som därför avbryts.

I studien Look Ahead randomiserades 5 145 patienter med typ 2-diabetes till antingen ett ”intensivt livsstilsprogram” eller till sedvanliga råd om kost och motion.

En tidigare uppföljning efter fyra år visade att de som lottats till livsstilsprogrammet tappade mer i vikt, fick bättre blodtryck och bättre blodsockervärden än patienterna i kontrollgruppen, se länk här intill.

Men efter ytterligare minst två års uppföljning konstaterar forskarna att den här i förbättringen i riskfaktorer i realiteten inte betydde någonting för deltagarnas hjärt-kärlhälsa.

Den sammantagna förekomsten av dödsfall, icke-dödlig hjärtinfarkt eller stroke eller sjukhusinläggningar på grund av kärlkramp var den samma i bägge grupper. Styrgruppen för studien beslutade därför att avbryta undersökningen i förtid, rapporterar flera medier i USA.

Mer detaljerade resultat kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

Det intensiva livsstilsprogrammet bestod bland annat av ett tydligt mål för kaloriintag på 1 200–1 800 kcal per dag baserat på ursprunglig vikt. Mindre än 30 procent av energiintaget skulle komma från fett och minst 15 procent skulle komma från protein.

Vidare innebar programmet att deltagarna skulle träna minst 175 minuter i veckan på medelhög intensitet. De stod också i regelbunden kontakt med dietist och beteendevetare för att få hjälp med sin kost och träning.

I studien rekryterades patienter med typ 2-diabetes vid 16 sjukhus i USA. Deltagarna hade alla övervikt eller fetma, högt blodtryck och höga värden för triglycerider i blodet, skriver Carl-Magnus Hake, Dagens Medicin

SE OCKSÅ 4 årsuppföljningen

Åtgärder för att förbättra livsstilen hos patienter med typ 2-diabetes kan i sin tur ge förbättringar av blodsockerkontroll och riskfaktorprofilen för hjärt-kärlsjukdom – åtminstone på kort sikt. Hur det ser ut på längre sikt har varit mindre klart enligt amerikanska forskare bakom en ny undersökning.

De har gjort en fyraårsuppföljning av en stor randomiserad studie i USA där intensiva livsstilsinsatser jämfördes mot mer konventionell rådgivning om hur man ska hantera diabetessjukdomen.

Livsstilsinterventionen bestod bland annat av tydliga mål för träning och dagligt energiintag, där högst 30 procent av energiintaget skulle komma från fett och minst 15 procent från protein. Huruvida deltagarna uppfyllde målen kontrollerades minst en gång per månad.

Totalt 5 145 patienter ingick i studien. De var i åldern 45 till 76 år och hade ett BMI över 25.

Sett över alla fyra åren hade deltagarna som lottats till intensiva livsstilsåtgärder förbättrat sin riskfaktorprofil enligt flera parametrar, jämfört med i kontrollgruppen:

    De minskade sin vikt med i snitt 6,15 procent jämfört med 0,88 procent i kontrollgruppen.
    Långtidsblodsockret HbA1c hade minskat med 0,36 procentenheter jämfört med 0,09 procent.
    Det systoliska blodtrycket sjönk med i snitt 5,3 mmHg jämfört med 3,0 i kontrollgruppen.

Förbättringar sågs även beträffande olika blodfetter och deltagarnas kondition liksom mindre behov av diabetesmedicin.

Skillnaderna mellan grupperna hade dock delvis suddats ut efter fyra år men var fortfarande statistiskt signifikanta för viktminskning, HbA1c, kondition, systoliskt blodtryck och HDL-kolesterol.

Huruvida förbättringarna i riskfaktorprofil även kan resultera i mindre hjärt-kärlsjuklighet återstår att se. Men forskarna poängterar att motsvarande riskfaktorförbättringar, som sågs i den aktuella studien, har kopplats till minskning i sådan sjuklighet i läkemedelsstudier och observationsstudier, skriver Carl-Magnus Hake, Dagens Medicin

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt