Redaktören har ordet

Tema SFD och DiabetologNytt 2002

• Diabetes & Evidence Based Medicine (EBM)
• Diabetes & Hälsoekonomi

Diabetes & Hälsoekonomi

Läs hälsoekonom Med dr Freddie Henrikssons artikel kring diabetes och hälsoekonomi i detta nummer. Tidigare finns visat från Jan Appelqvists grupp i Malmö-Lund, att diabetesfotsårsinsatser är inte bara kostnadseffektiva utan också kostnadsbesparande, "man får tillbaka pengar". Att vid diabetesfotsår amputera ett underben kostar samhället totalt 600.000 SEK jämfört med konservativ regim 60.000 SEK.

Ögondiabetesvården anses också kostnadseffektiv - och genom följsamhet med SBU-dokument kring diabetesretinopati med ögonbottenscreening vartannat år kan synhotande blindhet förebyggas. En blind person kostar samhället 0.5 MSEK per år. Förutom kostnader måste man ta hänsyn till bibehållern eller förbättrad livskvalitet, något hälsoekonomer också gör i form av sk livskvalitetsjusterade år, QUALY.

4 S studien på lipidbehandling, kardiovaskulär sjukdom och diabetes visade att även här föreligger kostnadsbesparande effekter. Att rädda ett levnadsår för en icke-diabetiker kostar 53.000 SEK, medan kostnaden vid diabetes är endast 14.000 SEK. Jämför Vägverkets datorsimulering vid utbyggnad av trafiksäkerheten, där motsvarande kostnad är 100 gånger större, 1.5 MSEK. I Vägverkets dator har vi alla oberoende av ålder ett substantiellt värde på 20 MSEK, en avliden person i trafiken motsvarar denna förlust för samhället enligt den sk nollvisionen. I UKPDS-studien visade man i våras i en publicerad artikel att metabol behandling med metformin är kostnadsbesparande; man får tillbaka ungefär lika mycket pengar som man investerar i metformin. Ovan är ett par exempel på hur väl diabetesvården är analyserad även hälsoekonomiskt.

Diabetes & Evidence Based Medicine (EBM)

På 1600-talet verkade den franske filosofen René Descartes, som var mycket inflytelserik och anses som grundare av den moderna vetenskapsfilosofin.

Han förespråkade tvivlet, rationella tänkandet som grund. Descartes teorier accepterades av samtiden och spreds i Europa. Engelska, franska och italienska vetenskapsakademier som bildades 1660-1675 hade som krav att iakttagelser och rön skulle ha påtagliga bevis, vilka även kunde upprepas när som helst av andra. Iakttagelserna skulle dessuom publiceras i vetenskapliga tidskrifter för att kunna accepteras. Detta kom att forma medicinen såsom vi nu känner den, behandlingar måste inom sjukvården vara "vetenskap och beprövad erfarenhet".
Begreppet Evidence Based Medicine (EBM) har införts och diskuterats mycket internationellt och senaste åren även i Sverige genom artiklar bland annat i Läkartidningen framförallt genom docent Mats Eliasson, som arbetar 50% vid SBU, i övrigt diabetolog i Luleå.

Dagens diabetologi har ett starkt fäste i EBM, 1993 DCCT-studien på betydelsen av metabol kontroll vid typ 1 diabetes, 1998 UKPDS med motsvarande fynd och den stora betydelsen av blodtryckskontroll vid typ 2 diabetes, 1994 4 S studien på diabetes, kardiovaskulär sjukdom och lipidbehandling och 2001 Heart Protection Study (HPS) med 6.000 diabetiker och 30% lägre mortalitet, etc. Dessa är enbart ett axplock på EBM-publicerade artiklar senaste åren. Diabetologin vilar tryggt på EBM. De flesta State of the Art dokument på Socialstyrelsens hemsida www.sos.se avser faktiskt just diabetes.

Under hösten kommer SFD:s Höstmöte 2-3/10 i Uppsala ha som tema just EBM.

Red DiabetologNytt

 

"The Practice of Medicine is an Art based on Science" Sir William Osler, Oxford 1812

"The Practice of Diabetes is a Communicative Skill upon Evidence based Diabetology" Mats Falk, distr läk, Vårdcentralen Rottne, skogsakuten@swipnet.se 2002