Kraftig ökning av typ 2 diabetes hos barn och ungdomar

---

Med dr Peter Båvenholm, KS, beskriver i Balans Nr 2/2000 sid 15-16 ett State of the Art-före-drag han åhörde på Europeiska Diabetesmötet i Jerusalem EASD i september 2000, av Martin Silink, Sydney, Australien.

   Här redogjorde professor Silink för den allt ökande pre-valensen av typ 2 diabetes hos barn och ungdomar från olika delar av världen. Övervikt och en stillasit-tande livsföring förefaller vara de faktorer som har störst betydelse för denna oroande utveckling.

Japanska erfarenheter
   I Japan har man sett en 10- faldig ökning av typ 2 diabetes hos unga under 90-talet. Orsaken till den stora ökningen bland ameri-kanska barn är, tror man, en samtidig ökning av ökad mängd kalorier, övervikt och fysisk inaktivitet. Barn med hereditet för typ 2 diabetes tycks löpa en ökad risk att drabbas av typ 2 diabetes i unga år, framförallt om de är överviktiga och äter en kost med för mycket fettinnehåll och för lite fibrer. Risken ökar om barnen också är fysiskt inaktiva, menar professor Silink. Den genomsnittliga debut-åldern för typ 2 diabetes hos barn ligger mellan 12 och 14 år. Detta sammanfaller med den relativa insulinresistensen som förekom-mer under puberteten. Natur-förloppet av sjukdomen hos barn är dåligt studerat. Skulle risken för utveckling av mikro- och makro-vaskulära komplikationer likna den vi ser hos vuxna så har vi ett gigantiskt hälso- och sjukvårds-problem inom en snar framtid.

Insjuknandet är ofta smygande och långdraget, ofta ses acantosis nigricans, speciellt inom vissa etniska grupper. Ibland kan sjukdomen uppvisa kliniska likheter med typ 1 diabetes vid diagnostillfället med keoacidos, autoantikroppar saknas dock. Upp till 50% av barnen är vid diagnos asymtomatiska, sjukdomen upptäcks av en slump via urinprov.

Detta har föranlett att man på flera håll i världen nu går ut med rekommendationer för hur en ev screening för sjukdomen skall gå till. American Diabetes Associa-tion (ADA) har nyligen i mars 2000 i ett konsensus gått ut med rekommendationer för vilka kriterier som bör gälla vid screening av typ 2 diabetes hos ett asymtomatiskt barn som befinner sig i riskzonen.

Fasteblodsocker räcker att ta
   Försök görs nu att imple-mentera olika typer av preventionsprogram som riktar sig mot skolungdomar, och som huvudsakligen syftar till att öka medvetenheten om betydelsen av rätt kost och motion för att undvika diabetes. Detta är den enskilt viktigaste faktorn vi kan göra för att förebygga insjuknande i typ 2 diabetes hos barn och skolungdomar. Skolhälsovården och vårdcentraler bör uppmärk-sammas på problemet och ta blodsocker på de barn som befinner sig i riskzonen (se tabell). ADA rekommenderar metformin (Glucophage®) som förstahandsmedel, med tillägg av sulfonylurea eller insulin. Även behandling med glitazoner kan övervägas. Här behövs dock studier som kan utvärdera effekten av orala hypoglykemika givet till barn och ungdom.

Frågor
   Föredraget följdes av många frågor. Det var alldeles uppenbart att fler än professor Silink kände oro för utvecklingen mot en ökad prevalens av typ 2 diabetes hos barn och ungdom. Kanske har vi även i Sverige snart anledning att se över våra riktlinjer inom detta område. Inte minst förefaller det relevant mot bakgrund av att övervikt och fysisk inaktivitet hos barn och ungdom i Sverige tycks öka. Till detta kan också läggas en ökning av olika etniska minoriteter i Sverige, vilkas risk för typ 2 diabetes vi idag inte vet mycket om.

ADA-kriterier för testning av typ 2 diabetes hos barn
   Övervikt med BMI mer än 85th percentilen för ålder/kön, eller vikt/längd, eller idealvikt över 120%/ längd, plus minst två av följande riskfaktorer
• hereditet för typ 2 diabetes, första- eller andragradssläktingar
• ras/etnicitet (American Indian, Africo-American, Hispanic, Asian/ Pacific Islanders
• tecken på insulinresistens med acanthosis nigricans, hypertoni, dyslipidemi, PCOS.

Testning
• vid 10 års ålder eller vid pubertetens början
• vartannat år
• fasteblodsocker (ej OGTT)

Beräkna ditt energibehov
   Med Uppladdningen som hjälp kan du som idrottsutövare själv beräkna ditt energibehov. Självklart varierar detta från person till person, ålder, kropps-byggnad, kön, vikt, och naturligt-vis hur aktiv man är.
    En tjej som har stillasittande arbete och som tränar 1-2 timmar i veckan behöver 2000 kcal eller 8.4 MJ per dag. En kille som tränar cykling eller skidåkning 3-4 timmar per dag behöver cirka 5000 kcal eller 21 MJ per dag. Beräkningarna bygger på olika formler kring begrepp som basalmetabolism (BMR). En vuxen man har ett BMR på omkring 1500 kcal per dygn. Kvinnor ligger något lägre.
På www.uppladdningen.nu kan du få hjälp med beräkningarna.

Från Idétidskriften nr 2 2000 sid 13.
Red