Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

Förtjänstfull klininsk avhandling inom diabetesområdet 2007

Eero Lindholm  har vunnit pris för sin avhandling med titeln ”Candidate Genes for late Diabetic Complications”. Priset utgörs av stor ära, dipom, samt ett stipendium på 25 000 kr som utbetalas med stöd av Pfizer AB. Här följer en sammanfattning av avhandlingen.

Bara tio år efter insulinets upptäckt började man skönja hela vidden av diabeteskomplikationer.Hälften av de som fick sin diabetesdiagnos i början av 50-talet utvecklade senare nefropati och proliferativ retinopati drabbade ca 60% av typ 1 diabetiker och 40% av dessa var blinda bara 7 år efter det att proliferativ retinopati hade upptäckts.
Modern diabetesbehandling har gjort att prevalencen av de allvarligaste diabeteskomplikationerna är på väg ner åtminstone vid typ 1 diabetes. Dessa historiska siffror låter därför förfärliga för en nutida betraktare men säger också något annat om diabeteskomplikationer, nämligen att långtifrån alla patienter drabbades, trots att förutsättningar inte alltid var goda.
Det krävdes stora studier som DCCT och UKPDS för att kunna påvisa att faktorer som metabol kontroll, blodtryck och rökning påverkar risken att insjukna i komplikationer. DCCT studien kunde även visa att det finns en familjär anhopning av retinonopati och senare studier har bekräftat att ärftligheten spelar roll för risken för såväl mikro- som makrovaskulära komplikationer.
Den första allmännt accepterade diabetesklassifikationen publicerades först 1980 och har sedan reviderats vid flera tillfällen. Den gällande klassificeringen från 1999 innehåller förutom etiologisk klassificering även en ny klinisk stadieindelning. Den kliniska stadieindelningen innefattar även fördiabetiska stadier av nedsatt glukostolerans (IGT) och icke-diabetisk fastehyperglykemi (IFG). Diabetes i sin tur indelas i tre stadier, dvs. icke-insulinberoende diabetes (NIR), diabetes som är insulinberoende för kontroll (IRC) och diabetes som är insulinberoende för överlevnad (IRS).

Målsättning med denna avhandling var att undersöka:
• Hur användbar är den av WHO föreslagna kliniska stadieindelningen för att identifiera kliniskt meningsfulla diabetiska undergrupper?
• Hur påverkar variationen i olika kända gener risken att drabbas av diabeteskomplikationer?

I första arbetet kunde vi visa att den föreslagna kliniska stadieindelningen på ett meningsfullt sätt karakteriserar patienter med kliniska undergrupper oberoende av etiologisk typ. IRC-grupp visade sig ha den högsta risken att utveckla diabeteskomplikationer och hade den sämsta metabol kontrollen, högst blodtryck och höga blodfetter.
Andra delarbetet handlade om sk Uncoupling proteiner (UCP1, UCP2 och UCP3) och deras eventuell roll för risken för diabetes nefropati. Vi kunde visa att variationen i UCP1, UCP2 och UCP3 generna inte är associerade med diabetesnefropati hos  svenska diabetespatienter.
Tredje delarbetet handlade om association mellan mikroalbuminuri, metabolt syndrom eller hjärtinfarkt och MHC class II transactivator gen (MHC2TA). Som namnet antyder så har genen betydelse för aktivering av MHC klass II-gener och en tidigare studie har visat association mellan MHC2TA och hjärtinfarkt. Vi kunde visa att variation i MHC2TA genen är associerad med mikroalbuminuri hos finska kontrollpersoner utan diabetes. Samma genvariation var också associerad med metabolt syndrom och med ökad mortalitet hos patienter som tidigare haft en hjärtinfarkt.
Fjärde och femte delarbeten handlade om tre gener som alla är lokaliserade på HLA regionen. De studerade generna var TNF (Tumor necrosis factor alpha), LTA (Lyphotoxin alpha - känd också som TNF-beta) och AGER (gen som kodar för RAGE - receptor fo advanced glycation endproducts). Vi kunde visa variationer i LTA, TNF och AGER generna var associerade med diabetes nefropati, retinopati och makrovaskulära komplikationer på ett komplicerat sätt och att samband i vissa fall var olika vid typ 1 och typ 2 diabetes och dessutom beroende på vilken HLA-typ patienten hade.

Sammantaget
kan man konkludera att även om dessa studier visar en del positiva samband mellan diabetes komplikationer och de studerade generna, kan de förklara endast en liten del av den ärftliga risken. Det krävs flera studier för att kunna kartlägga de ärftliga faktorerna bakom diabeteskomplikationer och för att kunna dra några definitiva slutsatser angående orsak och verkan.

Eero Lindholm

Handledare: Carl-David Agardh
Bihandledare: Leif Groop
Opponent: Knut Borch-Johnsen

|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com