"Nya data" Diabetes typ 2 kan förebyggas med kost och motion

Av Mai-Lis Hellénius

Det föreligger ibland en defaitistisk tro på att det egentligen inte lönar sig att försöka behandla metabola syndromet och typ 2 diabetes med livstilsintervention. Nu visar en ny finsk studie att intervention med kost- och motionsbehandling kan minska insjuknandet i typ 2 diabetes med drygt 50%.

Insjuknande i diabetes typ 2 går att förebygga

Nyligen publicerades i The New England Journal of Medicine en finsk multicenterstudie, som övertygande visar att insjuknande i diabetes typ 2 går att förebygga hos medelålders män och kvinnor med ökad risk (1).

522 medelålders överviktiga män och kvinnor (172 män och 350 kvinnor) ingick i studien. Samtliga hade vid ett oralt glukostoleranstest uppvidsat en nedsatt glukostolerans (IGT = Impaired Glucose Tolerance), men de hade inte manifest diabetes typ 2. Individerna som ingick i studien var generellt kraftigt överviktiga och hade ett högt bukomfång. Likaledes fanns många med höga triglycerider och lätt förhöjt blodtryck. Flertalet av männen och kvinnorna uppfyllde således kriterierna för det metabola syndromet.

Fem mål sattes upp

Målet för intervention var att uppnå så många som möjligt av fem följande mål;

1) en 5-procentig viktreduktion
2) att minska det totala fettintaget till mindre än 30 energiprocent
3) att minska intaget av mättat fett till mindre än 10 E%
4) att öka intaget av fibrer till åtminstone 15 g/1000 kcal samt
5) motion minst 4 timmar i veckan.

De som randomiserades

till interventionsgruppen fick kostråd vid 7 tillfällen av en dietist under det första året och därefter en påminnelse var 3:e månad. Kostråden individualiserades och studiedeltagarna fyllde i en tredagars kostregistrering fyra gånger per år. Männen och kvinnorna, som ingick i interventionsgruppen fick också individuella råd om fysisk aktivitet. Motionsgymnastik i grupp erbjöds och detta utnyttjades av 50-85% av deltagarna under det första året. Deltagarna träffades också en läkare en gång per år och läkaren handledde fortlöpande sköterskor, dietister, sjukgymnaster och övriga som arbetade med studien.

Viktnedgång och förbättrad insulinkänslighet

Efter ett år hade deltagarna i interventionsgruppen gått ned i snitt drygt 4 kg i vikt.

Blodsockret i såväl fasta som 2 timmar efter belastning minskade signfikant och seruminsulinnivåerna 2 timmar efter belastning hade också gått ned signifikant. Triglyceriderna minskade signifikant och HDL-kolesterol steg något. Signifikanta sänkningar av såväl systoliskt som diastoliskt blodtryck sågs också. Efter 4 år var den kumulativa incidensen av insjuknande i diabetes 11% i interventionsgruppen och 23% i kontrollgruppen. Risken att insjukna hade således reducerats med 58%. En höggradigt signifikant skillnad.

Starkt samband

Man såg ett starkt samband mellan huruvida man verkligen lyckades förändra mat- och motionsvanor samt risken att insjukna i diabetes. De som rapporterade de största förändringarna var de som löpte den minsta risken att insjukna i diabetes under uppföljningstiden. Ingen av de som uppnådde minst 4 av de 5 uppställda målen insjuknade i diabetes typ 2.

Små förändringar kan ge stora effekter

Professor Jaakko Tuomilehto på Folkhälsoinstitutet i Helsingforts säger att de viktigaste budskapenf rån studien kan ges tora effekter på såväl metabola parametrar som insjuknande i diabetes typ 2. Den intervention som erbjöds går mycket väl att genomföra på sjukhuskliniker och i primärvård. Det som saknas är många gånger kunskaper om nutrition och fysisk aktivitet samt brist på pedagogiska modeller.

Uppmuntrande resultat

Mot bakgrund av övervikt och bukfetma ökar i Sverige, är resultaten från studien mycket uppmuntrande. Metabola rubbningar och insjuknande i diabetes typ 2 går att förebygga.

Metabola syndromet förelåg hos 12.5% av 50-åriga män respektive 18.8% hos samm män vid 70 års ålder i en kohortstudie i Uppsala. En kohortstudie på 60-åroga män och kvinnor från Stockholms län har nyligen visat att metabola syndromet föreligger hos 30% av männen och 15% av kvinnorna. Vad det betyder för framtida insjuknande i diabetes typ 2 kan man endast spekulera i, men det är alldeles uppenbart att kraftfulla insatser vad gäller livsstilsintervention på såväl individ- som samhällsnivå är nödvändiga. Den finska studien ger oss tungt vägande vetenskapliga argument. Det finns också många andra exempel från Norden som visar att livsstilsintervention är möjlig att genomföra och att det går att upnå effekter på metabola riskfaktorter. Några av dessa studier finns i en tidigare artikel (2)

Referenser

1. Tuomilehto J, Lindströmj, Eriksson J et al. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 2001;:344;1343-50

2. Hellenénius M-L. Motionens betydelse för det metabola syndromet. Medikament nr Artikeln har publicerats i Medikament dec 2001;8 sid 50-51 och publiceras här med tillstånd från tidskriften. Denna studie liksom en amerikansk studie presenterad vid EASD i Glasgow i sept 2001 talar nu entydligt för att kost och motion är evidence based medicine (EBM) - och kan därför förspråkas och förordas för att förhindra insjuknande i diabetes typ 2 hos individer med riskmarkörer.

Mai-Lis Hellénius, docent i kardiovaskulär prevention, Hjärtlaboratoriet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm

NyhetsINFO 2001 12 02
red DiabetologNytt