Hypoglykemi i nyföddhetsperioden
Speciellt avseende
diabetesmödrars barn.
Av Erik Stenninger och
Jan Åman.
Trots mer än 30 års intensivt
arbete råder det fortfarande
stor oenighet om vilken blodglukosgräns,
som skall gälla för
diagnostik av hypoglykemi
liksom hypoglykemins betydelse
på kort och lång sikt. Många
anser, att man inte kan fastställa
någon specifik nedre
blodglukosgräns. Betydelse av
lågt blodsglukos påverkas också
av andra bidragande riskfaktorer
såsom asfyxi, infektion,
gestationsålder och barnets
egen förmåga att reagera på det
låga blodglukosvärdet.
Neonatal hypoglykemi
Ny gräns för neonatal
hypoglykemi i Sverige är BGlukos
2.2 mmol/L Den
klassiska blodglukosgränsen för
neonatal hypoglykemi, 1.7
mmol/L för fullgångna nyfödda
och 1.1 mmol/L för
prematura barn har allt mera
ifrågasatts. På grund val av
framförallt studier av prematura
barn, med påverkad
psykomotorisk utveckling efter
upprepade blodglukosvärden
under 2.6 mmol/L, samt påvisad
neurofysiologisk påverkan
hos en grupp av nyfödda och
små barn under samma gräns,
har en höjning av blodglukosgränsen
för diagnostik av neonatal
hypoglykemi även skett i
Sverige. Gränsen som Barnläkarföreningen
därför har
antagit är bestämd till BGlukos
< 2.2 mmol/L (Svenska
Barnläkarföreningens Alfabetiska
Diagnosregister 1997
ICD 10).
Glukosanalysen måste
göras i snar anslutning till
provtagning Bestämning av
blodglukosnivån hos nyfödda
påverkas av en rad faktorer, där
barnets höga hematokrit med
snabb glykolys kan försvåra en
adekvat analys. Glukosoxidasmetoden
anses av många som
den mest tillförlitliga om analysen
utförs i snar anslutning till
provtagningen och om transport
direkt sker till laboratoriet
i rör med glykolyshämmande
substrat. Snabbtester anses som
otillförlitliga i nyföddhetsperioden,
men med HemoCue
metoden och dess bedsidediagnostik
har man fått en
acceptabel komplement till
blodglukosbestämning hos nyfödda.
Postnatal hypoglykemi
Postnatal hypoglykemi
hos diabetesmödrars barn Vid
postnatal hypoglykemi hos
barn till diabetesmödrar råder
en speciell situation jämfört
med den som gäller för friska
fullgångna barn. På grund av
en fetal hyperinsulinemi hos
barn till diabetesmödrar så
uppkommer ofta lågt blodglukos
postpartum. Makrosomi
är också vanligt förekommande.
Barnets hyperinsulinemi
hämmar både glykogenolys
och glukoneogenes, vilka
båda är essentiella för att upprätthålla
glukoshomeostas i den
postpartala svältsituationen,
som uppstår innan adekvat
enteral energitillförsel är etable
rad. Den postnatala hypoglykemin
brukar vara mest
uttalad 2 timmar efter födseln
och är starkt korrelerad till
blodglukosnivån hos modern
vid partus.
För att förebygga hypoglykemi
bör stora ansträngningar
göras för att hålla blodglukos
normalt hos modern
under förlossningsarbetet.
Diabetesmödrars barn kan
delvis kompensera leverns låga
glukosnybildning genom att
moblisera glycerol från det
riktiga subkutana fettlagret,
men hyperinsulinemin försvårar
också oxidationen av fria
fettsyror, vilka annars skulle
kunna utgöra ett alternativt
substrat i CNS.
BGlukos under 1.5 mmol/L
påverkar psykomotorisk
utveckling
Postnatal hypoglykemi
hos diabetesmödrars barn i har
i många undersökningar ansetts
sakna större betydelse, framför
allt om den varit asymtomatisk.
Vi har dock i en prospektiv
efterundersökning på visat att
barn till mödrar med diabetes
som nyföddhetsperioden hade
blodglukosnivåer under 1.5
mmol/L, vid 8 års ålder hade
en signfikant lägre total utvecklingskvot
än både diabetesmödrars
barn utan postnatal
hypoglykemi och friska
kontrollbarn. Dessutom uppvisade
de mer svårigheter vid ett
MBDscreeningtest och fler
barn ansågs av föräldrarna ha
koncentrations och uppmärksamhetsstörningar
jämfört med
kontrollbarnen. Även vid frekvensanalys av EEG skiljde sig
diabetesmödrars barn med och
utan postnatal hypoglykemi. I
vårt material uppvisade de
flesta barnen med hypoglykemi
inga symtom som kan associeras
med låg blodglukosnivån.
Postnatal hypoglykemi bör
förebyggas!
Våra resultat antyder att
postnatal hypoglykemi efter
diabetesgraviditet, även om
tillståndet varit asymptomatiskt,
bör uppfattas som en adderande
riskfaktor för barnets
senare psykomotoriska utveckling.
Postnatal hypoglykemi
bör därför förebyggas, identifieras
och adekvat behandlas.
Erik Stenninger, med dr
Jan Åman, doc, överläk
Barn och Ungdomskliniken
Regionsjukhuset, Örebro
Fax 019 18 79 15
KONSENSUS:
Neonatal svensk konsensus
kring glukos
Trots mer än 800 artiklar i
världslitteraturen är neonatal
hypoglykemi fortfarande ett
kontroversiellt ämne i pediatrisk
medicin.
Ovan klarläggande från
docent Jan Åman, som sitter
med i Barndiabetesgruppen,
med medarbetare definierar
svenskt konsensus. Just denna
del saknades i föregående
nummer av DiabetologNytt
(Nr 12/98; sid 614) http://
www.medicallink.se/medlink/
press/DIABETOLOGNYTT/
detta_nummer/
sid6_glukos.html
Red
Laboratoriemedicin i
Värmland
Alla laboratorier inom
primärvården och de olika
länsdelssjukhusen är kvalitetssäkrade
av SWEDAC. Det
finns minst en biomedicinsk
analytiker på varje laboratorium
utom vid något enstaka
vårdcentralslaboratorium.
Ackrediterade analyser är
BGlukos och BHb på
HemoCue, glukos och
laktosbelastningar, men även
ven och kapillärprovtagning är
ackrediterade. Dagligen kör vi
två olika glukoskontrollnivåer
med EuroTrolblod och
varannan vecka skickar Klin
kem lab ut en intern kontroll.
EQUALIS skickar ut en extern
kontroll en gång i månaden.
Att mäta glukosvärdet i
blod är en viktig patientnära
analys. Jag arbetar i primärvården,
där de allra flesta fallen
av diabetiker upptäcks. Med
vår kvalitetssäkring har vi
kunnat arbeta ner CV% för BGlukos
till < 3%. Det är i
primärvården och på vårdavdelningar
som akutsvar är
nödvändigt.
Med vänlig hälsning
Helen Engström,
Biomedicinsk analytiker,
Laboratoriet, Vårdcentralen,
663 30 Skoghall
Fax 054 51 94 51
helen.engstrom@centrala.liv.se
[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett
& Hört]
[Aktuell Info]
[Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
|