Mångkulturell diabetesvård

Varför en mångkulturell diabetesvård?
Prevalens av diabetes, framför allt typ 2 diabetes har ökat markant över hela världen under de senaste åren. Diabetes har ofta beskrivits som ”western condition” – bieffekten av ”fast food” kultur och stillasittande livsstil förknippat med USA och många europeiska länder. Medan detta är en del av sanningen, kommer den största ökningen av diabetes prevalens i själva verket att ske i utvecklingsländer. Enligt IDF Diabetes Atlas 2006, lever ca 80 % av människor med diabetes i utvecklingsländer.
Livsstilsförändringar relaterade till ”urbanization/westernization” i hela världen har länge diskuterats som bakomliggande orsak och har bekräftats i studier som jämfört prevalens av diabetes hos samma etniska grupper som lever i olika miljöer. Samtidigt kan samma miljöfaktorer ha heterogen effekt hos olika etniska grupper. Skillnader i livsstil relaterat till etnicitet är säkert en predisponerande faktor vad det gäller diabetes sjukdom, men genetiska faktorer spelar troligen ännu större roll i uppkomsten av denna sjukdom, sjukdomsförlopp och förekomst av följdsjukdomar bland olika etniska grupper.
Typ 2-diabetes är en heterogen sjukdom och karakteriseras av en otillräcklig förmåga att insöndra insulin i takt med ökad insulinresistens. Medan betacellsdefekt spelar en avgörande roll i utveckling av typ 2-diabetes hos vissa etniska grupper, kan insulinresistens vara av större betydelse hos andra. Under de senaste 10 åren har forskare upptäckt ett flertal diabetesriskgener som utgör den största delen av genetisk predisposition av typ 2-diabetes. Förekomst av riskgenotyper i kända typ 2 diabetesgener kan skilja sig mellan olika etniska grupper.
Det svenska samhället blir alltmer mångkulturellt. Vid slutet av år 2007 hade 17.3% av Sveriges befolkning utländsk bakgrund dvs. utrikes födda samt inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands. Det finns stor spridning över landet t.ex. i Malmö är 37 % av befolkningen av utländskt ursprung (enligt Malmöstad den 1:a jan 2009).
Vi har fortlöpande studerat 450 patienter med typ 2 diabetes, med ursprung från Mellan Östern och Sverige som besökt endokrinologiska kliniken UMAS under 2000-2003 (Glans et al..2007). Denna studie visar att patienter från Mellan Östern och Sverige skiljer sig på många väsentliga punkter, bl.a. har Mellan Östern patienter en mycket starkare hereditär belastning för diabetes, 12 år tidigare sjukdomsdebut och mer uttalad insulinbrist, med andra ord svårare form av typ 2 diabetes.
Patienter ur olika etniska grupper som ställs inför ny livsstil, språkbarriärer, kulturskillnader samt annorlunda hälso- och sjukvårdssystem, utmanar möjligheterna till en framgångsrik diabetesvård. Kulturförståelse i vården handlar om att ha ett patientcentrerat förhållningssätt och försöka förstå såväl patientens sjukdom som hans/hennes livssituation och kostvanor.

Forouzan Glans
överläkare, endokrinolog
Med Klin, Trelleborgs lasarett
forouzan.glans@skane.se

|Upp|