Halverad fetma-utveckling i Stockholm - nytt handlings-
program för förbättrad hälsa

Landstinget i Stockholm spänner bågen och siktar på att halvera fetman i länet till år 2013. Med hjälp av ett handlingsprogram ska alla överviktiga och feta få hjälp med att ändra sin livsstil och leva ett sundare liv. Den allra högst prioriterade gruppen är barn och unga.

Andelen feta fördubblad
Under 90-talet mer än fördubblades andelen feta vuxna i Stockholm. År 2002 var fler än varannan man och var tredje kvinna i länet överviktig eller fet. Även barnen blev fetare under förra decenniet och vid millennieskiftet var omkring vart femte lågstadiebarn överviktigt och 3 - 6 procent var feta. Men samtidigt som man kunde se att andelen överviktiga ökade hängde finansieringen av överviktsarbetet vid Huddinge sjukhus på en skör tråd. Det var bland annat detta som fick Birgitta Rydberg, landstingspolitiker för Folkpartiet, att reagera för fem år sedan.
- Det kändes helt fel att landstinget inte ville finansiera det som skulle bli morgondagens stora sjukvårdsproblem, berättar hon. Därför föreslogs ett samlat överviktsarbete i länet. En styrgrupp av politiker och tjänstemän tillsattes samtidigt som expertgrupper från läkarprofessionen kopplades in. Nu är handlingsplanen klar, och innan jul sattes den i verket. Det huvudsakliga målet är att halvera andelen feta under de kommande tio åren.

Är det ett realistiskt mål?
- Om man inte spänner en båge... säger Birgitta Rydberg och fortsätter - Vi har valt att ha som mål att komma tillbaka till det läge vi hade för drygt tio år sedan. Visst fanns det en del feta då också, men de var långt ifrån så många som idag, säger hon.

Överviktstänkande
Överviktstänkandet ska införas i alla vårdavtal och samtidigt får verksamhetscheferna i uppgift att se till att det omsätts i praktiken på klinikerna. En viktig del i arbetet är att utbilda personalen i hur man pratar med patienterna om livsstilsfrågor; en kunskap som saknas på många håll inom vården idag, menar Birgitta Rydberg. I handlingsplanen ingår också vägning och mätning vid vanliga läkarbesök. På så sätt kan man följa patienternas viktutveckling och rycka in i tid när de börjar närma sig riskzonen.
- Jag tror att många vårdanställda tror att patienterna upplever frågor kring deras livsstil som mer kränkande än vad patienterna själva gör. När vi har gjort försök har det visat sig att patienterna tycker att det är jättebra att någon frågar dem om de här sakerna. Det har också funnits en rädsla för det här med att väga och mäta inom vården, men patienterna har varit väldigt positiva även till det. Det viktiga är hur man bemöter patienterna, att man visar respekt för dem och visar att man bryr sig, säger hon, och betonar att det inte handlar om att få patienterna att tro att de måste bli "hälsofreak".
- Det räcker många gånger med att ändra livsstilen lite grann. Det är viktigt att man inte får patienterna att känna att det är oöverstigligt, säger hon.

Hur kommer det sig att den här frågan inte tagits på allvar inom landstinget tidigare? - Jag tror att de flesta inte har förstått vidden av problemet förrän nu. Samtidigt har nog många känt att de inte vetat hur man ska ta tag i det, säger hon.

Kostnad drygt 15 MSEK jämfört med 700 MSEK per år
Genomförandet av handlingsprogrammet kommer att kosta 15 miljoner kronor under år 2005. Utöver det kommer projektet att finansieras genom "omförflyttning av resurser", som enligt Birgitta Rydberg till största delen innebär omförflyttning av tid och tänkande. - Kostnaderna för fetman finns redan, men vi gör inte rätt saker för pengarna, säger hon.
De direkta och indirekta kostnaderna för fetma och dess följdsjukdomar beräknas kosta samhället 10 miljarder per år totalt, och olika studier har visat att kostnaderna äter upp mellan 2 och 8 procent av sjukvårdsbudgeten. För Stockholm läns landsting innebär det att övervikt och fetma kostar omkring 700 miljoner per år.

Alla överviktiga och feta skall identifieras
Enligt handlingsprogrammet ska alla överviktiga och feta i länet identifieras, vilket motsvarar varannan vuxen. Kommer det att leda till en ökad belastning för sjukvården? - Om vi får en våg av nya patienter till specialistmottagningar har vi misslyckats, säger Brigitta Rydberg, som har en stark tro på att primärvården kan göra väldigt mycket om personalen får rätt utbildning.
- Många av de här personerna har redan idag kontakt med primärvården, så det handlar väldigt mycket om att använda tiden med patienterna på rätt sätt. Om en patient söker vård för högt blodtryck räcker det inte med att skriva ut blodtrycksmedicin, man måste också ge stöd för ändrade levnadsvanor. Genom att hjälpa människor att göra små justeringar i tid hamnar de aldrig över den viktnivå där de blir patienter på grund av fetma, säger hon.
- Det kommer alldeles för många remisser till specialistenheterna redan idag. Deras roll måste vara att ge råd och stöd till andra enheter hur de ska handlägga patienterna.

Kommunerna har också ett ansvar
På flera ställen i handlingsplanen påpekas det att landstinget inte kan dra hela lasset själv - det krävs bland annat att även kommunerna tar sitt ansvar om övervikten i länet ska minska. Bland annat handlar det om att kommunerna måste se över vad de serverar till skollunch och mellanmål, samt se till att barnen ges förutsättningar att röra på sig tillräckligt mycket i skolan och på fritiden.
Vad har ni fått för respons från kommunerna? - Vi har bara fått positiva reaktioner. Det finns ett stort intresse för de här frågorna och många kommuner i länet har dragit igång olika aktiviteter på egen hand. Till exempel Täby, Norrtälje och Botkyrka. Ett annat exempel är Hägersten som nyligen beslutat att godis och läsk ska bort från skolorna, berättar Birgitta Rydberg.

Läskapparater kommer att försvinna
De skolledningar som fortfarande godkänner att läskföretag installerar läskapparater i kapprummen och låter elevråden tjäna pengar på godis "så att eleverna kan äta sig mätta på sega råttor i stället för mat" är otroligt naiva, menar hon.
- De vuxna måste ta sitt ansvar, säger hon. Arbetet med att hindra barnfetman har högsta prioritet i handlingsprogrammet, och en viktig del i det arbetet är att påverka föräldrarna. - Påverkar man mamman i familjen, som oftast är den som handlar och lagar mat, så påverkar man hela familjen. Barnavården når 99,5 procent av barnfamiljerna och där har man unika möjligheter påverka, säger hon.

Socioekonomi och fetma
Värst utsatta är de barn och vuxna som lever under sämre socioekonomiska förhållanden. Bland universitetsutbildade kvinnor är andelen överviktiga eller feta 25 procent. Andelen feta och överviktiga kvinnor med enbart folkskole- eller grundskoleutbildning är 47 procent.
Motsvarande siffror för män är 44 respektive 63 procent. En undersökning gjord år 2002 bland barn i årskurs 3 visade att tre av tio barn är överviktiga eller feta i de fattigaste områdena i länet. Motsvarande siffra i de rikaste områdena var ett av tjugo barn. - Vad vi ser är att människor med hög utbildning har lättare att ta till sig de här kunskaperna och göra förändringar i sina matvanor än vad lågutbildade har. Därför är det särskilt viktigt att stödja dem, och där har barnavårds- och mödravårdscentralerna en extra viktig roll. Alla föräldrar vet till exempel inte hur man kan jämföra innehållsförteckningar för att se vilken yoghurt som är den nyttigaste för barnen, säger hon.
Under de kommande åren ska arbetet med handlingsprogrammet följas upp och utvärderas kontinuerligt. - Man måste hela tiden våga uppdatera vårdprogrammen i takt med att nya kunskaper kommer och det blir en stor utmaning att se till att utbildningen av personalen hänger med i den utvecklingen, säger Birgitta Rydberg. Stockholms läns landsting är knappast känt för att ha ett gott samarbete mellan den styrande majoriteten och oppositionen, men till skillnad från i många andra frågor har det aldrig varit några stridigheter i fetmapreventionsfrågan, säger hon. - I och med att det finns ett konkret fullmäktigeuppdrag som alla partier står bakom så finns det också ett väldigt stöd för oss i det fortsatta arbetet, säger Birgitta Rydberg. - Vi kommer inte att släppa greppet politiskt kring den här frågan, oavsett vilken majoritet som råder i framtiden, lovar hon.

NyhetsINFO 2004 11 29
www red DiabetologNytt