Dags flytta ut screening av
diabetes typ 2 till hemmen

---

Opportunistisk screening för diabetes typ 2 har bedrivits vid vårdcentralen i Kisa sedan 1979. 8 år senare vid sceening per post med 73,8% deltagande i målgruppen, personer 50 - 60 års ålder, fann man ”mer en halv person” med icke diagnostiserad diabetes på varje känd (14/23) (1).

Erfarenheterna från Laxå har resulterat i rekommendationen att screena äldre än 45 år, personer med hypertoni eller hjärt-kärlsjuk-dom, BMI > 30, dyslipidemi (särskilt triglycerid-höjning), invandrare från icke-europeiskt land samt personer med hereditet för diabetes (föräldrar och syskon) (2,3).

Till hemmen!
    Det är nu dags att flytta ut den opportunistiska screeningen från vårdcentralerna till hemmil-jön hos personer med diabetes typ 2. Första gradens släktingar (föräldrar och syskon) finns runt patienternas blodglukosmätare. Denna förutsättes vara kvalitets-säkrad i samband med besök hos diabetessjuksköterskan. Att rikta screening mot denna målgrupp är en effektiv högriskstrategi då en ökad risk att insjukna i diabetes typ 2 föreligger.

Detta gäller i synnerhet om man är fysiskt inaktiv, överviktig, fet och/eller rökande. Om man dessutom är bukfet med mer än 102 cm hos män och mer än 88 cm hos kvinnor ökar risken påtagligt (4). Bukomfång mäts med patienten i stående och efter utandning, mitt emellan revbensbågen och höftbenskammen.

Nya fall
    Upptagningsområdet vid vårdcentralen i Kisa är drygt 10 000 invånare. Incidensen av diabetes typ 2 har legat omkring 30 nya fall per år sedan slutet på 70-talet. Under 1999 ökade antalet påtagligt till 51 nya fall. Under året uppmanades personer med diabetes typ 2 till screening enligt ovan. De nya diagnoskriterierna bidrog med ett fåtal fall till ökningen. Många överviktiga och feta personer sökte sig till vårdcentralen som en resultat av att media uppmärksammade den nya möjligheten till farmakologisk behandling av fetman. Vid utredning ingick kontroll av B-glukos fastande.
   
Dessutom passade man på att kontrollera längd, vikt, BMI, bukomfång, blodfetter och blodtryck för att fånga in flera komponenter i det metabola syndromet. Det är hög tid att förhindra ytterligare ökning av antalet feta och komplikationerna kopplad till denna kroniska sjukdom (5).

7 mmol/l
    Rekommendationen har varit att om man finner B-glukos icke fastande > 8 rekommenderas diagnostiskt test med kontroll faste-B-glukos eller vid behov glukostoleranstest (6). I och med att den diagnostiska gränsen sänks från 6.7 mmol/l till 6.1 mmol/l vid kapillär provtagning torde även screeningsgränsen kunna flyttas ned på motsvarande sätt.

Stöd finns att i praktisk verksam-het använda den arbiträra gränsen 7 mmol/l (3). I Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus betonas betydelsen av patientens deltagande i den egna vården. Detta engagemang skulle även kunna omfatta screening med den högriskstrategi som ovan skisserats. Vi har mycket att vinna på tidig diagnos och ökad medve-tandet om förebyggande åtgärder med regelbunden motion, viktkontroll och rökstopp bland första gradens släktingar till personer med diabetes typ 2.
   
Ett forskningsområde ligger öppet för allmänmedicinen att utvärdera arbetssättet med screening utflyttad till hemmen.

Melcher Falkenberg Allmänläkare, docent
1979 – 1999 VC Kisa, nu
Kungsgatans VC, Linköping

Referenser
1. Falkenberg M, von Schenck H. Screening for diabetes mellitus using a selfadministrated blood spottest mailed for analysis. Practical Diabetes 1988; 5: 159-60.
2. Andersson DKG, Peterson C. Motiverat att screena för diabetes typ 2 Läkartidningen 1998; 95: 5167-70.
3. Andersson DKG, Peterson C. Hur påverkar nya kriterier incidensen av diabetes? Läkartidningen 1998; 95: 5171-5
4. Lean M, Han T, Morrison C. Waist circumference as a measure indicating the need for weight management. BMJ 1995; 311: 158 – 161.
5. Falkenberg M. Steps towards the prevention of obesity and associated complications. Inter J Obesisy 1999; 23; supp 4, 20-22.
6. Andersson DKG, Lundblad E, Svärdsudd K. A model for early diagnosis of type 2 diabetes in primary care. Diabet Med 1993; 10:167– 73.