Projekt Vardagspuls

Stora delar av befolkningen lever ett stillasittande liv och det är svårt att uppmuntra människor att bli mer aktiva. Men genom att placera ut motivationsbudskap kan man öka vardagsmotionen och få människor att välja trappan framför rulltrappan eller hissen. - Det här är en väldigt enkel och kostnadseffektiv metod att öka den fysiska aktiviteten, säger Johan Faskunger.

Öka vardagsmotionen
Tillsammans med Hälsofrämjandet har beteendevetaren och forskaren Johan Faskunger startat "Projekt Vardagspuls" som går ut på att finna sätt att öka vardagsmotionen, och under året har tre olika observationsstudier genomförts där han har undersökt om man kan påverka människor att välja trappan före rulltrappan.
Den första mätningen gjordes vid Älvsjö station söder om Stockholm. Under ett antal timmar under två dagar mättes hur många som spontant valde att ta trappan. Under två dagar den efterföljande veckan mättes hur många som valde att ta trappan efter att lappar med uppmaningar som "Bättre kondition? Ta trappan!" och "Tid till motion? Ta trappan!" satts upp.
Utan motivationsbudskap var trappanvändandet 2,9 procent, eller 52 personer av totalt 1780. De dagar då budskapen satt uppe ökade trappanvändandet till 7,3 procent, eller till 142 personer av 1 949, vilket motsvarar en ökning på 173 procent. En liknande mätning har även gjorts i Gallerian i Stockholm. Där valde bara 2,2 procent av de förbipasserande människorna spontant att ta trappan (25 av 1 119).
Efter att budskapen satts upp ökade siffran till 10,7 procent (110 av 1 031 personer), en ökning med 340 procent. Även trappanvändandet i Västermalmsgallerian på Kungsholmen har mätts. Där ökade trappanvändandet med 255 procent från 2,8 procent (52 av 1 890) till 12,3 procent (188 av 1524 personer) med hjälp av budskapen. Totalt har det gjorts ett 20-tal liknande studier i världen, men den procentuella ökningen i Johan Faskungers studie är den högsta som har uppmätts, vilket delvis kan förklaras med att ökningen skedde från en mycket låg nivå.
Men resultatet visar ändå att det går att öka trappanvändandet kraftigt med hjälp av budskap, menar han. - Anledningen till att det fungerar så pass bra är att det är en sådan enkel intervention. Många har en önskan att bli mer aktiva, men ofta sätter olika hinder käppar i hjulet. Ju färre hinder som kommer emellan intention och handling desto bättre är det.

Uppmanar till handling här och nu
När du får ett budskap om fysisk aktivitet genom till exempel tv: n måste du först resa dig från soffan och kanske fixa en barnvakt innan du kan genomföra själva handlingen. I det här fallet är budskapet på plats och uppmanar till handling här och nu, säger han. Andra studier har också visat att man kan öka trappanvändandet genom att göra trapporna trevligare och mer tillgängliga.
- Ofta har trappor en slags nödutgångsstatus. Men genom att till exempel måla om, sätta upp lite bra konst på väggarna och spela musik i trapphuset kan man också öka användandet och lyfta fram trappan som ett bra alternativ till hissen, som främst borde vara till för funktionshindrade. Personer som regelbundet använder trappan har bättre hälsa än de som väljer att ta hissen eller rulltrappan. De har också bättre kondition, lägre kolesterolvärde och risk för benskörhet. Dessutom har färre dödsfall rapporterats hos människor som regelbundet tar trappan jämfört med regelbundna användare av rulltrappa eller hiss, berättar Johan Faskunger.
Att promenera uppför tre-fyra våningar i måttlig takt genererar samma positiva fysiologiska effekt som 10 minuters promenad med 15 kg packning, eller 4 minuters promenad uppför en relativt brant backe. - Skulle man ha budskapen uppe jämt så skulle hälsovinsterna bli stora hos de som passerade dem varje dag.
Tittar man till exempel på svenskarnas energiförbrukning så skulle den antagligen öka om människor började använda trapporna mer, och om man spred den här metoden i större skala i hela Sverige skulle det kunna leda till en förändring i hälsotalen, säger Johan Faskunger. Kan det inte vara så att budskapen bara har en effekt första gången man ser dem? - Det är svårt att säga. Den internationella studie som har undersökt effekterna under längst tid har kunnat visa skillnader under upp till sex månader. Tar man sedan ner budskapen sjunker trappanvändandet sakta ner mot baseline igen. Men det är inget konstigt med det.

Påminnelser är viktiga
På engelska kallas de här budskapen för "point of decision prompt", som betyder påminnelse, och det verkar som att just påminnelser är viktiga för att vi ska bete oss som vi vill bete oss, säger han. Det finns inga studier som visar vilka det är som följer uppmaningen att ta trappan, berättar Johan Faskunger. Tittar man till exempel på vilka som deltar i olika typer av friskvårdsprogram så är det ofta de som redan är motiverade, men den här typen av strategier har större möjlighet att nå de grupper som är stillasittande och av låg socioekonomisk status än vad de strategier som fokuserar på traditionellt strukturerad motion har (bl a Sallis et al, 1998). - De som har störst behov av att öka sin fysiska aktivitet är svåra att nå, och det är det som är den stora utmaningen. Men när man har skräddarsytt motivationsbudskapen för att passa till exempel överviktiga har man sett att fler överviktiga tagit trappan.
Så det här är en metod som verkar fungera på flera grupper, säger han. - Vi vet att det här fungerar, och nu handlar det om att försöka sprida metoden. Motivationsbudskap i trappor kan sättas upp i såväl tunnelbanan som på arbetsplatser, bostadshus och offentliga platser, säger Johan Faskunger som även varit med i den grupp som arbetat fram Folkhälsoinstitutets och Livsmedelsverkets förslag till handlingsplan mot fetma. - Vi vet sedan 30 år tillbaka att pekpinnar och information kring kost och motion fungerar dåligt. Vi vet också att motion på exempelvis gym bara attraherar en viss del av befolkningen, så om man ska nå de som mest behöver ändra sin livsstil fungerar inte de alternativen.

Behov av stödjande miljöer
Det vi i stället måste trycka på är behovet av att skapa stödjande miljöer i vardagen, och det arbetet berör egentligen alla samhällsaktörer och myndigheter, säger Johan Faskunger som kallar det som sker idag i samhället i stort och bland beslutsfattare för "det stora uppvaknande". - Man räknar med att 2 miljoner människor dör varje år på grund av sjukdomar orsakade av för mycket stillasittande. Men än så länge har vi inte sett att det har satsats några större resurser på att ändra på det.
Det är bara någon enstaka procent av alla samhällsutgifter som går till hälsofrämjande åtgärder. Samtidigt vet man att rökning, fel kost, stillasittande och alkohol orsakar runt 70 procent av alla dödsfall i västvärlden. Då kan man snabbt dra slutsatsen att det finns en obalans i fördelningen av resurser. Frågan är hur länge vi ska acceptera det och vänta på att mer pengar satsas på förebyggande åtgärder, säger Johan Faskunger som menar att motivationsbudskap, uppmaningar och information bara är några pusselbitar i arbetet. - Man kan uppmuntra människor att de ska cykla till jobbet, men saknas det till exempel säkra vägar, bra cykelbanor och duschmöjligheter på arbetsplatsen är det svårt att göra det. Hur tror du att situationen kommer att se ut om några år? - Vi ska vara medvetna om att ingen insats i hela världen har lyckats med att stoppa eller vända trenden med ökande övervikt och fetma.
Vi har ett samhälle som stimulerar till stillasittande och det är svårt att få en tillräckligt stor energiförbrukning i dag. Många är kanske tvungna att ta bilen till jobbet, som ofta innebär att sitta framför en dator. Väldigt många av de saker som bidrog till att vi hade hög energiförbrukning och därigenom en bra hälsa för ett par decennier sedan har försvunnit idag, och att försöka vända fetmatrenden är lite som att försöka hjälpa människor att lära sig simma i en starkt strömmande flod.
Några få kommer att lyckas, men för den stora majoriteten är det omöjligt. Det låter dystert? - Det är dystert, men samtidigt är det egentligen ganska små ökningar av energiintaget och inte alltför dramatiska sänkningar av energiförbrukningen som har orsakat den ökande övervikten. Skulle vi äta 100 kcal mindre och promenera en kvart extra om dagen så skulle det förhoppningsvis leda till en stor förändring, särskilt på befolkningsnivå. Man kan vara cynisk men förhoppningsfull på samma gång, säger han.

Hanna Malmodin
Frilansjournalist
DiabetologNytt

NyhetsINFO 2005 01 03
www red DiabetologNytt