Aktuella avhandlingar

Botnia-Studiens 10-årsjubileum:

"The role of genes and environment in the pathogenesis of diabetes"

Vasa, Finland, 9.8. 2001.

Program

Kl 9.30 ­ 17.00

- Leif Groop: Type 2 diabetes ­ a collision between genes and a hostile environment. The first 10 years of the Botnia Study

- Eric Lander: Dissection of the genetic complexity of type 2 diabetes

- David Altshuler: Common variants in candidate genes for type 2 diabetes

- Joel Hirschorn: QTL analysis of type 2 diabetes related traits

- Mark Mc Carthy: Type 2 diabetes susceptibility in the UK: findings from the Warren consortium.

- Åke Lernmark: Genetics of type 1 diabetes

- Tiinamaija Tuomi: Genetic interaction between type 1 and type 2 diabetes

- Andrew Hattersley: Monogenic forms of diabetes: the past, the present and the future

- Johan Eriksson: Environmental triggers of type 2 diabetes

- Marja-Riitta Taskinen: Dyslipidemia in type 2 diabetes: lessons from the Botnia Study

- Leena Peltonen: Search for genes behind complex diseases in Finland

Kl 17.30 - 18.30 Föreläsningar för allmänhet:

- Åke Lernmark: Vad förorsakar Typ 1 Diabetes?

- Leif Groop: Vad förorsakar Typ 2 Diabetes?

Deltagaravgift 800 FIM, inkl. lunch, kaffe och galamiddag.

Anmälningsblanketter och information: Botnia-Studie, Biomedicum Helsinki, B331a, FIN-00029 HUS, Finland. Fax: +358-9-4717 1921, Tel: +358-50-563 6221

info@botnia-study.org tai www.botnia-study.org

Extra Benefits of ACE Inhibitors

Two major studies find that ACE inhibitor drugs used for high blood pressure also help prevent diabetes and reduce cardiovascular disease in diabetes patients.

The Heart Outcomes Prevention Evaluation (HOPE) study, and the Captopril Prevention Project (CAPP) study, concluded that ACE inhibitors improve the way the body handles insulin and benefit the heart and blood vessels.

The incidence of heart attacks, strokes, kidney disease and eye problems were all lower in persons taking an ACE inhibitor. Most significantly, the HOPE study showed a 34 percent reduction in the development of diabetes in patients who did not have the disease at the start of the study. For more about this study, click the following link:

http://www.diabetes.org/enews/042601_extra.asp

Blodtryck i sittande!

Trenden i världen är att mer och mera att använda blodtryck i sittande, men vår svenska tradition är liggande blodtryck. Under en övergångstid kommer vi sannolikt att använda bägge metoderna. För diabetiker är det särskilt viktigt att ta blodtryck både i liggande alt. sittande samt även i stående efter 1 och 5 minuter för att kunna bedöma graden av ortostatiska reaktioner. Detta har sedan betydelse för hur snabbt man kan sänka blodtryck hos diabetiker med hypertoni samt vilka medel och doser som kan komma till användning.

Peter Nilsson

Ordförande i Svenska Hypertonisällskapet

E-post Peter.Nilsson@medforsk.mas.lu.se

Fotvårdare vid varje VC i Jönköping

Landstinget i Jönköpings län satsar på fotvård och tecknar avtal med en fotvårdsspecialist i anslutning till varje vårdcentral, uppger Smålands-Tidningen.

Anledningen till satsningen är att väntetiderna till fotvårdsspecialist för diabetiker och reumatiker är mycket långa, vilket försvårar problemen med fötterna för patienterna.

Fotvård räknas som sjukvårdande behandling och ingår i högkostnadsskyddet. Svenska Diabetesflrbundet håller just nu på att sammanställa en kravspecifikation för medicinsk fotvård som kan användas vid vårdavtal med fotvårdsspecialister, enligt Dagens Medicin 2001 04 10.

Red

Receptförnyelse.

Svar från socialstyrelsen:

Avsändare: Socialstyrelsen,

Läkemedelsenheten 2000-12-07

Dnr 52-1048412000 I (2) ~ ~ SOCIALSTYRELSEN 106 30 STOCKHOLM

Till: Svensk förening för Diabetessjuksköterskor Arbetsgruppen för kompetenskrav Att.Christina Pihlström Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA.

I en skrivelse till Socialstyrelsen (2000-10-02) har "Arbetsgruppen för kompetenskrav" inom Svensk f'örening för diabetessjuksköterskor (SFSD) genom Christina Pihlström önskat få besked om Socialstyrelsens beslut vad gäller möjligheten att förnya läkares recept på insulin och blodsockersänkande tabletter för sjuksköterskor vid specialistmottagningar.

Arbetsgruppen hänvisar till en tidigare information (år I 998) från Socialstyrelsen där SFSD bl a fått besked om att en översyn av förskrivningsrätt för sjuksköterskor pågår. SFSD:s arbetsgrupp framför, liksom tidigare, synpunkter och argument för att sjuksköterskor vid specialistmottagningar för patienter med diabetes, skall få möjlighet att förnya läkares recept för de patienter som behandlas vid deras mottagningar.

Till Socialstyrelsen har också inkommit skrivelser från andra verksamheter och intresseorganisationer angående sjuksköterskor med specialistfunktioner/utbildningar. Önskemålen har i samtliga fall varit att få möjlighet att förnya läkares recept för vissa läkemedel vid vissa sjukdomstillstånd. De flesta av dessa sjukdomstillstånd och läkemedel var/är inte upptagna på den aktuella förteckningen över indikationer och läkemedel som får förskrivas av vissa sjuksköterskor.

I det uppdrag som Socialstyrelsen erhöll ingick bl a att se över indikationsområden och läkemedel som får förskrivas av distriktssköterskor och att analysera möjligheterna för sjuksköterskor med förskrivningsrätt att få förnya läkares recept till välinställda patienter med vissa sjukdomstillstånd. l uppdraget ingick dessutom att överväga en utvidgning av förskrivningsrätten för distriktssköterskor till att gälla även sjuksköterskor med annan inriktning av sin utbildning. Uppdraget har genomförts av Socialstyrelsen i samarbete med Läkemedelsverket och representanter från Vårdförbundet, Sveriges Läkarförbund, Landstingsförbundet, Kommunförbundet samt representanter från verksamheter där den generella förskrivningsrätten kan utnyttjas.

Vad beträffar förnyelse av läkares recept till välinställda patienter med långvariga sjudomstillstånd har synpunkter inhämtats och sammanställts av en arbetsgrupp. Diskussionerna i arbetsgruppen berörde bl.a svårigheterna med att definiera tillståndet "välinställd" vilket skulle vara nödvändigt för att kunna ange kriterier/guidelines för vad som är att betrakta som välinställd. Vad beträffar t ex diabetesmottagningar finns dessa både som specialist- mottagningar inom sjukhus och som särskilda eller integrerade verksamheter vid vårdcentraler/distriktssköterskemottagningar.

Organisationen ser olika ut i olika delar av landet och det var oklart vem som ska kallas diabetessjuksköterska samt vilket behov respektive verksamhet har av att få möjlighet att förnya läkares recept på tidigare angivna läkemedel. Av denna anledning har Socialstyrelsen i sitt förslag till regeringen framfört att det bör göras en särskild utredning för att klargöra vårdnivåer/organisation samt analysera behovet av och eventuellt studera alternativa former för en sådan utvidgning av förskrivningsrätten. Läkemedelsenheten har i sin planering inför år 2001 lämnat som förslag att en dylik utredning bör påbörjas.

Socialstyrelsen har slutfört och redovisat uppdraget för regeringen. Riksdagen fattade beslut i ärendet 28 april 2000 (SOU:11, Vissa hälso-och sjukvårdsfrågor) om att utvidga förskrivningsrätten till att gälla andra sjuksköterskekategorier än distriktsköterskor genom att anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd.

Med vänliga hälsningar Cecilia Bernsten

Resestipendier

SFD:s styrelse har beslutat att dela ut resestipendium på totalt 25.000 kr.

And the winners are ...

1. Jonas Buren, doktorand medicin Umeå: VIII Int Symp Insulin Receptors and Action, Geneve. 10.000 SEK.

2. Ivan Nagaev, PhD, foskningsass, Medicin, Göteborg: dito + ADA, PHiladelphia. 10.000 SEK.

3. Carina Törn, doktorand, medicin Lund: SSSD, Uppsala: 3.870 kr.

Stipendiet stöds ekonomiskt av Eli Lilly Sweden AB.

Jan Eriksson, vet sekr SFD

"Wristwatch" Glucose Monitor Wins FDA Approval

Från Reuters Medical Health 010322.

US Food och Drug Administration har godkänt Cygnus Glucowath som oblodig blodsockermätare till patienter med diabetes över 18 år. Dr. Bernard Schwetz från FDA säger att GlucoWatch är en uppfinning som utgör ett första steg till att ersätta det traditionella stick i fingret. GlucoWatch påminner om en klocka och mäter blodsockret varje 20 minut under 12 timmar. För närvarande kan emellertid GlucoWatch endast användas i kombination med vanlig blodsockerkontroll. I kliniska studier har FDA jämfört tester med GlucoWatch jämfört med vanligt blodsocker. I 25% av resultaten påvisas en differens på 30 %. Det visar sig också att apparaten är mindre pålitlig på väldigt låga värden. Den fungerar inte heller om armen är väldigt svettig. FDA ger råd att aldrig ändra insulindoser utifrån ett enstaka GlucoWatch-resultat. I stället skall resultaten tolkas utifrån flera värden under en bestämd tid och skall alltid konfirmeras med ett "stick i finger test". Hälften av patienterna som testat har uppvisat en hudirritation och GlucoWatch är ej testad på barn.

Läs hela artikeln på http://diabetes.medscape.com/reuters/

Synpunkter på olika blod-glukosmätare

Patienter från Amerika ger sin syn på olika blodsockermätare.

På www.diabetesworld.com finns en artikel som återger olika synpunkter beträffande val av blodsockermätare.

Blodsockermätaren är en av de mest betydelsefulla sakerna i livet för en person med typ1 eller typ2 diabetes. Detta menar Jane Seley från Universitetet i New York. En person med diabetes bär sin blodsockermätare med sig var hon eller han skall gå.

Robin är 18 år från Brooklyn, New York, har haft diabetes sedan hon var 11 år. Hon säger att välja blodsockermätare är väldigt svårt. Det finns så många mätare med olika detaljer och med olika fördelar. "Jag tycker det är en god ide att använda den mätare som Din doktor rekommenderar tills Du har möjlighet att lära Dig mer om de olika och vilka fördelar de har".

Kevin från Glen Cove, New York, har haft typ1 diabetes i 23 år. Använder insulinpump och testar sig 10-12 ggr/dag. Kevin har tre blodsockermätare. Han föredrar en mätare som är liten, ger snabbt resultat och med stickor som kräver lite blod. Han vill också gärna kunna ladda ner resultaten i sin PC

.

John, har typ 2 diabetes och kommer från Goleta i Kalifornien. Han testar sitt blodsocker 5-7 ggr./dag och har gjort så de sista tre åren. Han prövade 7 olika mätare innan han bestämde sig för en Glucometer Dex. Han menar att fördelen med Glucometer Dex är att den kan laddas med 10 stickor

Richard har testat sitt blodsocker 4-6 ggr/dag sedan 1978. Hans första mätare var en GlucoChek. Idag använder han One Touch Profile från Life Scan. Han valde denna mätare efter att han skaffat information på Internet och priset var bra i förhållande till kvalitén.

McNally gillar en mätare som snabbt visar resultat och som lagrar resultaten. Hon säger också att hon själv har gjort sitt val av mätare och har ej blivit påverkad av vårdpersonalens åsikter.

Sam har typ 1 diabetes och är från Semmes, Alabama och använder Accu-Chek. Han testar 6-7 ggr./dag. Han gillar att mätaren har minne så han inte behöver skriva in varje värde i sin dagbok. "Min doktor laddar ner resultaten vid varje besök och tillåter inte att jag går iväg med några påhittade värde i min dagbok."

Kalkhorst använder både blodsockermätare och en annan mätare (In Charge)som också mäter fruktosamin. Bill med typ2 diabetes från Austin i Texas är en annan person som också använder In Charge, vilken förutom aktuell blodsocker också visar ett medelvärde över blodsockret de sista 2-3 veckorna.

Lynne Sanders säger att hon använder Precision Xtra eftersom hon har blivit rekommenderad denna mätare. Mätaren mäter både blodsocker och ketoner.

John Kinsley från Rock Tavern, New York tycker inte om att mätarna inte ger att helt exakt värde. "Plus - minus 20% kan vi inte längre acceptera. Förr, när vi endast var i behov av att se en trend hur blodsockret varierade under dagen, var en 20% feltolerans acceptabel, men inte idag när vi använder resultaten för att justera insulindoserna."

Eva Leepson från Maryland är frustrerad över att den bara finns testremsor som är utformade för högerhänta.

McNally undrar varför inte alla mätare kan testas med en och samma testlösning. "Alla mätare mäter ju glukoskoncentrationen i blod."

Kevin säger att han är glad över att alla företag kommer ut med mindre och mindre exemplar, som ger snabbare resultat och som har mindre testytor. Han berättar att hans dotter som har typ1 diabetes gillar att det finns olika förger på mätarna. "Mätarna skall vara bekväma och så trevliga att personer som ej har diabetes skall bli avundsjuka på mätarna."

Gå in på www. diabetesworld.com och läs hela artikeln: Readers Tell Us What Meter Features They Like And Why. By Daniel Trecroci

Gun Olsson

Dubbelreaktion styr nivåerna av insulin

Insulin aktiverar två olika gener i den insulinproducerande cellen, nämligen insulingenen som styr produktionen av insulin och genen för glukokinas som reglerar nedbrytningen av glukos och därmed frisättningen av insulin till blodet.

Detta nya fynd av svenska diabetesforskare vid Karolinska sjukhuset har avgörande förståelse för förståelsen av hur blodsockerkoncentrationen regleras i kroppen, skriver Dagens Medicin 2001 04 18.

Insulin frisätts till blodet från de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln, och binder till receptorer på fett-, lever- och muskelceller. Men de insulinproducerande cellerna har även egna specifika insulinreceptorer. Det upptäckte en forksargrupp under ledning av prof Per-Olof Berggren, cellbiolog och diabetesforskare vid Karolinska sjukhuset för ett par år sedan.

Att dessa bidningsställen på betacellen, insulinreceptor typ A och typ B, spelar en huvudroll i regleringen av insulinproduktionen har man förstått, men inte hur.

Per-Olof Berggren har nu tillsammans med forskarna Barbara och Ingo Leibiger för första gången visat insulinreceptorernas specifika cellulära funktion. Den ena receptorn, typ A, aktiverar insulingenen, vilket får cellen att börja producera nytt insulin. Insulinreceptor typ B aktiverar istället genen för glukokinas, som har stor betydelse vid nebrytningen av glukos i betacellen och därmed frisättningen av insulin. - Våra upptäckter kan ge nya ledtrådar i utvecklingen av bättre läkemedel för behandlingen av diabetes, säger Per-Olof Berggren till Dagens medicin.

Deras rön har presenterats i Molecular Cell 2001;7;559-570

Red

SU + metformin in children 10 years or older

Bristol-Myers Squibb said on Tuesday that, in response to a request by the US Food and Drug Administration (FDA), it will begin the clinical assessment of its diabetes drug Glucovance (glyburide and metformin) in children aged 10 years and older with type 2 diabetes.

A company spokeswoman declined to comment on when clinical studies would begin, or how the studies would be designed.

Glucovance, a combination of the widely prescribed antidiabetic drugs glyburide and the company's Glucophage (metformin), was cleared by the FDA in July 2000 as a treatment both for insulin deficiency and insulin resistance.

"In 1998, Bristol-Myers Squibb launched an extensive clinical research program to evaluate the benefits of...Glucophage in pediatric patients," Richard Lane, president of Bristol-Myers Squibb Worldwide Medicines Group, said in a news release. "As a result of this research, the FDA recently approved Glucophage as the first alternative to insulin for children 10 years of age or older with type 2 diabetes."

On the New York Stock Exchange on Tuesday, shares of Bristol-Myers Squibb finished the day at 63.55, off a 52-week high of 74.875.

Reuters Health February 8, 2001

Farlig politisk styrning ...

Från Dagens Medicin 3/4 2001.

Nu kommer reaktionerna på regeringens beslut att utesluta vissa läkemedel från den statliga läkemedelssubventionen. Läkemedel mot fetma och impotens kommer inte att subventioneras från och med den 9 april, enligt Dagens Medicin.

Thomas Kjellström, Invärtesmedicin, Helsingborgs Lasarett, säger att regeringen är inne på en mycket farlig väg när man vill styra läkemedelsanvändningen på politisk väg.

-Indirekt är detta ett misstroende mot läkarna. Politikerna hyser inte tilltro till professionens förmåga att hantera de här bedömningarna, säger han.

Red

International

Consensus on the Diabetic Foot

Nu finns webplatsen International Consensus on the Diabetic Foot tillgänglig på nätet i enlighet med nedan e-postmeddelande från arbetsgruppens sekreterare.

Hälsningar,

Björn Eliasson

Subject: International Consensus on the Diabetic Foot

Dear Sir, Madam,

Herewith I would like to inform you about the new location of the website of the International Consensus on the Diabetic Foot:

www.diabetic-foot-consensus.com

It contains a concise overview of the content and aim of the International Consensus on the Diabetic Foot. Within the near future the site will be updated further.

In case you have a link on your own website to our old website, please do change the address in the address mentioned above.

Yours Sincerely,

WH van Houtum secretary International Working Group on the Diabetic Foot

Novo Nordisk "gravely concerned" by NICE glitazone decision.

Från.Medical Reuters

LONDON (Medical reuter Reuters Health April 13 2001) Insulin manufacturer Novo Nordisk says it is "gravely concerned" that recent guidance from the UK's National Institute for Clinical Excellence (NICE) on the use of glitazones is compromising the safety of diabetic patients.

NICE has recommended that the National Health Service can use Takeda's pioglitazone (Actos) and GlaxoSmithKline's rosiglitazone (Avandia) as alternatives to injected insulin.

However, in an open letter to NICE chairman Professor Sir Michael Rawlins, the company's managing director in the UK, Ingelise Saunders, said: "We are unaware of any peer-review published evidence to support this view."

The letter cites diabetologists who wrote to The Lancet in February this year saying there is no evidence to suggest that the glitazones are more effective than insulin in the long-term.

"Furthermore we are concerned that the NICE guidance suggests that pioglitazone is more cost effective than injected insulin," the letter adds. "We would wish to challenge this but unfortunately have been unable to do so as the reference source in both cases is referred to as company confidential."

The rosiglitazone guidance, issued last August, estimated insulin therapy cost 230 pounds per patient per year, but the pioglitazone guidance, issued in March, estimated 611 poundsnearly three times higher.

Novo Nordisk wants an explanation for the change, but NICE has refused because the economic model was submitted in confidence by Takeda.

The letter says NICE's "refusal to allow Novo Nordisk to comment as a stakeholder during the appraisal process despite being the leading supplier of insulin in the UK and the subsequent positioning of insulin in the guidance, seems to us to be extremely unfair.

"However we are primarily concerned that the unclear guidance from NICE may lead to patients not receiving or delaying insulin therapy."

The letter concludes by appealing for an immediate review "in the interests of patient safety".

NICE has promised to reply to the letter in due course.

Ramipril ett värdefullt tillägg

Ramipril (Triatec® och Pramace®) bedöms vara ett värdefullt tillägg till övrig konventionell behandling för sekundär profylax till patienter med etablerad aterosklerotisk kärlsjukdom, skriver Läkemedelsverket i sin sammanfattande bedömning av produktmonografin för substansen ramipril som ju fått ny indikation "Etablerad aterosklerotisk sjukdom med eller utan diabetes: prevention av hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär sjukdom (Information april 2001,årgång 12, sid 65-67).

HOPE-studien redovisas i detalj i produktmonografin (N Engl J Med 2000:342;145-53, Lancet 2000;355;253-9). Behandlingstiden var 4.5 år i studien. Man redovisar också siffror på Number Needed to Treat, hur många man måste behandla för att få en patient som får en önskad signfikant effekt; ramiprilbehandling upp till 10 mg/dag resulterade i en absolut minskning av * kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och slaganfall från 17.8 till 14.0% (NNT 26) * i gruppen med diabetes sågs en motsvarande absolut reduktion från 19.8 till 15.3% (NNT 22), dvs en bättre effekt, färre antal patienter behöver behandlas för att man skall rädda en från angivna hårda endpoints * effekt sågs i samtliga tre ingående komponenter i den primära effektvariabeln, där den kardiovaskulära dödligheten minskade från 8.1 till 6.1% (NNT 50) * för diabetesgruppen från 9.7 till 6.2% (NNT 29), dvs nästan dubbla effekten hos diabetesgruppen jämfört med icke-diabetesgruppen.

Den profylaktiska effekten var likartad hos kvinnor.Positiva och statistiskt signifikanta förändringar noterades i de flesta subgrupper. Effekten var påtagligt konsistent.

Riskreduktionen, som i genomsnitt var ca 25% i de enskilda subgrupperna, var större ju mer risker en individ har, ex vis förekomst av diabetes ger större positiv effekt av ramipril. På samma sätt är det med förekomst av hypertoni, mikroalbuminuri, tidigare perifer eller cerebrovaskulär sjukdom, de som saknar lipidsänkande behandling och de som saknar ASA. I det senare fallet exempelvis var riskreduktionen hos patienter med ASA 24% och de som saknade ASA fick en riskreduktion på hela 41%.

Se också Svensk Medicinsk Information på Internet www.smed.org.

Red

HSAN: 48-årig man med fotsårsosteit

Patient med tablett- och insulinbehandlad diabetes sedan 10 år insjuknade med feber och sår på höger fots tår. Patienten erhöll Heracillin vid första läkarkontakten som på sjukhuset. Vid kontroll på VC fann läkaren rodnad upp till nedre delen av fotleden samt vätskande sår mellan dig 3 och 4 och 5. Läkaren gav fortsatt antibiotika i högre dos samt avlastning av foten. Såren blev dock sämre och en vecka senare föreslog läkaren ortopedremiss då gangrän utvecklats i dig 5. Patienten ville dock avvakta och erhöll istället smärtstillande samt kontroller på VC. Ytterligare någon vecka senare accepterade patienten remiss och sådan utfärdades samma dag.

Patienten har därefter anmält VC-läkaren för att inte ha varit tillräckligt offensiv. HSAN konstaterade bland annat osteit borde ha uteslutits. Kritiken är dock inte sådan att det kan föranleda påföljd, främst med tanke på patientens egen inställning till sjukhusvård. Läkaren frias.

Red

Orsaken till obesitasutlöst diabetes - Resistin?

Sambandet mellan övervikt och diabetes kanske löst

Det sker nu en explosionsartad ökning av typ 2-diabetes (tidigare kallad åldersdiabetes) i västvärlden. En av de viktigaste orsakerna till detta är en ökande övervikt. I USA börjar man nu allt oftare se typ 2-diabetes redan under ungdomsåren. Förklaringen till varför övervikt ökar risken för diabetes har saknats.

Man har länge varit inne på linjen att söka efter ämnen från fettceller. Fettväven har många andra viktiga roller än att lagra fett som triglycerider. Den frisätter också en rad viktiga ämnen som PAI-1 (hämmar upplösning av proppar), fettsyror, TNF-alfa och det mångomtalade leptinet. Inga av dessa ämnen har dock helt kunna förklara kopplingen mellan övervikt/fetma och diabetes hos människa.

Resistin

I förra veckan nummer av tidskriften Nature föreslår en forkargrupp att ett nyupptäckt ämne från fettcellerna, resistin, skulle kunna vara lösningen. Hormonet resistin bildas enbart i fettceller. Genom att bindas till sin receptor ökar det insulinresistensen i fettcellerna. Hur den verkar på andra viktiga vävnader som lever, muskulatur och hjärna är ännu outrett.

Läkemedel som korrigerar finns kanske redan på marknaden

Om resistin är den viktiga länk som forskargruppen och även en ledare i tidskriften tror, kan det innebära ett viktigt genombrott vid förståelsen av hur typ 2-diabetes uppkommer.

Redan nu finns läkemedel som minskar bildningen av resistin i fettcellerna och som ökar insulinkänsligheten. Det är de i höstas i Sverige introducerade så kallade glitazonerna. Två preparat finns på marknaden: pioglitazon (Actos) och rosiglitazon (Avandia). Dessa läkemedel verkar genom att aktivera speciella receptorer som finns i cellkärnan, PPAR gamma (Peroxisome Proliferator-Activated Receptor).

Red

Journaliststip-endium 2000

Kerstin Hellborn, DN och Tord Ajanki, Malmö

Tillsammans med Svenska Diabetesförbundet har instiftats Årets Diabetesstipendium för bästa svenska reportage, artikelserie, radio- eller TV-inslag om diabetes. Prissumman är 15.000 SEK. Följande personer har ingått i juryn; Stefan Leufstedt, ordförande i Diabetesförbundet och juryns ordf, Christian Berne, prof, Uppsala, Stig Attvall, doc, Göteborg och Ann-Hjärdis Larsson, medicinjournalist. Stipendiet stöds ekonomiskt av Eli Lilly AB.

Kerstin Hellborn och Tord Ajanki delar på årets stipendium. Båda har genom sina insatser nått en bred publik med att sprida diabetesinformation under många år på ett lätt-tillgängligt sätt och med tidning/tidskrift med stor genomslagskraft.

Red

Stor risk - liten besparing

Om riksdagen avskaffar det fria insulinet och hjälpmedlen tar politikerna en stor risk. Vinsten blir mindre än 100 miljoner kronor per år - kostnaden kan däremot rusa upp mot 1,5 miljarder kronor.

Chansen för staten att gå segrande ur ett spel där så föga går att vinna jämfört med vad som kan förloras är löjligt liten. Detta är vad Diabetesförbundet hoppas övertyga Sveriges social- respektive finansminister om när vykortskampanjen "Stor risk - liten besparing" nu drar igång. Den ska pågå ända fram till dess att en eventuell proposition om borttagande av de fria förmånerna vid diabetes behandlats av riksdagen.

Kampanjen bygger på beräkningar som gjorts utifrån vissa antaganden. Av de 280 000 typ 2 diabetikerna antas till exempel 90 procent redan nu nå upp till högkostnadsskyddet, liksom ungefär hälften av alla med typ 1 diabetes. De använder alltså redan i dag så pass mycket läkemedel att det inte innebär någon skillnad om förmånerna tas bort. Staten betalar huvuddelen av deras kostnader. Den blygsamma besparing som kan göras på diabetikerna blir uppskattningsvis mindre än 100 miljoner kronor per år. Det rör sig om de pengar som diabetiker med små totala utgifter för läkemedel själva får betala för insulin och/eller förbrukningsmaterial. Förbundet beräknar att dessa personer, som inte kommer upp till högkostnadsskyddets 1800 kronor/år, är relativt få.

Tänjer på ekonomin

Risken politikerna tar om man beslutar om försämringar är betydligt större: att ekonomiskt utsatta grupper, till exempel äldre utan fullgoda pensionsförmåner eller unga personer utan stabil ekonomi, tänjer på insulin och testmaterial för att få det att räcka längre. Försämrad egenvård leder till större risk för komplikationer. Det räcker faktiskt med att ytterligare en procent av alla med insulinbehandlad diabetes tvingas amputera en fot samt att lika många hamnar i dialys för att den totala merkostnaden ska skena iväg till 1,5 miljarder/år.

Vilken politiker vill satsa sin heder på det kortet?

Priskänsligheten när det gäller läkemedel är störst hos låginkomsttagare. De som har svårt att få pengarna att räcka till avstår i högre grad från att köpa medicin jämfört med människor som har det bättre ställt. Det är också väl känt att många äldre inte gärna sätter sig i skuld, inte heller på apoteket.

Inget undantag

Ungefär var femte patient följer inte läkarens rekommendationer vad gäller medicinering och egenvård. Människor med diabetes utgör förmodligen inget undantag. Ökad kostnad för egenvård lär knappast befrämja följsamheten till rekommenderad behandling.

Kostnaden för insulin och förbrukningsartiklar är endast 5,8 procent, eller drygt en miljard kronor av den totala kostnaden för läkemedel i Sverige. I dag betalas detta via skatten. Om Olof Edhags förslag enligt läkemedelsutredningen får gehör i riksdagen betyder det att kostnaden minskar till drygt 900 miljoner kr i stället. Detta måste ses som en droppe i statens totala finanshav. För den enskilde diabetikern kan skillnaden ytterst bli en fråga om god eller dålig egenvård.

Ann-Sofi Lindberg

Svenska Diabetesförbundet

Tidningen Diabetes

www.diabetes.se

SoS: 80.000 har inte råd med sjukvård, läkemedel och tandvård

I Sverige är det ovanligt att avstå från vård och läkemedel men de som har det svårt ekonomiskt avstår i större utsträckning; ensamstående mammor, invandrare somvarit en kort tid i Sverige, långvarigt sjuka och funktionshindrade.

Drygt en procent av befolkningen ca 80.000 avstod från både sjukvård, tandvård och läkemedel. Nästan 4 procent, 250.000, avstod från att hämta ut läkemedel och 15 procent, en miljon personer, avstod från tandvård.

Siffrorna kommer från en specialbearbetning som SCB gjort på uppdrag från Socialstyrelsen. Dessa data presenterades av SoS i en artikel i SCBs tidning Välfärdsbullentinen av ekonomen vid SoS Karin Mossler. Överdirektör Nina Rehnqvist anser att det behövs en bättre samordning mellan huvudmannens avgiftssystem.

Se webben www.sos.se/sos/nytt/press01/pm0121.htm med länk till artikeln.

5 år

Redaktionen tackar för samarbetet med docent Göran Blohmé som avgick som ordförande i Svensk Förening för Diabetologi den 24/4 2001 i samarbete med föreningens årsmöte i Stockholm.

Vi hälsar samtidigt professor Christian Berne välkommen som ordförande i föreningen!

Den nya styrelsen ser ut som följer:

· Ordförande Christian Berne, nyval 2 år.

· Vice ordförande Per-Olof Olsson.

· Vetenskaplig sekreterare Jan Eriksson, omval 2 år.

· Skattmästare Elisabeth Björk, omval 2 år.

· Sekreterare Björn Eliasson, omval 2 år.

· Ledamot Stig Attvall.

· Ledamot Gunnar Carlgren.

· Ledamot Eva Hagström-Toft.

· Ledamot Peter Nilsson, omval 2 år.

· Ledamot Jan Åman.

Red

Välkommen till Svenskt Medicinskt Fönster

Den svenska hälso-och sjukvårdens mål är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Inför de kommande åren står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar.

Nya krav kommer att ställas genom den medicinska och tekniska utvecklingen, samtidigt som kraven kommer att växa i takt med att de äldre i befolkningen ökar. Det är angeläget att möta dessa nya krav och behov.

Vi vill att svensk hälso-och sjukvård, skall ligga långt fram i den medicinska utvecklingen, stimulera verksamma inom vården och gynna en utveckling som leder till att patientens ställning stärks. Detta tror vi kan genomföras bland annat genom att ny informationsteknologi utnyttjas för överföring och återföring av medicinsk kunskap i ett kontinuerligt förlopp.

http://www.smed.org

Red