MODY -Bilden börjar klarna
Av Markku Lehto och Leif Groop,Malmö.
Cirka 100 miljoner män- niskor i världen beräknas ha dia- betes idag.Prevalensen
varierar mycket mellan olika populationer och i Sverige ligger den på
3% av befolkningen.Av dessa cirka 300 000 diabetiker har 15% ungdomsdiabetes
(Typ 1)medan 85%anses ha vuxendiabetes (Typ 2).
Familje-och tvillingstudier har visat att diabetes
är en ärftlig sjukdom (1),men även miljöfaktorer kan bidra till utvecklingen
av sjukdomen. Diabetes är en heterogen sjukdom,och den relativa betydelsen
av insulinbrist och insulinresistens kan sannolikt variera i olika undergrupper.
Traditionellt har diabetes delats in i Typ 1 och
Typ 2 diabetes,men ökad kunskap om de distinkta diabetiska fenotyperna
har ställt nya krav på klassificieringen (2)och utökat listan av diabetestyper
bl.a.”Maturity-Onset Diabetes of the Young ” ((MODY) (3),”Mitochondrial
Diabetes with Deafness ” ((MIDD)(4),och ”Latent Autoimmune Diabetes
of the Adults ” ((LADA)(5).
Växande kunskap om de dis- tinkta diabetiska subfenotyperna
kan skapa nya möjligheter att utveckla ny och bättre behandling för
varje specifik form av diabetes. Förståelsen av de bakomliggande biologiska
mekanismerna kunde också bidra till tidigare diagnostik, möjligheter
till prevention och på längre sikt även nya möjligheter förebygga sjukdomen.
Monogen diabetes
MODY,är en monogen form av diabetes,som nedärvs autosomalt
dominant och debute- rar tidigt i vuxen åldern,vanligtvis före 25-års
ålder (3).MODY är i sig en heterogen undergrupp av diabetes och hittills
har fem olika MODY former kartlagts genetiskt: de förorsakas av mutationer
i hepatocyte nuclear faktor -4 (HNF-4-genen (MODY1)på kromosom 20 (6);glukokinas
(GK)genen (MODY2)på kromosom 7 (7);hepatocyte nuclear faktor -1 (HNF-1)genen
(MODY3)på kromosom 12 (8); insulin promoter faktor -1 (IPF1) genen (MODY4)på
kromosom 13 (9)och hepatocyte nuclear faktor -1((HNF-1)genen (MODY5)på
kromosom 17 (10). Mutationer i mitokondriellt DNA, som nedärvs enbart
maternalt,har associerats med hörselnedsättning och diabetes (Mitochondrial
Diabetes with Deafness -MIDD).
Den mest kända mutationen (A3243G)i tRNALeu(UUR)
genen har beskrivits i många olika populationer och den kan förklara
cirka 1-2%av all diabetes (4).
Den första MODY genen, glukokinas,upptäcktes redan i början av 90-talet
(11).Glukos transporteras in i de insulin-producerande beta-cellerna
med hjälp av ett GLUT-2 transport protein, varefter glukokinas fosforylerar
glukos till glukos-6-fosfat,som metaboliseras vidare b.la.i glykolysen.En
ökning av intracellulära ATP och Ca2+koncentrationer stimulerar insulin
sekretion.De flesta glukokinasmutationerna påverkar genexpression eller
proteinets aktivitet och leder på så sätt till en försämrad insulinsekretion
(7).Dessutom har en mutation beskrivits i glukokinasgenen, som förorsakar
högre enzymaktivitet och som är förenad med hyperinsulinemi och risk
för hypoglykemi (12).
Andra mutationer
De fyra andra MODY for- merna förorsakas av mutationer
i gener för transkriptionsfaktorer. Dessa proteiner reglerar expression
av många olika gener som är involverad i glukos-och lipidmetabolismen.Som
namnet ”hepatocyte nuclear faktor ” anger,,isolerades de här proteinerna
först i levern men det har sedan visats att de också uttrycks i andra
vävnader b.la.njurar och pankreas (13).
Hur dessa lever transkriptionsfaktorer påverkar insulinsekretionen är
i stort sätt fortfarande okänt. Däremot uttrycks IPF1 endast i pankreas.IPF1
binder direkt till insulin-promotorn och stimulerar uttrycket av insulingenen
(14).I praktiken leder alla genetiska störningar i de kända MODY generna
till insulinbrist och diabetes.
Prevalens
För att se hur vanlig MODY och MIDD är i Skandinavien,
har vi nyligen undersökt 115 svenska och finska familjer med tidigt
debuterande diabetes ((40 år).Genetiska defekter identifiera- des i
13%av familjerna.Muta- tioner i MODY3 genen var den vanligaste:MODY3
(5.2%)> MODY2 (3.5%)>MIDD (2.6%) >MODY1 (1.7%)(15).Muta- tionscreening
av MODY4 och MODY5 generna gav bara några rätt ovanliga sekvensvariationer
som inte segregerade med diabetes i familjerna (16 och Weng J opu- bliserade
resultat).Funktionella studier av IPF1 genens varianter visade dock
att de försämrade uttrycket av insulingenen (17,18 och Weng J opubliserade
resultat).
Det är därför möjligt att mutationer i IPF1 genen
i sam-band med andra genetiska stör- ningar kan öka risken för diabetes.
I olika europeiska populationer kan MODY förklara cirka 2-4% av all
diabetes,men prevalensen kan vara betyglig högre i vissa genetiskt isolerade
områdena. Cirka 20%av alla familier som uppfyller MODY kriterierna saknar
mutation i de kända MODY-generna (19-23)(Tabel 1),vilket betyder att
nya MODY gener sannolikt kommer att påvisas i framtiden. Nya potentiella
kandidatgener för diabetes är alla de transkriptionsfaktorer och protei-
ner som har någon koppling till de här kända MODY generna - många av
dem reglerar expression eller binder direkt till olika proteiner.
Nyligen har mutationer i Beta2/NeuroD1 genen beskrivits i familjer med
relativt tidigt debu- terande diabetes,men debutåldern är högre än vid
de vanliga MODY formerna (24).
Fenotyp eller klinisk bild
Eftersom majoriteten av bärarna av MODY-mutationer
är unga och smala,är det inte ovan- ligt att många av dessa patienter
har diagnostiserats som Typ 1 diabetiker (15,25,26).Till skillnad från
Typ 1 diabetes,har MODY-mutationsbärarna inte ö-cells eller GAD-antikroppar,de
klarar sig också ofta länge med kost-och tabletbehandling.Sjukdomen
visar dock en klar tendens att förvärras, särskilt MODY1 och MODY3,
och insulin behandling blir ofta nödvändig.MODY patienterna uppvisar
inga tecken till det metabola syndromet,dvs de har sällan övervikt,högt
blodtryck eller lipidstörningar (7,15,27, 28).
Även om makrovaskulära komplikationer är sällsynta hos MODY patienter,är
mikrovaskulära komplikationer nästan lika vanliga hos MODY patienter
som hos patienter med Typ 1 diabetes. I synnerhet retinopati är vanlig
hos MODY1 och MODY3 patienter, och patienterna är mycket känsliga även
för lindiga stegringar i blod- glukos (29).Även om cirka två tredjedelar
av MODY3-patienter insjuknar innan 30-års åldern,kan debutåldern variera
från 7 till 60 år.Det är inte ovanligt att i MODY-familjer också finns
per- soner med andra typer av diabetes, t.ex Typ 1 eller Typ 2 diabetes
(27).
Olika särdrag
Fastän alla kända MODY- former karaktäriseras av insulin-
brist,har varje MODY-form sina egna särdrag.
MODY1 patienter har ofta låga koncentrationer av triglyceri-
der även efter lång sjukdomsdu- ration och dålig metabol kontroll (28).En
sannolik orsak är att HNF-4(också reglerar uttrycket av en mängd apolipoproteiner
av betydelse för triglyceridmetabolismen
MODY2,som i regel upp- visar endast en lätt ökning av blodsocker
har en betydligt lind- rigare sjukdomsbild än MODY1 och MODY3 (15,30).
I MODY3 är glukosuri och graviditetsdiabetes vanliga (27, 31).Många
MODY3 patienter är extremt känsliga för sulfonylu- rea behandling och
reagerar med hypoglykemi (32).
MODY4 upptäcktes genom att man fann ett barn,som helt saknade
pankreas;det visade sig att barnet var homozygot för en mutation i IPF1
genen.Släktingar till patienten,som var heterozy- gota för mutationen,visade
sig ha kost-eller tabletbehandlad Typ 2 diabetes.De här heterozygota
IPF1 mutationbärarna hade också högre debutålder (>30 år)än vad som
ses vid ex.de andra MODY formerna (9).
Patienter med MODY5 har mutationer i HNF-1-genen,dvs heterodimeren
till HNF-1(;de här mutationerna har associerats med både njursjukdom
och tidigt debuterande diabetes (10,33).
Konklusion
Även om MODY är en relativt sällsynt form av diabetes,har
vi kunnat visa att MODY inte är ovanlig hos patienter med tidigt debuterande
diabetes,i synnerhet om patienterna har en släkthistoria för diabetes.
Sjukdomen förekommer hos ca 15%av sådana patienter med sjukdomsdebut
under 40 år, många av dem har fått diagnosen Typ 1 diabetes.Risken för
en bärare av en MODY mutation att utveckla diabetes är ca 30 gånger
ökad,därför är det viktigt att testa sådana riskpersoner med en sockerbelastning.
Forskningen kring MODY har gett oss ny viktig kunskap
om diabetessjukdomens utveckling under de senaste åren.I förläng- ningen
hoppas vi naturligitvis att den här kunskapen skall leda till bättre,etiologiskt
riktad behandling inte enbart för MODY men kanske också för andra former
av Typ 2 diabetes.
Markku Lehto och Leif Groop
Referenser
1.Newman B,Selby J,King M,Sle- menda C,Fabsitz R,and Friedman
G (1987)Concordance for type 2 diabetes in male twins.Diabetologia 30:763-768.
2.Alberti KGMM,and Zimmet PZ for the WHO consultation (1998)
Definition,diagnosis and classifica- tion of diabetes mellitus and its
complications.Part 1:Diagnosis and classification of diabetes mellitus
provisional report of a WHO consul- tation.Diabetic Med 15:539-553
3.Fajans SS,Bell GI,Bowden DW,Halter JB,and Polonsky KS (1994)Maturity-onset
diabetes of the young.Life Sci 55:413-422.
4.Maassen J,and Kadowaki T (1996)Maternally inherited diabe-
tes and deafness:a new diabetes sub- type.Diabetologia 39:375-382.
5.Tuomi T,Groop L,Zimmet PZ,Merrill MJ,Rowley J,Knowles W,and
Mackay IR (1993)Anti- bodies to glutamic acid decarboxy- lase reveal
latent autoimmune dia- betes mellitus in adults with a non- insulin-dependent
diabetes mellitus. Diabetes 42.359-362.
6.Yamagata K,Furuta H,Oda N et al.(1996)Mutations in the hepatocyte
factor-4_gene in maturity-onset diabetes of the young (MODY1).Nature
(Lond.) 384:458-460.
7.Velho G,Blanché H,Vaxillaire M et al.(1997)Identification of
14 new glucokinase mutations and description of the clinical profile
of 42 MODY-2 families.Diabetologia 40:217-224.
8.Yamagata K,N.Oda N,Kaisaki PJ et al.(1996)Mutations in the
hepatocyte nuclear factor-1_gene in maturity-onset diabetes of the young
(MODY3).Nature (Lond.) 384:455-458.
9.Stoffers DA,Ferrer J,W.L. Clarke WL,and Habener JF (1997)
Early onset type-II diabetes mellitus (MODY4)linked to IPF1.Nature Genetics
17:138-139.
10.Horikawa Y,Iwasaki N,Hara M,et al.(1997)Mutation in the hepatocyte
nuclear factor -1_gene (TCF2)associated with MODY. Nature Genetics 17:384-385.
11.Vionnet N,Stoffel M,Takeda J,et al.(1992)Nonsense mutation
in the glucokinase gene causes early- onset non-insulin-dependent diabe-
tes mellitus.Nature 356:721-722
12.Glaser B,Kesavan P,Heyman M,et al.(1998)Familial hyperin-
sulinism caused by an activating glu- cokinase mutation.N Engl J Med
338:226-230
13.Miquerol L,Lopez S,Cartier N, Tulliez M,Raymondjean M,and
Kahn A (1994)Expression of the L-type pyruvate kinase gene and the hepatocyte
nuclear factor 4 trans- cription factor in exocrine and endo- crine
pancreas.J Biol Chem 269: 8944-8951
14.Ohlsson H,Karlsson K,and Edlund T (1993)IPF1,a homeo- domain-containing
transactivator of the insulin gene.EMBO J 12: 4251-4259
15.Lehto M,Wipemo C,Ivarsson SA,et al.(1999)High frequency of
mutations in MODY and mitochondrial genes in Scandina- vian patients
with familial early- onset diabetes.Diabetologia 42: 1131-1137.
16.Weng,J.P.,M.Lehto,C.Fors- blom,X.Huang,H.Li,and L.C. Groop.The
hepatocyte nuclear factor -1__(MODY5)gene mutations in Scandinavian
families with early- onset diabetes and/or kidney disease. (Diabetologia
-in press).
17.Macfarlane WM,Frayling TM, Ellard S,et al.(1999)Missense mutations
in the promoter factor-1 gene predispose to type 2 diabetes.J Clin Invest
104:33-39.
18.Hani EH,Stoffers DA,Chévre J-C,et al.(1999)Defective muta-
tions in the insulin promoter factor-1 (IPF-1)gene in late-onset type
2 diabetes.J Clin Invest 104: 41-48.
19.Lehto M (1999)Search for MODY and Type 2 diabetes genes. Lund
University (Personal commu- nication).
20.Beards F,Frayling T,Bulman M,et al.(1998)Mutations in hepa-
tocyte nuclear factor 1_are not a common cause of maturity-onset diabetes
of the young in the UK.Diabe- tes 47:1152-1154.
21.Chévre J-C,Hani EH,Boutin P,et al.(1998)Mutation screening
in 18 Caucasian families suggest the existence of other MODY genes.
Diabetologia 41:1017-1023.
22.Chévre J-C,Hani EH,Stoffers DA,Habener JF,and Froguel P (1998)Insulin
promoter factor 1 gene is not a major cause of matu- rity-onset diabetes
of the young in French Caucasians.Diabetes 47: 843-844.
23.Lindner T,Gragnoli C,Furuta H,et al.(1997)Hepatic function
in a family with a nonsense muta- tion (R154X)in the hepatocyte nuclear
factor-4_/MODY1 gene.J Clin Invest 100:1400-1405.
24.Malecki MT,Jhala US,Anto- nellis A,et al.(1999)Mutations in
NEUROD1 are associated with the development of type 2 diabetes mel-
litus.Nature Genetics 23:323-328.
25.Yamada S,Nishigori H,Onda H,et al.(1997)Identification of
mutations in the hepatocyte nuclear factor (HNF)-1_gene in japanese
subjects with IDDM.Diabetes 46: 1643-1647
26.Möller AM,Dalgaard LT, Pociot F,Nerup J,Hansen T,and Pedersen
O (1998)Mutations in the hepatocyte nuclear factor-1_gene in Caucasian
families originally classified as having Type I diabetes.Diabetologia
41:1528-1531
27.Lehto M,Tuomi T,Mahtani MM,et al.(1997)Characterization of
the MODY3 phenotype:Early- onset diabetes caused by an insulin secretion
defect.J Clin Invest 99: 582-591.
28.Lehto M,Bitzén P-O,Isomaa B,et al.(1999)Mutation in the HNF-4_gene
affects insulin secretion and triglyceride metabolism. Diabetes 48:423-425.
29.Isomaa B,Henricsson M,Lehto M,et al.(1998)Chronic diabetes
complications in patients with MODY3 diabetes.Diabetologia 41: 467-473.
30.Hattersley AT (1998)Heterogeneity in type 2 diabetes:Lessons
from maturity-onset diabetes of the young.Diabetes Review International
7:10-14.
31.Menzel R,Kaisaki PJ,Rjasanowski I,Heinke P,Kerner W, and Menzel
S (1998)A low renal treshold for glucose in diabetic patients with a
mutation in the hepatocyte nuclear factor-1_ (HNF-1_)gene.Diabetic Med
15: 816-820.
32.Sovik O,Njolstad P,Folling I, Sagen J,Cockburn BN,and Bell
GI (1998)Hyperexciptability to sulpho- nylurea in MODY3.Diabetologia
41:607-608.
33.Nishigori H,Yamada S, Kohama T,et al.(1998)Frameshift mutation,A263fsinsGG,in
the hepatocyte nuclear factor-1_gene associated with diabetes and renal
dysfunction.Diabetes 47: 1354-1355.
[Innehåll] [Redaktören]
[Ordföranden] [Sett
& Hört] [Aktuell
Info] [Redaktionen] [Arkivet]
[Länkar]
[Diskussionsforum]
[Diabetes Update]