Nationell handlingsplan - fetma

Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket presenterade den 9 februari ett regeringsunderlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, 79 förslag på åtgärder - men inga extra skatter eller subventioner
Om fetman ska stoppas måste många olika typer av åtgärder sättas in, skriver Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet i det åtgärdsförslag som lämnats till regeringen. Totalt föreslås 79 insatser inom olika samhällsområden med det gemensamma målet att uppnå goda mat- och motionsvanor bland befolkningen. Fokus ligger på att "främja och förebygga". Några särskilda skatter på fett, godis och läsk är däremot inte aktuella, menar FHI och SLV.
- Hela åtgärdsförslaget går ut på att göra det enkelt att leva hälsosamt. Det ska vara enkelt att skaffa sig goda matvanor och enkelt att utföra fysisk aktivitet. Det säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson i samband med att åtgärdsplanen lämnas över till regeringen. - Som det är nu finns det en stor överproduktion av energirika livsmedel samtidigt som människor blivit mindre fysiskt aktiva. Den kombinationen leder obönhörligen till konsekvenser, säger Folkhälsoinstitutets generaldirektör Göran Ågren. Konsekvenserna syns i statistiken. Varje år utvecklar 20 000 - 30 000 vuxna och 2 000 - 3 000 barn fetma. - Vi måste vidta åtgärder på flera plan för att vända den här trenden. Men det är svårt, och det är därför som vi tagit fram ett långt och omfattande program.

- Vi måste öka informationen och kunskaperna, men det är också nödvändigt att göra nyttig mat billigare och onyttig dyrare. Även om vi inte är redo för skatteinstrumentet idag så är jag övertygad om att vi inom en femårsperiod har en helt annan situation. Då får vi återkomma om det, säger FHI:s generaldirektör Göran Ågren, näst längst till vänster på bilden. De övriga är Liselotte Schäfer Elinder, SLV: s informationschef Jerker Sörenson, Inger Andersson och Annica Sohlström.

79 åtgärdsförslag
Förslaget består av 79 stycken förslag uppdelade på 13 olika politikområden, som arbetsliv, miljö och utbildning. I majoriteten av fallen är det stat och regering som föreslås som huvudansvarig för att de genomförs. - Erfarenheter från andra sakområden visar att man får störst effekt på det sättet, säger Inger Andersson. Bland förslagen finns bland annat en uppmaning att Sverige ska verka för att tv-reklam för mat riktad till barn ska förbjudas inom EU. - Det är bra att industrin har börjat satsa på nya och hälsosammare produkter, men så länge som marknadsföringen av ohälsosamma produkter ligger kvar på samma nivå som idag så kommer inte fetman att minska, säger Liselotte Schäfer Elinder, forskningsledare på Statens Folkhälsoinstitut. De åtgärdsförslag som behandlar den fysiska aktiviteten handlar främst om att skapa stödjande miljöer och satsningar på "aktiv transport", som säkra cykelvägar, och friluftsliv.

Ingen sockerskatt
I rapporten föreslås även att konsumentorganisationer ska få ökat stöd för att bli bättre på att bevaka industrin och väcka debatt kring frågor som rör bland annat marknadsföring. Man vill också inleda en dialog med branschen, som förhoppningsvis kan leda till att den på egen hand utvecklar en "etisk kod". Däremot är det inte aktuellt att införa momssubventioner på frukt och grönt eller punktbeskattning på energirik mat. Ni säger att frågan om punktskatt måste utredas ytterligare, men har man inte redan konstaterat att detta är något som behövs? - Frågan är komplicerad. Det finns saker som talar för, men det finns också saker som talar emot, säger SLV: s chefsnutritionist Annika Sohlström. Det som talar emot är bland annat att det finns en risk för att gränshandeln ökar. Det finns också problem med gränsdragning.
- Det finns en risk att man skickar ut fel signaler till konsumenterna om man säger att kexchoklad inte är ok, men att chokladkex är det. Detsamma gäller om man inför en extra skatt på läsk, men inte på saft, som egentligen är samma sak, säger Annika Sohlström, som påpekar att det dessutom finns en risk för att företagen motverkar priseffekten med ökad marknadsföring samt att människor snabbt vänjer sig vid de högre priserna. - Det här är en oerhört het potatis, frågan diskuteras i alla länder där man har problem med fetma. Men idag "går alla runt den heta gröten", ingen vågar vara först med att pröva. Det gör att det läggs ett enormt ansvar på det land som vågar. Om man genomför en sådan sak utan att ha utrett den ordentligt kan man förstöra prisinstrumentet för en lång tid in i framtiden, säger FHI: s forskningsledare Liselotte Schäfer Elinder. Göran Ågren betonar dock att det är viktigt att inte släppa frågan. - Det är mycket sannolikt att vi inom några år har kommit i ett läge där det är aktuellt att diskutera det här igen, påpekar han.

Fokus på främjande och förebyggande
Men i dagsläget vill man istället försöka påverka industrin indirekt genom att få konsumenterna mer medvetna. Det hoppas man uppnå genom att utveckla hälsoinformationen, som ska bedrivas mer systematiskt inom bland annat vården och skolan.
Vad det gäller skolan i övrigt vill man inte tvinga någon rektor att slänga ut läskautomater och godis, men menar att riktlinjerna för maten i skolan ska utvecklas. Även totalt sett måste det offentliga Sverige ta ett större ansvar för de livsmedel som serveras i dess lokaler, menar SLV och FHI, som också föreslår att nyckelhålsmärket i fortsättningen ska omfatta även frukt, grönsaker, salt, socker, fisk och kött. Ambitionen är att även snabbmaten och restaurangmaten ska näringsberäknas och förses med nyckelhål. Något förslag att öka skolgymnastiken finns däremot inte med i rapporten. Istället fokuserar SLV och FHI på behovet av att skapa bättre skolmiljöer som i sin tur ökar möjligheterna för fysisk aktivitet.
- Det är en mer realistisk väg att gå. Det är inte realistiskt att föreslå mer schemalagd gymnastik, det finns så många som trycker på för att öka olika ämnen i skolan, säger Liselott Schäfer Elinder, som menar att åtgärdsprogrammet sammantaget handlar om hållbar utveckling. - Det är inte socialt hållbart med den utveckling som vi ser nu, det är inte heller hållbart ur miljösynpunkt eller en ekonomisk synvinkel. Vi lever i en ny tid som kräver nya tankebanor, och det är viktigt att debatten tar fart nu, säger hon Har ni satt upp några konkreta och mätbara mål med åtgärdsprogrammet? - Nej. Men vi är förhoppningsfulla om att det ska ge resultat. Men man måste vara medveten om att det är ett långsiktigt arbete, säger Inger Andersson. Efter att regeringen har tagit emot åtgärdsförslaget kommer det att skickas på remiss innan en proposition kan läggas fram i riksdagen. Några politiska beslut kommer förmodligen inte att kunna fattas innan sommaren.

Fetmans kostnader
Medelsvensken lägger ner ca 20 000 kronor på mat varje år. 42 procent av pengarna går till livsmedel som är energitäta och näringsfattiga, som kakor, godis, grädde, glass och drycker som kaffe och öl. Ett halverat intag av onödiga produkter skulle innebära en besparing på 4 000 kronor per år, "och därför är budskapet att det är billigare att äta hälsosamt", säger Annica Sohlström. Inte minst för staten. Hur mycket fetman kostar samhället är svårt att uppskatta, men det beräknas att sjukvården lägger ner över tre miljarder/år på att behandla fetman och dess följdsjukdomar, och produktionsbortfallet beräknas vara upp till dubbelt så stort. Utöver det kommer kostnader för bland annat nedsatt livskvalitet. Inom femton år beräknas kostnaderna ha mer än fördubblats.

Några av åtgärdsförslagen
- Ett statligt program för samfinansiering av kommunala gång- och cykelbanor bör inrättas. Huvudaktör: Regeringen. Kostnad: 100 mnkr/år. - Kriterier bör skapas för certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser inkl kriterier för mat och fysisk aktivitet. Huvudaktör: Arbetslivsinstitutet och arbetsmiljöverket. Kostnad: Ej beräknad - Riktlinjer för alla måltider i skolan ska utarbetas. Huvudaktör: SLV. Kostnad: 1,5 mnkr - En europeisk konferens om förutsättningarna för skattapolitiska åtgärder bör arrangeras. Huvudaktör: regeringen. Kostnad: 1 mnkr Läs hela rapporten på www.fhi.se

Red (HM)