Rapport från SFDs höstmöte i
Malmö 18-19 oktober 2007

Diabetes och hjärtat var temat för första sessionen.
Moderator var Claes Held. Han föreläste om ämnet: "Är glukos en riskfaktor för hjärtsvikt?" Budskapet var att fasteplasma glukos funnits vara en oberoende prediktor för kardiovaskulär hjärtsjukdom och död oavsett diabetesstatus. Från auditoriet ställdes frågan när det mot bakgrund av detta är motiverat att intervenera? De verktyg vi har till buds är ännu så länge livstilsråd eftersom vi inte har någon indikation för medikamentell behandling av förhöjda blodsocker utan diabetesdiagnos.

Finns diabetisk kardiomyopati?
Kring denna fråga föreläste Martin Magnusson, Malmö. Han klargjorde att den klassiska definitionen av diabetisk kardiomyopati (=kliniskt tillstånd av befintlig hjärtdysfunktion utan samtidig ateroskleros eller hypertoni) inte stämmer kliniskt. Diabetisk kardiopmyopati är ett vidare begrepp kliniskt och bör omfatta alla diabetespatienter som har koronarsjukdom och högt blodtryck (metabol kardiomyopati?)
Diabetespatienterna har mer ateroskleros och mer generaliserad sådan. Dessutom är det vanligare med behov av restenosering efter PTCA. Vikten av att tidigt slå mot alla riskfaktorer är visat i STENO 2-studien.

Aktuella behandlingsriktlinjer
Stig Attvall, Göteborg, gick igenom aktuella behandlingsriktlinjer för diabetes från Läkemedelsverket, Svensk Förening för Diabetologi, se mer i detalj på webben:
www.diabetolognytt.se/extra/
artikel2.html
och det senaste dokumentet från i somras, där Europeiska Diabetes-Associationen (EASD) och Europeiska Cardiologföreningen (ESC) förespråkar LDL-kolesterolmål 1.8 mmol/l vid diabetes och hjärtkärlsjukdom. även Internatinalla Diabetes Federationens (IDFs) målsättning kring postprandiellt P-Glukos 7.8 mmol/l från 070918 diskuterades.

Tidigt kardiovaskulärt åldrande vid diabetes
Föreläsare var Peter Nilsson, Malmö. Kanske kan nya mätvariaabler såsom bl.a. telomer-längd bidra till ökad förståelse kring uppkomstmekanismerna. Telomerer sitter i ändan av DNA-helix.Korta telomerer har uppmätts i plaque hos individer med plaqueförekomst.
Data från Riks-HIA och SEPHIA presenterades av Patrik Tydén. Vad Riks-HIA (omfattar de akuta insatserna) är vet väl de flesta, men visste ni att SEPHIA är
- ett nationellt kvalitetsregister som utgör en del av hjärtintensivvårdsregistret RIKS-HIA och är kopplat som uppföljningssidor till nuvarande registrering.
- Uppföljning gäller patienter under 75 år som haft hjärtinfarkt och registrerats i RIKS-HIA.
- Uppföljningen sker efter 6 och 12 månader efter hjärtinfarkten, via mottagningsbesök eller telefon. Man tittar på måluppfyllelse och livskvalitet.
- 48 av de 74 sjukhus som är med i Riks-HIA är med i SEPHIA.
I registren syns:
- Infarkterna kommer idag senare
- Antal riskfaktorer per patient är fler
- Ju yngre patient desto fler riskfaktorer.
- Större dödlighet i akuta skedet hos diabetespatienter än hos övriga

Om nya samarbetsformer
för endokrinologikliniken och kardiologikliniken berättade Patrik Tydén och Anders Fridh, Malmö. Man har startat med gemensamma behandlingskonferenser/ronder. Praktiskt genomförande:1 gång per månad där man tar upp patientfall, ca 10-15 fall per gång tas upp.
Syfte: att komma fram till gemensam behandlingsrekommendation. Därefter remiss till primärvården eller uppföljning diabetesmottagningen och/eller kardiologmott. Allt enligt strukturerad mall. Åtgärd som patientutbildning kan också förekomma. Allt enligt mottot: "Diabetespatienter har hög risk och skall behandlas därefter!"
Patienter som tas upp:
- diabetes och HbA1c > 6%
- nya diabetespatienter oavsett HbA1c
- oklara fall

Läkemedelsstentar
Slutligen fick vi höra om "Är läkemedelsstentar bra eller dåliga för diabetiker vid PCI?" Läkemedelsstentar:
- började användas för att förebygga restenos-risken.
- Ökar risken för sena tromboser i kärlet.
- Ökar inte risken för död
- Bör inte användas proximalt i stora kärl
- Kan användas vid hög risk för restenos i smala kärl
- Diabetes i sig är inte indikation.

Så var det dags för lunch och besök hos utställarna. Bl.a. fick vi se en, för Sverige, ny insulinpump DANA.

Samarbete mellan vårdgivare
Sessionen efter lunch handlade om samarbete mellan vårdgivare. Moderator var Ulf Adamson. Först talade Kerstin Berntorp, Malmö, om hur man samarbetar kring graviditetsdiabetes i Skåne. Både under graviditeten och sedan för att följa upp dem som haft graviditetsdiabetes.
- Glukosbelastning görs på alla gravida i v 24-28.
- Tidigare på riskgrupper.
- Uppföljning efter ett år med ny glukosbelastning.

Om sitt arbete som allmänläkarkonsult
talade Dick Larsson, Degeberga. Arbetet innebär att under 3-6 timmar per månad delta i arbetet på sjukhusklinik. Värdet att ha med en allmänläkare är stort.

Om erfarenheter från vårt grannland i söder
talade Danska Diabetesförbundets ordförande Allan Flyvbjerg också läkare. Han inledde med "Vi skall bara lära våra patienter egenvård så sköter de sig själva - lätt som en plätt eller…?" Fritt översatt! Han talade om egenvården som ett "kempearbejde". Våra patienter träffar diabetesteamet någon stund då och då och däremellan skall de ta hand om sig själva.
Vad gör vi då för att understödjapatienterna? Vem har vilket ansvar?
- behandlande läkare / diabetessjuksköterska?
- Patienten?
- Partnern?
- Hur gör vi med de svaga grupperna som behöver särskilt stöd?
Han belyste problemet med avsaknad av forskning på egenvårdsområdet. Vid kronisk sjukdom saknas systematisk forskning på egenvårdsområdet, ja det finns viss evidens när det gäller diabetes men det behöver ytterligare belysas. Danmark håller nu på att bygga upp ett diabetesregister. Ännu så länge bara ett epidemiologiskt register.
Det kommer att utgå ersättning till deras motsvarighet till vår primärvård för registrering och för att man utarbetar en plan tillsammans med patienten.

NDR
Därefter berättade Soffia Gudbjörnsdottir om vårt svenska diabetesregister - NDR med fokus på de kvalitetsprojekt (NDR-IQ, NDR-DQ, NDR-PQ)som pågår samt om samgåendet med barndiabetesregistret SWEDIABKIDS. Skarpt läge med registrering på nya plattformen för barnklinikerna från nyår!

Diabetessjuksköterskans roll
Att diabetessjuksköterskan har en viktig roll i diabetesteamet vet väl alla, hoppas jag, och detta belystes av Marianne Lundberg, diabetessjuksköterska på endokrinologen Malmö. Med utgångspunkt i den Kompetensbeskrivning som tagits fram av SFSD i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening (SSF) berättade hon om diabetessjuksköterskans arbete och om samarbetet med de andra i teamet.

Göran Sundqvist - minnesföreläsning
Från Norfolk i Virginia i USA kom nästa föreläsare Aaron Vinik som höll en minnesföreläsning till Göran Sundqvists ära. Autonomic neuropathy in diabetes - an update. Kort sammanfattning: Autonom neuropati påverkar hela kroppen!

Diabetes och lipider
Dag 2, session 1, handlade om diabetes och lipider och inleddes med en föreläsning om mysteriet med höga HDL-K nivåer hos typ-1 DM och hölls av Katarina Eeg-Olofsson. Att ett högt HDL utmärker dem som haft sin typ 1 diabetes länge 50 år eller mer kan ses i registerdata.
Sammanfattning:
- lipidprofilen vid typ 1 kan ofta se gynnsam ut, men kan vara funktionellt sämre.
- Höga HDL är gynnsamt
- Viktigt med lipidbehandling hos unga typ 1. Personer i åldrarna 18-39 år med typ 1 diabetes skall behandlas vid förhöjda lipider om ytterligare en riskfaktor förekommer. Personer över 40 år med förhöjda lipider skall behandlas.

ANDIS
I sessionen före lunch fick vi höra 2 State of the Art föreläsningar: Först ut var Leif Groop, Malmö, som talade om Genetisk prediktion av type-2 diabetes. Studien ANDIS Alla Nya Diabetiker I SKÅNE kommer kanske att ge ny kunskap kring genetiken.

Nyheter inom diabetesbehandlingen
Litet senare diskuterade Björn Eliasson kring Nyheter inom diabetesbehandlingen Nya riktlinjer såväl som nya behandlingar diskuterades. Nya guidelines för behandling av postprandiellt glukos har nyligen presenterats av IDF www.idf.org

Att Exubera = första inhalationsinsulinet dras tillbaka kom överraskande för såväl diabetesprofessionen som svenska Pfizer. Inte p.g.a. medcicinska rön utan av ekonomiska ställningstaganden på internationell nivå.

IFCC-standard?
Den kommande övergången till nya IFCC-standarden för HbA1c och diskussionen kring huruvida medelplasmaglukos skall ersätta och/eller anges parallellt med HbA1c diskuterades. Det finns ett förslag att man jämsides med det gamla vanliga sättet att ange HbA1c i % skall under en övergångsperiod ange även det nya sättet d.v.s. i mmol/mol med ett normalområde på 20-42 mmol/mol. 20 december 2007 kallar SFD till ett första avstämningsmöte i frågan i Stockholm.

Avslutningsorden
hölls av Peter Nilsson samt Björn Eliasson och därefter hälsades alla välkomna till nästa SFD-möte, denna gång i Härnösand, där Anders Kempe är värd.
Tack, Anders Frid, Martin Ridderstråle och Peter Nilsson, för mycket välarrangerade dagar med bra mix av angelägna ämnen med bra föreläsare.

Rapportör för DiabetologNytt
Britt-Marie Carlsson, Skene
koordinator Regionala DiabetesRådet
(RDR) Västra Götaland

|Upp|