NYA DIABETES REGISTRET SKA GE 300 000 PATIENTER EN SÄKRARE OCH BÄTTRE VÅRD

En jätteuppgift, säger docent Göran Blohmé i Nr 13 december 1996 av den just utkomna MARS-Nyheter, om det Nationella Diabetes Registret som nu byggs upp. Registret berör 300 000 patienter och tusentals vårdgivare.

Uppbyggnaden leds av docent Göran Blohmé, överläkare vid Diabetescentrum, och ordförande för Svensk Förening för Diabetolog. Det finns också en nationell styrgrupp med företrädare för diabetesverksamma doktor och sjuksköterskor. Dessutom finns ett nätverk av regionala koordinatorer som ska verka för bredast möjliga anslutning.

Målet är att alla vårdgivare runt om på sjukhusen och framförallt i primärvården, som sköter 80-90% av alla patienter, ska ingå, förklarar Göran Blohmé. Respektive vårdgivare äger sina egna data men får via registret möjlighet att följa sin egen utveckling över tiden och jämfört med ett riksgenomsnitt.

Registret ska fungera som ett enzym som vitaliserar vårdkedjan, skärper diagnos och terapi och fokuserar på flaskhalsar för att göra vården ännu bättre, framförallt gäller det att minimera andelen komplikationer i form av ögon- och njurskador, amputationer och hjärt/kärlsjukdom.

Led i nationell kraftansamling
Det Nationella Diabetes Registret är en av flera komponeneter i pågående kraftsamling för att uppnå golden standard enligt de kliniska riktlinjer som har lagts fast i det nationella vårdprogrammet för diabetes. Enligt detta ska patienterna bland annat ges möjlighet till regelbunden screening av ögonbotten respektive äggvita i urinen. Vidare krävs individuella vårdplaner för alla diabetiker, både typ 1 och typ 2.

Inom professionnen finns redan sedan tidigare en bred konsensus om vad som krävs för en bra vård, men i praktiken finns fortfara ganska stora regionala skillnader och även varierande resultat. Tidigare studier av bland amputationsfrekvensen visade tiofaldiga skillnader mellan olika delar av landet.

God och lika vård
Registret ger möjligheter att följa genomförandet av den individuella vårdplanen och de kliniska riktlinjerna som syftar till att åstadkomma en god och lika diabetesvård i hela landet, säger Göran Blohmé.

Diabetesvården sparar pengar åt hälso- och sjukvården
Diabetessjukdom beräknas ta i anspråk cirka 10% av de totala vårdkostnaderna, om inte ännu mer. I USA brukar man säga, att var åttonde dollar går till diabetes. Utöver skadorna på ögon njurar, och fötter har diabetikerna en förhöjd risk att drabbas av bland annat hjärtinfarkt och stroke.En effektivare förebyggande vård kan utöver allt mänskligt lidande således spara stora pengar åt hälso- och sjukvården.

Prioriterat område
Diabetesvården har lyfts fram som ett högt prioriterat område av socialdepartementet, socialstyrelsen och Landstingsförbundet. Men dessvärre finns inte samma prioritering i sjukvården. Istället drabbas även vi av kraftiga bespaingar, konstaterar han. Följden för ttill exempel Diabetescentrum vid Sahlgrenska sjukhuset är att väntetiderna vid nybesök ökar liksom tiden mellan besöken. Detta är allvarligt, eftersom bra resultat fordrar regelbunden och kontinuerlig uppföljning av patienterna, vilket också framhålls i de kliniska riktlinjerna.

Laserbehandling
Vid Diabetescentrum är erfarennheterna att bra laserbehandling tar bort risken at utveckla blindhet. Här laserbehandlas cirka 30% av alla typ 1 patienterna och andelen nyblindhet är idag nära noll. Men även vi har gamla synder. I Göteborg sker dialys och transplanatationer till en kostnad för diabetiker på cirka 20 miljoner kroner per år. Hans förhoppning är att kvalitetsregistret genom att dokumentera och analysera data på olika nivåer, lokalt, regionalt och för riket, på sikt kan ge underlag för en väl anpassad resurstilldelning.

Europeisk konsensus
Numera finns även en bred europeisk konsensus för en bättre vård. Enligt St Vincentdeklarationen diabetiker som utvecklar nyblindhet respektive njurproblem på fem år minskas med en tredjel. Göteborg är en av femton europeiska städer som har utsetts att delta i Multi City Action Plan, som ska följa och jämföra insatser på europanivån.

I Sverige har medelöverlevnaden vid diabetes dubblerats från 30 till 60 år räknat från diabetesdebuten. I framtiden kan andelen diabetiker som utveclar nyblindhet respektive njurskada enligt Blohmé minskas från dagens cirka 30% till noll!. Förutsatt att de kliniska riktlinjerna följs och nödvändiga resurser anslås, vilket registret skall få oss att åstadkomma.

970128
NyhetsINFO
Red DiabetologNytt