Gå tillbaka
Hur du blir expert på din egen diabetes
Serieteckningar är återgivna med tillstånd av Bull´s Presstjänst, PIB och Nitka. Bilder ur artiklar är återgivna med tillstånd av respektive författare/förlag som har copyright till bilderna. Intervjuer och citat ur tidningen Diabetes är återgivna med tillstånd.
Actrapid, Insulatard, Monotard, Mixtard, Ultratard, Penset och Velosulin insuliner tillverkas av Novo Nordisk A/S.
Humulin Regular, Humulin NPH, Humulin Mix och Humutard insuliner tillverkas av Eli-Lilly & Co.
Isuhuman Infusat, Isuhuman Rapid, Isuhuman Basal och Isuhuman Comb insuliner tillverkas av Hoechst AG.
Injektionshjälpmedlet Insuflon tillverkas av Pharma-Plast A/S, Danmark och saluförs i Sverige av Dartec AB.
Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av Ragnar Hanås. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning, etc.
Du kan beställa boken genom att sätta in 210 kr (inkl. moms, porto och hanteringsavgifter) på pg 554471-3, Förlagsverksamheten, Becton Dickinson AB, Box 32054, 126 11 Stockholm, tel 08-77 55 100. Märk talongen "Barn- och ungdomsdiabetes, namn, adress och tel. nr".
Hör gärna av dig med tips och synpunkter så kan vi hjälpas åt att göra boken bättre.
Barn- och
Ungdomskliniken
Uddevalla Sjukhus
451 80 Uddevalla
Vår målsättning är att kunna erbjuda alla diabetiker en fungerande insulinbehandling. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och flerdosbehandling. Vi brukar då föreslå att man provar en insulinpump. Många av våra tonåringar med svårbehandlad diabetes mår mycket bättre när de använder insulinpump. Idag använder ca 1200 diabetiker (barn och vuxna) i Sverige insulinpump.
Insulinpumpar är inte kostnadsfria på samma sätt som sprutor eller insulinpennor. Enligt den sk Dagmaröverenskommelsen skall landstingen på samma vis som för övriga hjälpmedel vid andra sjukdomar (t ex rullstolar) stå för insulinpumpar med till tillhörande utrustning (katetrar, batterier, mm) via den särskilda överenskommelsen om ersättningar från sjukförsäkringen. Ofta handläggs detta av hjälpmedelscentralerna. Detta fungerar i praktiken mycket olika på olika håll i landet. I en del landsting menar man att pengarna från sjukförsäkringen inte räcker till och tillgången på pumpar blir då begränsad.
I en insulinpump använder man enbart snabbverkande insulin. Insulinpumpen pumpar in en jämn basdos (kallas basaldos) av insulin under hela dygnet och ersätter därmed det långverkande insulinet. Basaldosen kan ställas på olika nivåer med en eller ett par timmars intervaller med de flesta pumpar som används idag. Man ger dessutom extra insulin i samband med måltider genom att trycka på en knapp på pumpen (kallas bolusdoser). Insulinet pumpas ut via en tunn slang (kateter) som är ansluten till en plast- eller metallnål i underhudsfettet.
Det totala insulinbehovet/dygn brukar minska när man börjar med pumpbehandling och diabetesinställningen blir oftast bättre med lägre HbA1c. En del patienter (speciellt tonårsflickor) går upp i vikt när de börjar med insulinpump om de inte samtidigt minskar matintaget. Det beror på att diabetesinställningen blir bättre. Det socker som tidigare rann ut i urinen stannar nu kvar i kroppen och blir till fett istället.
Risken för svåra känningar minskar vanligen med pumpbehandling medan risken för diabeteskoma (ketoacidos) ökar. Ketoacidoserna inträffar mest i början av pumpbehandlingen när patienterna är ovana vid metoden.
Man brukar ge 40 - 50 % av dygnsbehovet som basaldos och resten som måltidsdoser motsvarande ca 1 E/tim (hos en vuxen person). Efter en ändring i basaldosen tar det 2 - 3 timmar innan den ändringen påverkar blodsockret. Insulinet från basaldosen tas upp dubbelt så snabbt hos en person med tunt underhudsfett (< 10 mm i ett upplyft hudveck) jämfört med ett tjockare underhudsfett (> 20 mm).
På natten ger man en låg basaldos mellan kl 23 och 04 - 05 för att undvika känningar. Om man har problem med höga morgonblodsocker kan man prova med att höja basaldosen successivt från kl 04 till en högsta nivå mellan kl 07 och 09. Därefter minskar man till lägre tillförsel under dagen och kvällen.
Insulinkänsligheten ökar när man haft ett bättre blodsocker under någon eller några veckor. För att undvika känningar bör man därför vara beredd att sänka basaldosen (fr a på natten) när blodsockerproverna börjar bli låga.
Måltidsdoser
Du bör ta måltidsdosen 30 minuter före måltiden. Tidpunkten beror också på hur högt ditt blodsocker är. Du justerar doserna upp och ner på samma vis som tidigare när du använde insulinpenna. Frukostdosen brukar vara lite större än övriga måltidsdoser precis som när du använde insulinpenna. Tänk på att du får en del insulin via basaldosen och att du därför inte ska ta lika höga måltidsdoser som tidigare. Det gör också att du förmodligen behöver lite mindre extradoser om du äter något extra.
Du är inte lika bunden som tidigare vid att hålla på att det ska vara högst 5 timmar mellan måltiderna och insulininjektionerna. Basaldosen gör att du kan prova med 6 - 7 timmar mellan måltiderna om du behöver det, vilket kan vara en fördel om du har ett oregelbundet schema.
Ett vanligt problem när man använder penna eller spruta är att insulinet inte ger riktigt samma effekt från gång till gång även om dosen är densamma. Med insulinpump kommer insulinet på samma plats under flera dagar i följd och upptaget blir därför jämnare. Insulinupptaget från en måltidsdos är konstant under åtminstone 4 dygns tid förutsatt att du sätter nålen i ett område fritt från fettkuddar.
Det är mycket individuellt hur ofta man behöver byta nål. Bäst är att använda en nål med mjuk plastslang, t ex Clinisoft® eller PL Comfort®. Börja med att byta 2 gånger i veckan och prova sedan att öka tiden mellan byten. Ofta går det bra att låta en nål sitta inne i 4 - 5 dygn. Ju längre tid som insulinet sprutas in på samma ställe desto större risk är det för utvecklandet av fettkuddar (lipohypertrofier). Om du får problem med rodnader eller fettkuddar så bör du byta oftare.
Om en rodnad i huden inte snabbt försvinner när du bytt nålen så kan du behöva antibiotika-behandling. Ta kontakt med din diabetesmottagning eller närmaste akutmottagning om detta inträffar.
Problem med irritation eller infektion av nålen kan förebyggas med god handhygien, sprittvätt av insticksstället och byte av nålen varannan till var tredje dag. Använd klorhexidinsprit (kostnadsfritt på recept) till hudtvätt. Andra medel (t ex Mediswab® och Hibiscrub®) innehåller mjukgörande medel för huden som gör att plåstret fäster sämre. Plåstret som man fäster nålen med kan ibland orsaka rodnad eller klåda.
Nackdelen med insulinpump är att man får en mycket liten insulindepå eftersom man använder enbart snabbverkande insulin. Detta gör att du lättare får symtom på insulinbrist om det blir fel på pumpen eller slangen. Det kan räcka med en natts avbrott i insulintillförseln för att man ska må illa och kräkas som symtom på insulinbrist och begynnande syraförgiftning (ketoacidos).
Med tjockare underhudsfett får man en större depå av snabbverkande insulin från basaldosen i underhudsfettet. I en undersökning använde man en basaldos på 1 E/tim. Insulindepån hos personer med 40 mm underhudsfett var ca 6 enheter medan den med < 10 mm underhudsfett bara var drygt 1 enhet. Magra personer blir alltså känsligare för ett avbrott i basaldosen eftersom insulin depån är mindre. Detta har betydelse både om det blir stopp i pumpen och om du själv stänger av den, t ex när du sportar eller badar.
Fler prover
Eftersom det är större risk för insulinbrist med pump måste du vara beredd att ta fler blodprover än tidigare. 2 prover dagligen (morgon och kväll) brukar vara minimum. Du måste också vara noga med att kontrollera urinprover varje morgonen och när du mår dåligt (syror som tecken på insulinbrist?). En dygnskurva med blodsockerprover före och 1 - 1 timme efter maten behövs var eller varannan vecka för att kunna ställa in doserna rätt. Du bör även ta prov på natten (vid 02 - 03-tiden och vid behov även vid 05-tiden) när du gör en dygnskurva.
Det blir sällan fel på insulinpumpar. I så fall stannar den. Det är aldrig risk att den "skenar" och ger dig en alldeles för mycket insulin.
Det är viktigt att du har vanligt insulin i reserv om pumpen inte skulle fungera. Se till att insulinet inte har passerat hållbarhetsdatum. Du bör också ha nedskrivet vilka doser med vanligt insulinsom kan vara lagom att börja med.
Ibland vill man koppla ur pumpen av olika orsaker. Vissa nålar tillåter att man kopplar isär mellan nål och slang genom att ett gummimembran på nålen fungerar som backventil. Kom ihåg att spara den sterila skyddshylsan till slangen så att du kan sätta på den när du kopplar ur slangen. Om du har en sk luer-koppling mellan slang och nål (t ex om du använder Neoflon®-kanyler) så ska du fylla den med insulin innan du kopplar ihop. Det enklaste är att trycka fram en måltidsdos i pumpen och låta dropparna falla ned i luer-kopplingen.
Pumpen larmar när det är något som inte fungerar, t ex stopp i slangen, slut på insulinet eller slut på batterierna. Se i pumpens bruksanvisning vad de olika larmen betyder och åtgärda felet.
De flesta pumpar har ett larm som utlöses om du inte tryckt på någon av knapparna under ett visst antal timmar. Det kan bli en tidig väckning på morgonen av larmet om du inte tar något insulin till kvällsmaten och inte kommer ihåg att trycka på någon knapp innan du går och lägger dig.
Om pumpen känner av ett motstånd när den försöker pumpa in insulinet så larmar den. Det kan ta flera timmar innan trycket i slangen har ökat så mycket att larmet utlöses. Under tiden har du inte fått något insulin. Du måste därför ta extra insulin när du ser detta larm. Ta reda på hur mycket det behövs för just din pump.
Ibland får man larm för stopp i slangen även när man bytt både slang och nål. Ta då ut pumpen och ta ut insulinampullen ur den. Starta sedan pumpen igen. Om den fortfarande larmar så är det ett internt fel, t ex motorn som kärvar.
Det är lätt hänt att det kommer in lite luft i slangen när man kopplar ihop den med pumpen, särskilt om man fyller den med kallt insulin. Det gör inget att få in lite luft under huden men du missar motsvarande mängd insulin vilket inte är bra. Om du ser luften när du ska ta en måltidsdos kan du ta någon enhet extra. 5 - 7 cm luft i slangen motsvarar ca en enhet insulin. Prova ut hur mycket det är på din pump när du byter slang genom att trycka fram en måltidsdos på 1 enhet i taget. Markera med en tuschpenna hur långt insulinet kommer per enhet.
Om du ser luft motsvarande mer än - 1 enhet i slangen när basaldosen går (dvs mellan två måltider) är det bäst att koppla ifrån slangen vid nålen. Tryck fram en extra måltidsdos "i luften" så att slangen fylls helt igen.
Sjukdom och feber
När du är sjuk med feber så ökar kroppens behov av insulin. Ofta ökar insulinbehovet upp till 25 % för varje grads feber. Febern finns där hela tiden och det är bättre att möta den med en ökad basaldos än med ökade måltidsdoser. Börja med att öka basaldosen 10 - 20 % när du märker att blodsockerproverna stiger. Öka sedan vid behov även måltidsdoserna efter blodsockerprover. Det är viktigt att du tar prov före varje måltid och gärna även 1 - 1 timma efter måltiderna när du är sjuk. Ofta behöver du också kontrollera ditt blodsocker på natten.
Inlagd på sjukhus
Om du blir akut inlagd på sjukhus så råkar du ofta ut för att det inte finns någon personal som kan pumpen. Om det är något fel på pumpen så är det bästa att börja med vanligt insulin igen i väntan på att den ordinarie personalen kommer. Om du mår dåligt, t ex pga pumpstopp, är det bästa att behandlas med intravenöst insulin.
Motion
Vid hård motion kan du koppla ur pumpen under 1 - 2 timmar utan att ta något extra insulin. Om du motionerar en längre tid är det bäst att ha kvar pumpen. Ge istället halva basaldosen under den tid du motionerar och eventuellt även under några timmar därefter. Du kan behöva sänka basaldosen ännu mer - enda sättet att veta är att prova sig fram.
Om motionspasset infaller efter en måltid kan du prova med att hoppa över måltidsdosen. Låt istället pumpen sitta kvar så att du får din ordinarie basaldos under hela motionspasset.
Glöm inte att fylla på dina sockerförråd efter motion. Efter kraftig motion (t ex en fotbollsmatch eller skidtur) måste du sänka basaldosen på natten för att undvika känningar. Sänk med totalt 2 - 4 enheter, dvs - enhet/timme. Prova dig fram och skriv upp i dagboken så minns du hur du gjorde till nästa gång!
