FYSS FÖR ALLA - för allmänheten
Den första november lanserade Apoteket sin nya bok "FYSS för
alla" som är tänkt att fungera som en träningsrådgivare
för allmänheten. - Vi vill fästa uppmärksamheten på
att fysisk aktivitet är ett väldigt potent läkemedel även
om det inte ligger på burk, säger professor Jan Henriksson
som är redaktör för boken.
"FYSS för alla" ges ut av Apoteket och Yrkesföreningen
för Fysisk Aktivitet och kostar 117 kronor på Apoteket. www
red DiabetologNytt
"FYSS"
För tre år sedan fick professionen tillgång till boken
"FYSS". "FYSS" står för "fysisk aktivitet
i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling" och vänder sig
till egentligen enbart sjukvårdspersonal, medan den nya boken "FYSS
för alla" är till för, ja just det: för alla.
-Vi har försökt att behålla det djup som finns i "FYSS",
men samtidigt är tanken att alla ska kunna förstå det
som står i boken och verkligen ta det till sig det, säger Jan
Henriksson som även är professor på Karolinska Institutet.
De senaste åren har livsstilssjukdomar som fetma, diabetes typ 2
och hjärt- och kärlsjukdomar ökat kraftigt bland befolkningen.
Delvis på grund av att vi lever ett allt mer stillasittande liv.
Boken är tänkt att hjälpa till att ändra på
det och tar upp allmänna råd kring hur ofta och på vilket
sätt man bör motionera, berättar Christina Hirsh som är
projektledare på Apoteket.
"FYSS för alla" svarar också på frågan
vad som händer i kroppen när man tränar och hur bland annat
hjärta, blodkärl, lungor, skelett, immunsystem och hud påverkas.
Vid regelbunden träning ökar till exempel blodplasma och blodkroppar.
En ökad fysisk aktivitet påverkar också hjärnan
och nervsystemet, bland annat genom att koordination, balans och reaktionsförmåga
förbättras, samtidigt som depressionssymtom minskas och välbefinnandet
ökar.
Men boken tar inte bara upp träningens positiva påverkan i
allmänhet, utan även dess effekter på människor i
olika åldrar och med olika sjukdomar. I det kapitel som handlar
om diabetes kan man till exempel läsa att diabetes typ 2 är
en av de sjukdomar där man tydligast kan se att motion fungerar både
som förebyggande levnadsvana och som behandling. Regelbunden fysisk
träning leder till exempel till att vävnadernas känslighet
för insulin ökar, även i vila.
Det beror bland annat på förändringar i muskelcellerna
och på ökad muskel- och minskad fettmassa. Fysisk aktivitet
i kombination med regelbundna måltider leder också till att
blodsockersvängningarna minskar, vilket minskar risken för följdsjukdomar.
Dessutom kan medelhård träning bidra till att blodsockerhalten
sänks om man behandlas med insulin eller insulinstimulerande medel.
Fysisk aktivitet har även många positiva effekter på
personer med diabetes typ 1, bland annat genom att regelbunden träning
risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar senare i livet. -
Fysisk aktivitet har ofta betydelse för att man ska kunna leva väl
med sin sjukdom och behålla sin självständighet längre.
Och det gäller många sjukdomar, säger Jan Henriksson.
Att den fysiska aktiviteten ökar är inte minst viktigt ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv. Hjärt- och kärlsjukdomar
och diabetes typ 2 beräknas kosta samhället 150 miljarder kronor
varje år i form av sjukvårds-, sjukskrivnings- och läkemedelskostnader.
En stor del av de pengarna skulle kunna sparas in om fler rörde på
sig mer.
En studie gjord på 801 hjärtsviktpatienter år 2003 visade
till exempel att antalet dagar på sjukhus minskade med 53 procent
i den grupp som rörde sig varje dag (Piepoli et al). Men det är
trots allt individens välmående som är det viktiga, påpekar
Jan Henriksson, som hänvisar till studier som visar att den som rör
på sig fyra timmar per vecka (vilket motsvarar 1 000 förbrukade
kcal) minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar
och diabetes typ 2 med 50 procent. - Och det som är så bra
är att det aldrig är för sent! Säger Jan Henriksson.
En studie gjord på 4 311 män mellan 1992 och 1998 visade att
dödligheten halverades även bland de som tidigare levt ett väldigt
stillasittande liv efter att de börjat röra på sig mer
(Wannamethee et al 1998). - En halvtimmes måttlig fysisk aktivitet
om dagen kan tyckas lite, men det räcker för att minska risken
att drabbas av många sjukdomar. Det verkar inte heller som att typen
av motion har någon betydelse, utan att det är den extra kaloriförbrukningen
som spelar roll, säger han men tillägger:
- Visst, för att få många av de övriga bonuseffekter
som följer av träningen måste man belasta kroppen mer
än så. Samtidigt finns det en risk att man tar i för mycket
när man tränar. Den här boken är tänkt att vara
ett stöd i den avvägningen, säger Jan Henriksson som menar
att den största utmaningen ligger i att få människor att
ändra sina levnadsvanor. - Det kan tyckas vara lätt för
mig att säga att folk måste röra på sig mer. Det
kanske inte är så lätt att hinna med det alla gånger.
Men det handlar mycket om att ändra tankebanor. Om man till exempel
upptäcker att det är fullt på parkeringsplatsen och att
man därför blir tvungen att gå en lång bit blir
man kanske irriterad. Men i stället kan man försöka tänka
positivt; det kanske inte tar så mycket extra tid att gå den
där biten, eller att ta trapporna istället för hissen,
säger han.
- Även om man har mycket att göra och lever ett stressat liv
så kan man ändra sin inställning kring de här sakerna.
Man kan få ihop de där extra minuterna i fysisk aktivitet bara
genom att resa sig från tv: n och röra på sig mer när
man är hemma, säger Jan Henriksson.
Hanna Malmodin
Frilansjournalist
DiabetologNytt
NyhetsINFO 2004 11 04
|