World Diabetes Day 14 nov 2004 Diabetes och övervikt

Den 14 november uppmärksammades World Diabetes Day runt om i världen. Årets tema var "bekämpa övervikt förebygg diabetes". - Det är ingen tvekan om att fetma är det största hotet mot hälsan i alla länder i hela världen, sa Professor Martin Silink som är tillträdande ordförande i International Diabetes Federation (IDF) på den presskonferens som ordnades inför dagen.

1,7 miljarder lever med förhöjd risk
Totalt är det så många som 1,7 miljarder människor i världen som lever med en förhöjd risk att drabbas av sjukdomar som är kopplade till övervikt och fetma, som till exempel diabetes typ 2. Omkring 90 procent av de som har diabetes beräknas ha typ 2-varianten, och det som tidigare var en sjukdom som nästan bara drabbade invånare i den rikare delen av världen ökar numera kraftigt även i de fattigare länderna. År 2003 var 194 miljoner av världens befolkning diabetiker, men år 2025 beräknas den siffran ha stigit till över 330 miljoner och ökningen beror främst på att antalet överviktiga ökar. I vissa länder med så mycket som två procent per år.
- Ur en barnläkares perspektiv är det särskilt oroväckande. Diabetes typ 2 drabbar allt yngre barn och det kommer att få en enorm effekt i framtiden, i Storbritannien finns det exempel på patienter som är så unga som sex år. Det är den största utmaning vi har ställts inför, säger Martin Silink som menar att det inte råder några tvivel om att "diabetesepidemin rider på överviktsepidemins rygg".
I många länder har så många som 5-8 procent av den vuxna befolkningen diabetes och världsgenomsnittet ligger idag på strax över 5 procent. Men om 20 år kommer genomsnittet att var 6,3 procent. I vissa länder kommer ökningen att bli extremt dramatisk; i Indien beräknas antalet diabetiker stiga från knappt 40 miljoner till närmare 82 miljoner till år 2025. I länder i bland annat mellanöstern är siffrorna lika hisnande. I världen i stort kommer ökningen att ligga på 75 procent. I USA beräknas ett av tre barn som föds i dag att utveckla diabetes under sin livstid. - När man ser siffror som visar att 20-40 procent av befolkningen i många delar av världen är feta är det inte alls svårt att inse att 1,7 miljarder ligger i riskzonen att drabbas även av diabetes. Men samtidigt finns det sätt att stoppa utvecklingen. Genom viktminskning halverar man riskerna att få diabetes, påpekar Martin Silink som bland annat hänvisar till den finska preventionsstudie som gjordes år 2001. Även överviktiga barn med diabetes typ 1 har nytta av att gå ner i vikt, eftersom de på så sätt undviker att drabbas av följdsjukdomar och hjärt- och kärlproblem. - Men oavsett om det handlar om diabetes typ 1 eller 2 så är det lika svårt att behandla diabetes. Därför är det extra viktigt att försöka hindra utvecklingen, menar Martin Silink.
- Diabetes typ 2 påverkas bland annat av genetiska faktorer, men den ökning vi sett under senare år kan inte förklaras med ändringar i genuppsättningen, utan i ett ökat intag av kalorier och en minskad fysisk aktivitet. Men i och med att vi vet det, vet vi också vad vi kan göra åt det, säger Professor Arne Astrup som är tillträdande ordförande i International Association for the Study of Obesity (IASO). - Den största risk man tar som överviktig är att drabbas av diabetes typ 2. Och i och med att man utvecklar diabetes ökar också risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och den förväntade livslängden minskar med tio år, säger Arne Astrup som påpekar att hur man går ner i vikt, om det är med hjälp av operation, diet, eller fysisk aktivitet, spelar mindre roll om man är överviktig. Däremot spelar det stor roll att man går ner i vikt. Den amerikanska DPP- studien (Diabetes Prevention Program) från år 2002 visade till exempel att risken att drabbas av diabetes kunde minskas med 58 procent tack vare ändrade levnadsvanor. Den finska preventionsstudien från år 2001 (som även Martin Silink hänvisade till) visade att en 5-procentig viktminskning minskade risken att drabbas med 61 procent, och vart tredje kilo utöver det dubblerade effekten. Har klinikerna tagit dessa siffror till sig? - Tyvärr så har de inte gjort det tillräckligt mycket, men det beror på att det krävs ganska kraftiga livsstilsförändringar av patienten. Problemet är patienten arbetar i motvind. Vårt samhälle är anpassad och byggt för viktuppgång: Vi ser på tv, åker bil, och så vidare. Därför behöver patienterna mycket uppmuntran för att klara av att gå ner i vikt, säger han.
En person som vet hur det är att kämpa med både diabetes och övervikt är Morten Norgaard Mortensen från Danmark. Han har genomgått två hjärtoperationer (1983 och 1990) och 1993 drabbades han dessutom av en bakteriell infektion i hjärtat. På grund av sina hjärtproblem fick han läkarrådet att inte anstränga sig fysiskt, vilket ledde till att han gick upp väldigt mycket i vikt. År 1997 fick han diagnosen diabetes typ 2. - Jag var verkligen tvungen att gå ner i vikt, men det var inte förrän 2003 som jag insåg det, berättar han. - Det började med att jag började förlora rörelseförmågan i kroppen. Det jag upptäckte först var att högerhanden började domna bort, eftersom det innebar att jag inte kunde ta en öl när jag ville? Hans BMI har rört sig från 25 (år 1993) till 35, det BMI-värde han hade för ett år sedan då han vägde som mest (116 kg).
Idag är hans BMI sakta men säkert på väg neråt igen och ligger på omkring 28. - Jag har upptäckt att det bästa sättet att förlora vikt är om man får hjälp av någon att göra det, berättar Morten Mortensen som gick med i ett livsstilsinterventionsprogram år 2003. - Jag fick hjälp av en egen dietist och en egen sjuksköterska och fick ett specialanpassat dietschema som följdes noga.
All mat jag stoppade i mig protokollfördes, jag blev vägd och det togs prover på mig, säger han. - Idag mår jag bättre än jag någonsin gjort, trots att jag har makrovaskulär sjukdom i fötterna. - Det bästa råd som jag har att ge till de som har diabetes typ 2 är att gå med i den lokala diabetesföreningen, där får du all hjälp du behöver. Jag har insett att det inte bara handlar om en kamp om överlevnad, utan också om livskvalitet, säger han.

Vad kan vi göra?
Det finns en mängd saker att göra för att förebygga övervikt och diabetes, både på individ- och samhällsnivå, menar professor Claude Bouchard. - Vad vi alla kan göra är att se till att inte gå upp i vikt, utan försöka hålla vår vikt när vi blir äldre, säger han. Det innebär i praktiken att man balanserar sin energibalans, säger han. Det bäste rådet är att äta mycket frukt, grönt och fibrer och undvika socker och fett så mycket som möjligt, särskilt mättade fetter och härdat fett. På andra sidan av "energivågen" ska man se till att få tillräckligt med fysisk aktivitet, vilket bland annat innebär att man måste byta ut stillasittande aktiviteter som tv-tittande och datorspelande mot mer aktiva. Några enkla tips är att dricka vatten i stället för läsk, undvika hissar och kliva av tunnelbanan eller bussen en station tidigare än vad man brukar och gå sista biten. Men det krävs också att beslutsfattarna inser att de måste ta sitt ansvar.
Claude Bouchard efterlyser bland annat tydligare energi- och näringsmärkning av mat, "drick vatten"-kampanjer, antirökkampaner, och regler som puffar för mindre portionsstorlekar. Dessutom måste infrastrukturen i städerna bli mer promenad- och cykelvänlig. - Men detta kan bara uppnås om alla länder och alla regeringar samarbetar. Dessutom krävs det att olika departement, organisationer och myndigheter inom länderna engagerar sig, bland annat utbildnings-, transport- och hälsomyndigheterna. Vi kommer inte att lyckas med att stoppa ökningen av antalet överviktiga om bara några av nyckelaktörerna ställer upp, säger han.
Ni och andra överviktsforskare har varnat för att läget är akut ganska länge nu. Ändå har det inte hänt mycket på preventionsområdet. Vad tror ni krävs för att politikerna ska inse allvaret? - Jag tror att politiker har börjat ta det här på allt större allvar, och det beror till stor del på att opinionen börjar ta det på allvar. För det är så det fungerar; om vi får opinionen med oss är politikerna tvungna att agera. Man kan jämföra det med vad som hände i Finland för 20-30 år sedan, då hjärt- och kärlsjukdomarnas ökning uppmärksammades av folket som i sin tur fick politikerna att ta till åtgärder. Kanske kommer vi att se samma sak nu. Men då räcker det inte med att vi som arbetar professionellt med det här driver frågan, utan den övriga befolkningen måste också engagera sig, säger professor Rhys Williams, vice ordförande i IDF. - Jag håller med om att det krävs att folkrörelser i olika länder går samman. Det måste vara en kampanj som drivs från gräsrotsnivå. Vi kan se exempel på att organisationer arbetar tillsammans redan, men bilden är ännu för fragmenterad för att man ska kunna säga att kriget är vunnet, säger Claude Bouchard. - Det kommer att bli fruktansvärt dyrt att ta hand om alla de som förväntas få diabetes i framtiden om inget görs för att förhindra utveckling nu. Så förr eller senare blir länderna tvungna att inse att de måste investera i en ökad hälsomedvetenhet, säger Arne Astrup.
- Frågan håller sakta på att sjunka in i medvetandet hos beslutsfattarna. Men även om vi agerar på en gång kommer det att krävas stora insatser för att hindra epidemin. Jag håller absolut med om att det är viktigt att skapa engagemang på gräsrotsnivå, och det är bland annat det vi försöker uppnå med World Diabetes Day.
8-12 procent av i-ländernas hälsobudget går redan idag åt till diabetesvården. I en del små länder går så mycket som 40 procent av hälsokostnaderna åt till vård av patienter med diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Slutligen kommer de att se kostnaderna och tvingas att ta problemen på allvar, säger Martin Silink.

Hanna Malmodin
Frilansreporter
DiabetologNytt

NyhetsINFO 2004 11 16
www red DiabetologNytt