Ledare: nygamla evidensbaserade
kostråd vid diabetes

The Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association for the Study of Diabetes (EASD) har under våren 2005 presenterat reviderade, evidensbaserade kostråd för att förebygga och behandla diabetes. Rekommendationerna återges i sin helhet i detta nummer av DiabetologNytt.
Även om kostråden också tidigare varit "evidensbaserade" innebär detta arbete, med en formalisering av rekommendationerna i enlighet med reglerna för evidence based medicine, ett viktigt steg framåt. Den vetenskapliga basen för kostråden redovisas, vilket definierar kunskapsläget och begränsar utrymmet för "tyckande", som inte sällan karakteriserat diskussionen om hur både folk i allmänhet, och personer med diabetes, bör äta.
Generellt kan sägas att tidigare vedertagna kostråd i allt väsentligt står sig, även efter en noggrann och systematisk genomgång av den vetenskapliga dokumentationen. När det gäller den flitigt debatterade frågan om "kolhydratrik" eller "fettmodifierad" kost vid diabetes lämnas det öppet för individualiserade val, inom definierade ramar. En kost med en relativt stor andel kolhydratrika livsmedel, med hög andel fiber och fullkorn och företrädesvis lågt glykaemiskt index, är väl förenlig med en god metabol kontroll. En sådan kost är sannolikt att föredra framför en kost med en högre andel fett, även om det är av en "nyttig" sort, hos de flesta överviktiga typ 2 diabetiker.
Hos personer utan viktproblem och med ett högre energibehov, inte minst många typ 1 diabetiker, kan en högre fettandel vara att föredra liksom hos äldre personer med sviktande insulinsekretionsförmåga och svårigheter att tillgodogöra sig tillräckligt mycket energi.
Betydelsen av glykaemiskt index för den allmänna befolkningen är oklar, men det kan vara en fördel att välja kolhydratrika livsmedel med lågt glykaemiskt index om man har diabetes. Begränsningen av tillfört socker till högst 10 energiprocent har ifrågasatts från amerikanskt håll, uppenbarligen grundat på starka intressen för livsmedelsindustrin, men gruppens ståndpunkt är att argumenten för detta råd är goda.
Inställningen till speciell kost för diabetiker och till olika supplement, vare sig det rör sig om mineraler, örtpreparat eller mera konventionella antioxidanter, är fortfarande kallsinnig i avvaktan på hållbar dokumentation av effekterna.
Nytt i årets rekommendationer är avsnittet om prevention vid diabetes. Banbrytande interventionsstudier, i synnerhet från Finland och USA, har klart visat på möjligheterna att minska eller fördröja antalen insjuknanden i diabetes hos disponerade personer genom aktiva livsstilsåtgärder inriktade på ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet. De kostråd som gavs ligger helt i linje med de aktuella rekommendationerna. En ny bearbetning av the Finnish Diabetes Prevention Study visar att både viktreduktionen i sig, minskningen av totalt fett och mättat fett och ett ökat fiberintag oberoende av varandra signifikant bidragit till den minskade diabetesincidensen.
Läkemedelsindustrin satsar enorma resurser på att utveckla och marknadsföra mediciner för att motverka livsstilsrelaterad ohälsa. Kostnaderna ökar exponentiellt och hotar att bli ett stort samhällsekonomiskt problem. Effekterna av medicineringen är inte sällan begränsade och lika stora effekter är i många fall möjliga att uppnå om kost- och motionsmönster ändrades, och med bredare verkan på riskfaktormönster och sjukdomsrisk. Är det nu inte dags att skifta fokus och att satsa mera kraft och resurser på att uppnå bestående livsstilsförändringar? Inte minst hos högriskpersoner och tidigt i diabetesförloppet.

Bengt Vessby, prof
Enheten för klinisk näringsforskning Uppsala universitet
bengt.vessby@pubcare.uu.se

i den tryckta versionen av DiabetologNytt finner du kostrekommendationerna i sin helhet.
Red.