Redaktören har ordet

Bästa Diabetes-Kollega!

Låt hjärnan ha roligt 2006
- humor, uppmuntran, skratt, överraskning, lust och glädje
Träna hjärnan och låt den ha roligt. Låt lusten och glädjen yra och styra så mår både vi och vår hjärna bättre. Hur vi förhåller oss till livets olika situationer har avgörande betydelse för vårt mentala välbefinnandet - och ger också positiv effekt på vår kreativitet, vår förmåga att ta hand om våra patienter, vara forskningsmässigt kreativa liksom inspiration för den utbildning och undervisning vi ger. Också vår förmåga att ta hand om oss själva som individer är viktigt. Människor med en positiv livssyn klarar livet betydligt bättre och lättare - viktigt att vi försöker hjälpa våra patienter att hitta sig själv här och nu, också oss själva, och i vissa fall med hjälp av kognitivt förhållningssätt med kropp-känsla-tanke-handling. I början av ett nytt år känns det ändå naturligt att diskutera och påminna varandra.
Ju mer alerta vi är ju bättre mår våra synapserna i hjärnan, kontaktytorna mellan nervcellerna - desto bättre mår vi. Och synapserna mår bra av lust och glädje, enligt Rolf Ekman, professor i neurokemi vid SU Sahlgrenska.
- Synapserna är en färskvara som skrumpnar ihop och försvinner om de saknar stimulans. Han liknar stimulansen vid sanden i ett timglas. När sanden är på väg att rinna ut måste vi vända glaset för att sanden ska fortsätta att flöda.

Uppmuntran, Humor, Överraskningsmoment i tillvaron
Alla dessa är faktorer som hjälper till ett ökad antalet synapser i hjärnan. Skratt och Glädje - dessa ökar signalsubstanserna dopamin och endorfin i hjärnan - och vi orkar betydligt mer utan att tröttas. Vi känner oss piggare, gladare, och mer kreativa - och får också ett större välbefinnande genom endorfiner, oxytocin - lugn-och-ro-hormonet. Vår arbetsplats ska känntecknas av arbetsglädje, stolthet över det vi gör. Det ska vara roligt att få komma till sitt jobb, och också att gå ifrån sitt arbete när det är som bäst - för en spännande fritid, ha tid och lust att umgås med familj och vänner.

Recept 2006
För att öka antalet synpaser i hjärnan är ett rikt socialt umgänge viktigt, med bekräftelse och tillit såsom väsentliga faktorer. Men hjärnan behöver inte bara positiv aktivitet för att må bra. Vila är lika viktigt. Ordentlig sömn minskar det adrenerga pådraget, ger oss lägre vilopuls och mindre diabetogen prägel. Långpromenader i skog och mark liksom meditation är väsentligt. Alla dessa bitar behövs och också i lagom mängd. Lika illa för hjärnan som för lite stimulans är ständig press. Långvarig stress ger tunnare nervtrådar och färre synapser i hjärnan. Så var snäll mot Din hjärna, ge den Lustfyllda aktiviteter, Fullvärdig kost och tillräckligt med Vila. Livsstilen påverkar vår hjärna. Men Lusten, positiv inspiration, är lika viktig som de andra faktorerna tillsammans.

Nytt mod och kraft i läkarkåren
Detta är ett tema som diskuterats i BMJ i en ledare (BMJ 2001;322;1073-4 Smith R Why are doctors so unhappy?) och Lars Werkö tog också upp detta ämne i Läkartdiningen nr 45 3324-3325 - en högst läsvärd artikel. En ny rörelse, RENEW, i USA tar på ett konstruktivt sätt upp individens hela situation - det är då viktigt att också andra inom sjukvården ställer upp, våra huvudmän, för att ge oss ställtid, tid för reflektion, tankeverksamhet och lärande. Det är viktigt att hålla ihop, samarbeta över specialistgränserna istället för att bekämpa varandra. Den som känner sig duktig, sedd och behövd presterar bättre än den som inte gör det. Möjlighet till ännu mer ansvar, större frihet och utmaningar i det dagliga arbetet 2006 - detta måste arbetsgivaren ge oss. Då trivs vi bättre med och på vårt arbete.
RENEW tar upp att det är viktigt att vi själva funderar igenom våra egna grundläggande värden, bland annat grunder för energi, motivation och glädje, inställning vad som är bra, dåligt, rätt och fel, skriver ner dem och diskuterar dem med våra närmaste vänner och arbetskamrater. När människor förnyas ökar de vitaliteten i arbete, familj, vänskap och omgivning. Humor är en viktig möjlighet till livsglädje, ju mer man kan uppskatta humor i livet och skratta åt sig själv, desto mindre är behovet av förnyelse, och omvänt. I Soc Med 2005;96;221 diskuterar Hawes Clever att de friskaste läkarna kännetecknas av starka relationer till närstående, eget deltagande i någon religiös, ideell eller egen uppfattning om andliga värden, förmåga att ta hand om sig själv, uppskatta sitt arbete, bibehålla en positiv inställning, en generell inställning till såväl arbete som sin hela livssituation.

Hur får man då glädje?
Den bästa åtgärden mot att bli glad är att lära sig någonting. "Att lära sig nytt - det är det enda som aldrig sviker", skriver 81-årige Lars Werkö. Du kan bli gammal. Du kan bli gammal och darrig. Du kan ligga vaken på natten. Du kan förlora Din kärlek. Du kan känna dig kränkt. Det finns endast en sak att göra - att lära sig något nytt, lära varför världen vibrerar och vad som orsaker detta. Att lära är vad vi behöver.

- Vad får man Glädjen ifrån?
En diabeteskollega ställde den frågan nyligen. Tillvaron är tuff! Det är viktigt att doktorn och diabetessköterskan och övriga mår bra i teamet - också för att diabetespatienten ska må bra.

Psykisk ohälsa har blivit ett folkhälsoproblem
Psykisk ohälsa är idag den största enskilda orsaken till ohälsa bland kvinnor. Folkhälsorapporten 2005, en del av den fanns med i DiabetologNytt juninumret 2005, är den första i sitt slag och ska läggas fram vart fjärde år. Gunnar Ågren, generaldirektör för statens Folkhälsoinstitut (FHI), anger att om några år kommer psykiska ohälsa ha gått om hjärt- och kärlsjukdom även för männen.

Viktigt att vi tidigt lär oss självkännedom
I Botkyrka lär sig eleverna nu i ett projekt att hantera starka känslor, empati, motivation och social kompetens. Kommunens skolpsykolog ska utbilda övriga i kommunen också i detta arbetssätt. Psykisk ohälsa har blivit vår tids folksjukdom. Detta bör få politiker i både landsting och kommuner att göra en prioritering, är också en tankeställare för arbetsgivare, särskilt i den offentliga sektorn, och fackliga organisationer. Vi måste se över organisation, arbetsmiljö, jämställdhet och integration.

Filosofi och psykologi - existentiell psykologi
Gör livet till något meningsfullt, något viktigt. Genom att ifrågasätta livet öppnas möjligheter till förändring. Professorn i existentiell psykologi Emmy van Deurzen tar upp dessa dimensioner i flera av sina böcker. En filosofisk metod presenteras i hennes forskning för att förstå mänskliga svagheter - en approach som visar sig vara framgångsrik. Livet är blandat. Filosofer har förstått detta. Ibland behöver vi få utrymme för att ta ett nytt tag om tillvaron, för att få perspektiv på vad som gått snett. Vi drabbas av händelser och katastrofer, kaos, som ingen människa har makt över. När världen omkring oss förändras kommer vi också i obalans - känslor är som vädret. Snö, sol, regn - och "icke-väder" finns inte, precis som våra känslor. I vår emotionella kompass är norr att vara på topp och söder är motsatsen.
Existentiell psykologi fokuserar på individens kamp med livet - och ger också möjlighet till en existentiell paraply för oss som individer, att vara en människa är att vara i en relation. Det gäller att återupptäcka, se och överblicka, vidga horisonter, upptäcka samband, fördjupa förståelse, öka livsmod och frihet. Priviligierade ögonblick av klarsynthet, förmåga omfatta det förflutna, nuet och framtiden - och bli medveten om att det är individen själv som är författaren till sitt eget liv.

Lycka och glädje
När vi förenas med värderingar och vår världsbild, ja då uppnår vi lycka och glädje. Men lyckan, varnar hon, är alltid kortvarig. Och vi anträder återigen en cyklisk process, en livsresa. Kompassrosen är kopplad till känslodimensioner, där tillfredsställelse och förlust är varandras motsatspar, precis som kompassens toppen och botten.
Emmy van Deurzen har förenat filosofi och psykologi i sin existentiella psykoterapi med sedan 1996 The New School of Psychotherapy and Counselling. Intresset för det "andliga" har ökat, kanske en reaktion mot teknik och metodförenklingar, och är ett uppvaknande. Många sidor av det moderna livet gör att människor nog blir förvirrade. Människor vill ha möjlighet att fundera över livet. Besök därför gärna www.esxistens.nu med mer info eller van Deurzens egen www.dilemmas.net - eller läs Existentiella dimensioner inom psykoterapi från Studentlitteratur Lund 2003.

Positivistisk psykologi
Ny psykologisk forskning ger insikt i områden som optimism, glädje, visdom, uthållighet och upplevelser av flow. Större psykologisk förståelse för dessa värden kan bidra till ett bättre samhälle för alla med än mer full potential. Martin Seligman, professor i psykologi vid University of Pennsylvania, grundare av Positive Psychology Centre, tidigare ordförande i amerikanska psykologförbundet, tar upp att vi år 2005 har 10 ggr starkare köpkraft än vi hade 1950. Depressionsprevalens och självskattad livsglädje har mätts i USA och på 50 år har depressioner blivit 10 ggr vanligare, medan den självskattade glädjen ligger på samma nivå som 1950.

Mer optimism, mer glädje
Den positiva psykologin vill öka människans upplevelse av att ha ett meningsfullt och engagerande liv, vill stimulera till mer optimism och upplevelser av kärlek och flow. Hans forskning visar vad som är viktigt för upplevelse av glädje, positivism och livskvalitet. "The plesant life, the engaged life and the meaningful life" - det handlar i korthet om att öka den långsiktiga känslan av tillfredsställelse istället för att fokusera på kortsiktiga upplevelser.
Det är viktigt att bli medveten om vilka delar av personligheten som arbetar för individen, det som driver individen, och det som bidrar till det du vill ha i livet - och så implementera detta i alla delar av tillvaron, dvs att uppleva livet som meningsfullt, uppleva sig själv som en del i något större. Med alla tre dimensionerna av livet uppfyllda, blir summan av delarna större än delarna var och en för sig själv. Om en av dimensionerna saknas, blir effekten den motsatta - vår känsla av tomhet ökar.

Humor ger livskraft
Forskning kring humor finns sedan 35 år tillbaka. Psykolog Sven Svebak har visat på den hälsobefrämjande effekt humor och optimism har på vår fysiologiska hälsa. Även hos äldre viktigt att vi lyfter fram den enskilda äldres livskvalitet istället för ohälsa i behandlingen.

FN kräver högsta livskvalitet för alla
FN tog i augusti 2005 i Bangkok beslut om att alla människor har rätt till högsta livskvalitet - och att hälsobefrämjande arbete måste framöver baseras på denna vår absoluta rättighet. Vi måste förstå alla människor i ljuset av deras kulturella kontext. Man måste därför väga in personens individuella och kulturella förutsättningar. Då först kan man hjälpa till att utveckla the pleasant life, engaged life and meaningful life - som en positiv psykolog.

"Tack!" sa kollegan, och tack också till tidskriften Psykologtidningen januari 2006, som i detta nummer just diskuterade frågan, belyst utifrån existentiell psykologi, positivistisk psykologi och humor.

God läsning av DiabetologNytt och önskan om ett lust(igt)fullt och kreativt år 2006 - det bästa året!

Med vänlig hälsning
stig.attvall@medicine.gu.se
redaktör DiabetologNytt

|Upp|