Hur man kan skapa en diabeteschecklista i Profdoc 2.* och ta ut data till Nationella Diabetesregistret !

---

Peter Fors jan 97

Konsten att få ut användbara data ur ett system är att lägga in dom på rätt sätt:
”Shit in - shit out”.

Detta är den STORA utmaningen. Att få alla doktorer och diabetessköterskor att ändra sina vanor (sätt att föra journal) och göra det på ett konsekvent och disciplinerat sätt. Vi har ca 30 distriktsläkare i Mitten Älvsborg och just detta är UTMANINGEN med stort U.

1. HUR FÖR MAN JOURNAL?
För det första krävs att man ställer diagnosen på patienten med hjälp av diagnosnummer (250* enligt ICD 9 och E10*, E11* eller E14* enligt ICD 10).

Profdoc saknar mallar och formulär för löpande journaltext som lagrar data i sökbara tabeller. Vi har därför utnyttjat LABFILEN för detta ändamål. Vi har skapat några grupprover för lab, basfakta och anamnes/status-uppgifter som skall rekvireras och ifyllas vid planerade återbesök. Allt måste inte alltid fyllas i. Den pedagogiska finessen med en sådan checklista är att man aktivt måste välja bort vissa saker (istället för att passivt glömma dem).

För att införda data ska kunna ligga som underlag för en rapport till Nationella Diabetsregistret krävs MINST att följande variabler med gällande kodning används:

Basfakta (som bara registreras vid förändring)
DIABDEBUT	Årtal        ex 1987
DIAB-BEH	0=kost, 1=tabl, 2=insulin, 3=tabl+insulin
HTDEBUT	Årtal för debut av farmakol beh        ex 1988 0=ingen farmakol hypertonibehandling.
ÖGONBOTTEN	0=ua, 1=simpl retinop, 2=prol ret (inkl maculaödem), 3=laser, 4=visus<0,3
NEFROPATI	0=ua, 1=mikroalbuminuri, 2=makroalbuminuri (def: pos alb-x eller U-alb>200 ug/min eller 300 mg/l) 3=dialys/njurtrspl.
HJÄRTINF	Årtal för senaste hjärtinfarkt.        Ex 1991 0=ingen hjärtinfarkt.
STROKE	Årtal för senaste stroke        ex 1993 0=ingen stroke.
AMP-ÅR	Årtal för amputation pga diabetes.        Ex 1994 0=ingen amputation.
REG-OK	0=Godkänner inte registrering till nationellt register, 1=accepterar
RÖKNING	gram tobak/dag (=antal cigaretter per dag)

Labprover (inför planerat åb eller i samband med plan åb)
B-GLUKOS	mmol/l
ERY-HBA1C	%
VIKT	kg
LÄNGD	cm        ex 168

Grupp 3 Anamnes och status (journalförs vid planerat åb)
BLTR-S-LI	systoliskt bltr liggande
BLTR-D-LI	diastoliskt bltr liggande

(Vi har dessutom ytterligare variabler på vår checklista som vi journalför och sammanställer.)

2. PROGRAM FÖR ATT HÄMTA DATA FRÅN PROFDOC
Jag har gjort ett program som är mycket enkelt att köra.

Dock krävs en del för installation:

• En ACCESS-tillämpning på vårdcentralen med läsrättigheter på Profdocs orginalbibliotek. (Kan alltid ordnas av de som servar nätverket).
• Vissa kunskaper om Access (tabeller, frågor, grundläggande om makron samt hur man kopplar ACCESS till en annan databas). Ni måste kunna bestämma vilka variabler som skall hämtas, lägga in ert kodnummer till Nationella registret etc).
• Dessutom underlättar det om man vet hur Profdocs originalfiler är uppbyggda.

3. REDIGERA DATA
Det går inte att undvika att det finns skräp i de data vi får ut. Det finns alltid folk som inte kan låta bli att föra in ”kg” efter vikten osv. Någon måste sätta sig och MANUELLT gå igenom sammanställningen av vårdcentralens patienter och deras data och ändra det som är ifyllt i fel format. Krävs endast grundläggande kunskaper om ACCESS.

Dessutom krävs det för att komma vidare vissa fält ska byta namn. Det var ett oplanerat moment men är ganska lätt om man kan hantera grunderna i ACCESS.

4. OMKODNING TILL NATIONELLA REGISTRET
Jag har sedan fått hjälp att ta fram ett program som kodar om data till ett format som accepteras av Nationella Diabetesregistret och exporterar en tabell som en EXCEL-fil som sedan kan skickas direkt till LUND. Även här krävs lite grundkunskaper i ACCESS. Annars kan man hamna lite snett.

5. NÅGRA KOMMENTARER
Skall det fungera krävs att läkarna är villiga att ändra på sitt sätt att arbeta. Drivkrafterna är:

• att man samtidigt kan skapa en checklista - vilket i sig är kvalitetshöjande
• att man kan få ut egna verksamhetsdata (hur ofta kontrollerar vi HbA1c, Vad har våra patienter för blodtryck etc etc). Här skapas möjligheter för ”lokala initiativ för kvalitetssäkring” som vissa kritiker från SFAM efterlyst.
• att rapporteringen till Nationella Diabetsregistret blir ”automatisk”. Dvs man behöver inte fylla i några blanketter eller sitta och prägla för hand.

Att lära sig ACCESS är inte så svårt (om man tycker det är kul och är beredd att lägga ner lite fritid på det).

Jag har lagt ner en hel del tid på detta (ibland undrar man om det är värt det) och (projekt)pengar. Men jag delar gärna gratis med mig av erfarenheter och programvara i utbyte med kontakter med personer som är intresserade av datoriserad verksamhetsuppföljning, nya tillämpningar och utveckling av datorjournalen.

Den som är intresserad att veta mer är välkommen att hör av sig. Jag tror att det är enklast att komma på ett litet studiebesök. Jag tror att det är lämpligt om någon är läkare och någon följer med som har lite kunskaper om ACCESS och PROFDOC. Gärna i samma person. Ni kan då få programmen och lite övningsfiler att testa på. Jag har inget emot att skicka programmen, men det kan krävas en del arbete att skriva en begriplig förklaring till hur de ska användas. Sen kan det ju vara trevligt att träffas.

Jag tror mycket på datorjournalens framtid för att förbättra informationsflödet och förbättra samarbetet mellan olika enheter och nivåer. Dessutom är det som gjort för kvalificerad verksamhetsuppföljning och epidemiologisk forskning.

Lerum 1997-01-27

Peter Fors

arb:
Diabetesmottagningen
Alingsås lasarett
441 83 Alingsås
tel 0322 - 76 367 (76 000)
fax 0302 - 76 535

hem:
Bergendals väg 27
443 51 Lerum
tel 0302 - 162 50
p.fors@lerum.mail.telia.com