Årets diabetesteam finns i Karlshamn

Stipendiet "Årets Diabetesteam 2005" går till vårdcentralen Brunnsgården i Karlshamn. Teamet får stipendiet för sin strukturerade diabetesvård och sina goda resultat i kvalitetsuppföljningen.

Det goda resultatet har bland annat visat sig tydligt i patienternas HbA1c-värden.
- De har gått ner rejält, berättar läkaren Karl-Gunnar Enander. År 2004 låg medelvärdet för alla diabetespatienter vid vårdcentralen på 5,87 %, vilket är en kraftig minskning från år 2002 då värdet låg på 6,45 %.
- Vi har stadigt förbättras oss under de senaste åren och vi har även märkt att patienterna har färre komplikationer. Fotsår ser vi knappast alls i dag, säger han. På vårdcentralen har man arbetat med diabetesvård i teamform ända sedan 1989. Från början bestod teamet av Karl-Gunnar Enander och två diabetessjuksköterskor. En av dem var Catharina Salomonsson, som fortfarande är kvar. Nu delar hon på sjuksköterskeansvaret för de 250 diabetiker som är knutna till vårdcentralen med kollegorna Eva Kennebring och Annica Ringsö. Tillsammans har de avsatt nio timmar i veckan för diabetespatienterna. Till gruppen hör också läkarsekreterare Helene Johansson och verksamhetschef Ulf Ryber.

Nationella, men individuella, mål
- Jag har en känsla av att det blir allt vanligare med unga människor som har typ 2-diabetes. Den yngsta patienten är född 1972. Man såg inte patienter i den åldern för 10-20 år sedan, säger Karl-Gunnar Enander. Teamet följer de nationella riktlinjer som finns uppsatta och vårdcentralen har varit ansluten till NDR under fyra år. Gruppen träffas en gång per termin för att lägga upp riktlinjer och jämföra sin egen utvecklingen med NDR. Sedan förmedlas slutsatserna vidare till de övriga på vårdcentralen, där det totalt finns åtta läkare.
- Målen måste vara individuella, vi kan till exempel inte sänka blodtrycket för mycket på gamla människor. Däremot måste man vara tuffare med att verkligen försöka nå de uppsatta målen med de yngre patienterna. 30-åringar har förhoppningsvis många år kvar att leva, och får man inte ner blodtrycket till rimliga nivåer är det väldigt stor risk att de får njursvikt inom 10-20 år. Förr var vi inte lika tuffa med blodtrycket, och nu har vi sett 50-åringar som drabbats av njursvikt. Det hade kanske kunnat undvikas om vi varit tuffare tidigare, säger Karl-Gunnar Enander. Många patienter hinner vara sjuka många år innan deras diabetes upptäcks, och det är inte ovanligt att de hunnit få komplikationer. Därför hoppas personalen på vårdcentralen att de snart kan börja screena personer som ligger i riskzonen.
- Men patienterna är i allmänhet bättre på att själva söka vård idag. När jag började kunde det komma personer med extremt höga HbA1c-värden. Det ser vi inte idag, säger Catharina Salomonsson.

Eget ansvar viktigt
Men det finns även de som inte tar sina symtom och sjukdom på allvar.
- Därför är det viktigt att förklara varför det är viktigt och beskriva vad som händer i kroppen om de inte ändrar sin livsstil. Vi vill gärna att de läser på om sin sjukdom. Man måste få dem att förstå att bollen är deras; vi är deras coacher, men det är de som måste ta ansvaret, säger Annica Ringsö. Patientansvar är något som teamet arbetar aktivt med.
- Vi brukar säga att vi träffar dem en timme om året, men att året har 365 dygn. Därför måste de själva ta ansvar. Samtidigt är vi noga med att berätta att de får ringa om det är något de undrar över, någon av oss i teamet är nästan alltid i tjänst, säger de.
- Även frun får följa med på besöken om det är hon som lagar maten. Det är viktigt att ta eget ansvar, men det underlättar naturligtvis om man kan hjälpas åt i familjen. Det är ungefär lika många kvinnor som män bland diabetespatienterna, och de skiljer inte heller sig mycket åt när det gäller motivation och förmåga att ta tag i sin sjukdom. Istället har det mer med åldern att göra. Men även med social status och psykisk hälsa.
- Har patienten ett jobb han eller hon inte trivs med, dålig ekonomi, eller dåligt stöd hemifrån blir det svårare att nå fram, säger Eva Kennebring. Man kan inte heller förvänta sig att en människa som mår psykiskt dåligt ska ändra hela sin livsstil på en gång, man måste få ta det lite i taget. Någon kurator har man inte knuten till gruppen, istället försöker de själva att lägga tid till att tala med patienterna.
-Besökstiden har förlängts till en timme, så nu kan vi i lugn och ro sitta och samtala. Vi vet vad deras hund heter och vad de gjorde i somras. Man får en relation till dem, säger Annica Ringsö. Det gör patienterna mer motiverade att anstränga sig då de känner att vi bryr oss och att vi finns där just för dem den stunden. Hon och de andra diabetessköterskorna skriver själva remisser till ögonbottenundersökning, dietist och fotspecialist, och teamet har initierat ett nätverk för västra Blekinge mellan primärvårdens diabetesteam och medicinkliniken. Det finns en checklista för vad som ska kollas vid varje besök på vårdcentralen. Vid varje sjuksköterskebesök kontrolleras bland annat vikt, midjemått, HbA1c, P-glukos, Multistix, BT, Monofilament och pulsar. Patienterna får också frågor kring kost, motion och tobaksvanor. Dessutom kollas alltid fötterna.
- Våra patienter har världens renaste fötter! De vet att de alltid måste visa upp dem när de kommer, säger Eva Kennebring.

Utbildning för typ 2-patienter
På Brunnsgårdens vårdcentral arbetar man också med rökavvänjningsgrupper, som även riktar sig till rökande diabetespatienter. Under hösten kör man dessutom igång en utbildning för diabetespatienter. Planen är att utbildningen ska leda till att patienterna får mer kunskaper om sin sjukdom, dess komplikationer, kost, motion, blodsockermätare och hur NDR fungerar. Gruppen kommer att träffas en och en halv timme, en gång i månaden, och tanken är att starta en ny grupp varje termin.
- Vi ser det som en stor utmaning och det ska bli väldigt roligt även för oss. Sjuksköterskeyrket kan vara ett ganska ensamt arbete i vanliga fall, därför känns det extra kul att jobba i ett gemensamt projekt, säger Annica Ringsö. Beskedet att de vunnit stipendiet kom som en överraskning för alla, utom för verksamhetschefen Ulf Ryber som skickat in ansökan. Vad ska ni göra för pengarna?
- Vi har länge haft ambitionen att åka till diabetesdagarna i Stockholm, men det är ganska dyrt. Så det skulle vi hemskt gärna vilja göra.
Stipendiet för förtjänstfullt Diabetesteam utdelades i Göteborg i samband med Svensk Förenings för Diabetologi möte 20/10 2005.

HM

|Upp|