Ordföranden har ordet

Sommaren har varit varm och lång för de flesta av oss. Mitt i juli hade politikerna Almedalsmöte i Visby och i detta forum har nu allt fler företag, offentliga inrättningar och ideella föreningar börjat att visa upp sin verksamhet. Det Nationella Diabetesteamet, vg se nedan, inbjöds av Lilly att medverka i en debatt rörande barndiabetes och speciellt de svårigheter som barn med diabetes har i skolan. Ett projektarbete kallat DIS, Diabetes i Skolan, som gjorts med bl a Gun Forsander som barnläkarrepresentant har visat att HbA1c stiger markant i samband med skolstart och det är ett mycket varierande omhändertagande av barn med diabetes i våra svenska skolor.

Delar av det Nationella Diabetesteamet (Mona o Mona) tillsammans med moderator Björn Eliasson samlade invid Visby ringmur inför debatten i Almedalen.

Många av de små barnen behandlas med insulinpump och för dessa dagisbarn så läggs ett stort ansvar på dagispersonalen som har att tillse att pumpen fungerar och att barnet mår bra. De äldre barnen sköter oftast själv sin insulinbehandling men behöver ibland påminnas både om glukoskontroller och insulininjektioner. Lärarna får ta mycket av detta ansvar. Utbildningen av lärarna i syfte att ge dem kunskap om symtom vid dysreglering sker via diabetesenheten vid vilken patienten är knuten. I de fall klassen har vikarier eller byter lärare så fungerar inte detta. Skolsköterskorna har fått allt större elevgrupper vilket innebär att det på mindre skolor endast finns sköterska under vissa dagar. Problem rörande dessa elever leder därför ofta till att föräldrarna tillkallas. På grund av att föräldrarna ofta är oroliga för hypoglykemier under skoltid ställer de ofta in ett något högre glukosvärde hos barnet än vad man haft tidigare för att undvika incidenter orsakade av hypoglykemi. Detta innebär att HbA1c ökar med ca 1% enhet vid skolstart dvs mera än vad pubertetsstegringen står för. Hjälp med personlig assistens eller andra resurspersoner kan ges vid debuten men dessa resursförstärkningar varierar mycket från kommun till kommun. Enligt lag har rektor ansvar för att barn med särskilda behov får tillräckliga resurser och detta behov tolkas naturligtvis väldigt olika i olika delar av landet. För en vuxen-diabetolog låter det märkligt att man lägger så pass mycket ansvar för barnens diabeteskontroll på lärarna som har i bästa fall kort introduktion. Barn med diabetes klarar sig i övrigt lika bra i skolan och det finns inga större studier som tyder på att dessa barn har sämre studieresultat.

Därefter presenterades av undertecknad en nyligen i Diabetologia publicerad studie baserad på DISS (Diabetes Incidens Studien i Sverige) gjord av hälsoekonom Katarina Steen-Carlsson omfattande personer som får diabetes mellan 15-34 år. Endast patienter med typ 1 var inkluderade och till varje patient hade två kontroller valts. Resultaten visar entydigt att personer med diabetes omedelbart efter diagnosen halkar efter i löneutveckling jämfört med friska kontroller. Löneskillnaden kvarstår under flera år och tenderar att öka ytterligare efter 10-15 års duration av diabetes. Mest känsliga är personer med låg utbildningen och från början låg lön medan högutbildade är betydligt mindre känsliga för effekten av diabetessjukdomen. Det verkar således särskilt viktigt att barn med diabetes får en bra utbildning som kan kompensera för de hinder som diabetessjukdomen annars kan leda till.

Med tanke på den hårda konkurrensen och det stora utbudet av aktiviteter i Almedalen, bl a från Gudrun Schyman som brände sedlar, så var det imponerande många åhörare på vår debatt.

Publiken bestod av skolpolitiker, kommunala tjänstmän, skolpersonal, föräldrar till barn med diabetes och andra intresserade. Den livliga efterföljande diskussionen rörde framförallt ansvaret för barnen med diabetes i skolan. Lärarna jämställs med närstående och den egenvård som kan ges av föräldrarna och lärarna ses därför inte som medicinsk personal. En häftig debatt utbröt. Diskussionen skördade flera applåder. Skolan har varit ett hett debattämne under valrörelsen och man kan hoppas att mer resurser kommer att allokeras till skolan. Bättre medicinsk back up i skolorna för barnen med diabetes är något som SFD nu driver tillsammans med övriga intressenter.

Nationella Diabetes Teamet

består förutom av vår förening, (SFD), även av Svensk Förening för Diabetessköterskor (SFSD), Dietistförbundet, Sektionen för diabetologi i Barnläkarföreningen och patientförbundet, Svenska Diabetesförbundet. Vi träffas regelbundet och följer utvecklingen avseende nya sjukskrivningsregler, det fria vårdvalet och diabetes-riktlinjerna för att se effekterna för våra patienter.

Några japaner på besök i det svenska båset på EASD.

Europeiska Diabetologmötet

(EASD) i år förlagt till Stockholm har just avslutats. I denna tidning finns ett uttömmande referat av mötet. SFD hade tillsammans med de övriga föreningarna ett bås för Sverige där vi hade information om SFD, Barnläkarföreningen, SFSD, Dietistförbundet och Diabetesförbundet.

HbA1c

De flesta har nog också märkt att HbA1c håller på att byta enhet från % till mmol/mol. Dubbelrapportering kommer att ske fram till årsskiftet och till dess gäller det att lära sig tänka om i nya enheten. Tiden med dubbelrapportering är också till för att upptäcka eventuella felaktigheter i omställningen under övergångsperioden. Förutom att HbA1c-enheten ändras så diskuteras HbA1c även ur annan synvinkel, nämligen som diagnostisk metod för diabetes. Under EASD var det mycket debatt om förslaget att använda HbA1c i diagnostiken av diabetes. Efter långa och intensiva diskussioner förda mellan ADA och WHO har man dock enats om att plasmaglukos ska kvarstå som diagnostiskt test. Argumenten för detta var att det är dålig överensstämmelse mellan den population som har förhöjt HbA1c och den med förhöjt plasmaglukos vilket skulle ge stor förvirring och osäkerhet. Man skulle heller inte kunna jämföra framtida studier med tidigare. HbA1c är vidare en svårare metod att hålla god kvalitet på.

Hösten är här och det är ett riktigt svampår på gott och ont.

Höstmötet

Det möte som nu närmast står på tur är SFD höstmöte I Lund 21-22 oktober. I programmet kan nämnas presentation och diskussion om Socialstyrelsens nya kostrekommendationer, Transportstyrelsens kommande nya bestämmelser angående körkort, höstens införande av ny enhet för HbA1c samt nyligen uppmätta effekter i primärvården av det fria vårdvalet. Vi hoppas att det breda och praktiskt tillämpbara programmet kan tilltala flera yrkeskategorier i vården med diabetesintresse. Mera information om mötet och programmet finns på www.sfdmoten.org och anmälan sker också där till Congrex.

Världsdiabetesdagen

Efter detta så samlar vi krafterna för olika arrangemang i samband med Världsdiabetesdagen. Temat från IDF för i år och några år framåt är Prevention och utbildning.

Från Nationella Diabetes teamet kommer vi att med hjälp av en media- och reklambyrå att få ut information om diabetes till allmänheten via press och debattartiklar. Symbolen för Världsdiabetesdagen är den blå ringen och vi ska försöka få blå belysning på offentliga byggnader den 14 november. SFD kommer också i samarbete med Barndiabetologerna och Dietistförbundet att arrangera ett möte i Lund med fokus på att identifiera patientgrupper med särskilda behov där intensifierade insatser är extra angelägna. Jag vill uppmana er alla att ordna små eller stora arrangemang för patienter, anhöriga eller allmänhet på er ort, gärna i samarbete med patientförening och industri. Låt det blå ljuset lysa upp den mörka kvällen den 14 november!

Mona Landin-Olsson

Ordförande SFD

|Upp|