Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

Näringstabell i bildform

Att förmedla kostbudskap är inte alltid så lätt. Att berätta om kolhydrater – var de finns och i vilka mängder – kan lätt bli krångligt. En bild kan säga mer än tusen ord. Med den utgångspunkten har Gunilla Järnblad utvecklat ett pedagogiskt bildmaterial. Det består av ca 140 bilder av livsmedel i naturlig storlek med näringsvärden på baksidan. Bilderna är tryckta på kartong och utstansade, så att de liknar verkliga livsmedel. Materialet har blivit uppskattat av framför allt dietister och diabetesteam.

Utbildningsmaterialet kan beskrivas som en ”näringstabell i bildform”. Det är ett redskap för alla som arbetar med information kring mat och hälsa eller mat vid sjukdom.

Bilderna visar näring i mat och kan öppna för inspirerande samtal kring matval. Exakt hur bilderna ska användas, är upp till användaren. Det kan användas för att åskådliggöra många aspekter på näringsinnehåll i mat – att översätta kostrekommendationer till mat på tallriken. Det passar vid prevention och behandling av kostrelaterade sjukdomar, som diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar, liksom vid hälsoutbildning i allmänhet. Kolhydratrika livsmedel är väl representerade och valet av livsmedel är särskilt anpassat för kolhydraträkning vid diabetes typ 1. Materialet kan användas vid individuell eller gruppbaserad utbildning.


barn


Följande uppgifter finns på baksidan av varje bild

- Livsmedlets namn

- Mängd (gäller avbildade portionen)

- Näringsvärden för den avbildade portionen: energi, kolhydrat, protein, fett, mättat fett och fiber. (Näringsvärden är hämtade från Livsmedelsverkets lvsmedelsdatabas, samt från livsmedelsproducenter.)


Portionsstorlekarna är oftast normalportioner enligt Livsmedelsverkets definition. När det är mer relevant visas den mängd som är den mest typiska. En vanligt äpple väger till exempel cirka 175 g. Vikten på t ex en frukt gäller hela frukten, medan näringsvärdet gäller för den ätliga delen. Det betyder att man inte behöver veta hur stor del av ett livsmedel som normalt är avfall.

Mängden anges ofta både i vikt och i hushållsmått och i förekommande fall både i tillagad och icke tillagad form.

Ex. Pasta, 70 g okokt

= ca 3 dl kokt spagetti

= ca 4 dl kokta makaroner/snäckor


brocolli


Vissa bilder har även näringsvärden för angränsande livsmedel. På smågodisbilden finns t ex också näringsvärden för samma mängd ”naturgodis”.


Smågodis, 100 g 350 kcal

Kolhydrat: 80 g

Protein: 4 g

Fett: 1 g (mättat: <1 g)

Fiber: 0 g


Naturgodis, blandat, 100 g 520 kca

Kolhydrat: 55 g

Protein: 6 g

Fett: 31 g (mättat: 2 g)

Fiber: 4 g

Vissa gluteninnehållande livsmedel har också värden för motsvarande glutenfria produkter. I praktiken omfattar därför ”näringstabellen” fler än 140 livsmedel. Flera livsmedel finns både som stor och liten portion. Det gör att materialet är tillämpbart för både barn och vuxna.

Kombinera hel måltid

Enskilda livsmedel kan kombineras på tallrikar till hela måltider med näringsinnehåll. Bilderna kan också läggas ”lager på lager”. På en tallrik med filmjölk kan man t ex lägga en portion frukostflingor. (Det finns olika typer av frukostcerealier att välja bland – och olika typer av mjölk.)

Några användningssätt

  • · Räkna kolhydrater
  • · Visa lämplig fördelning av kolhydrater eller energi över dagen
  • · Visa exempel på snabba och långsamma livsmedel
  • · Visa vilka livsmedel som kan innehålla gluten resp är glutenfria
  • · Illustrera tallriksmodellen
  • · Ge exempel på bra frukostar
  • · Jämföra olika mellanmåls-alternativ
  • · Åskådliggöra budskapet ”minst ½ kg frukt och grönt”
  • · Visa hur man kommer upp i rekommenderad mängd fiber
  • · Jämföra energiinnehåll för den som ska gå ner (eller upp) i vikt
  • · Visa normalportioner
  • · Göra utställningar i väntrummet


Sorterade i ”hemarkiv”

Bilderna är sorterade i s.k. ”hemarkiv” – en mapp med 13 underfickor.


Det här ingår

1. Frukostflingor, gröt, välling

2. 8 olika sorters bröd. På smörgåsarna kan man lägga olika pålägg.

3. Kaffebröd – 9 sorter

4. Drycker, ex caffe latte, vin, öl, stakrsprit, läsk, apelsinjuice, O´boy

5. Godis och snacks

6. Frukt och bär – 10 bilder

7. Grönsaker – 17 bilder

8. Pasta, ris, potatis i olika former och alternativ till ris, som quinnoa och bulgur

9. Kött, fisk, korv, färsrätter, ägg, kyckling, Keso, såser, m.m.

10. Lagade rätter som grytor och soppor

11. Snabbmat som sushi, kebab, falafel, pizza och baguette

12. Snacks: popcorn, ostbågar, chips, nötter, smågodis

13. Glass samt tomma tallrikar att komponera måltider på.


Till materialet är kopplat en hemsida, där både rådgivare och patienter kan få mer information:

www.kostateljen.se

Där kan man också se hur MATerialet ser ut.

Pressinfo: www.kostateljen.se

 


|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com