läroboken, Diabetes, ut. En revidering av boken pågår och en ny bearbetad upplaga beräknas föreligga i samband med Riksstämman 1997. En målbeskrivning för diabetologi har utarbetats, och ingår som en självständig del i Målbeskrivningen för läkarnas specialistjänstgöring, ST.
På Föreningens initiativ fick Sverige möjlighet att 1995 arrangera det årliga EASD-mötet i Stockholm. Genom
utgivning av DiabetologNytt, och Stig Attvalls stora insatser, ges Föreningens medlemmar möjlighet att kontinuerligt följa aktuella händelser inom diabetesområdet. Föreningen har också blivit en associerad sektion i Svenska Läkaresällskapet, vilket ger möjlighet att påverka Sällskapets arbete genom representation vid fullmäktigemötet och som remissinstans.
Vid en tillbakablick kan man således konstatera att mycket har åstadkommits under de gångna åren genom många medarbetares engagerade och osjälviska arbete.
Framtiden
Vad ligger då framför Föreningen de närmaste åren. En viktig uppgift kommer att bli att arbeta med frågor kring kvalitet och prioriteringar. I en krympande sjukvårdsekonomi är det väsentligt att sjukvårdens resultat mäts, systematiskt och kontinuerligt. Bara med mätresultat som underlag kan vi påvisa brister i vården, som kan ha många orsaker, såsom felaktig resursallokering, bristande kompetens, eller hur vården är organiserad och bedrivs. För att kunna företräda diabetsvården i dessa diskussioner har Föreningen en betydelsefull roll. Andra viktiga frågor är framtagandet av ett Nationellt Vårdprogram för diabetes och State of the Art som faktaunderlag för lokala vårdprogram, deltagande i diskussioner kring olika personalgruppers i diabetesvården kompetens och hur vi vid behov kan bidra till att höja den, samt samspelet mellan den sjukhusbundna diabetesvården och primärvården genom utveckling av effektiva vårdkedjor.
Nya utmaningar
Frågorna och utmaningarna är således många, men med den solida bas som svensk diabetesvård bedrivs utifrån är det min övertygelse att dessa och många andra frågor kan utvecklas på ett positivt sätt. Det är också min tro att Svensk Förening för Diabetologi kan komma att spela en central roll i dessa diskussioner.
Med dessa ord vill jag tacka för de år jag har haft förmånen att arbeta i Föreningens styrelse och önska min efterträdare framgång i det fortsatt arbetet.
Carl-David Agardh
Ordförande
[Innehåll] [Redaktören] [Ordföran den] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar]
