Nummer 1/2 2000 - Vinternumret

S F S D -Nytt

SFSD (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvården) har nu 850 medlemmar.

Från vårt årliga symposium 991129-991130 publiceras här abstracten från postersutställ- ningen.

Vi är glada att i år kunna presentera elva posterutställare.
IT-redaktör www.sdn.nu
Gun Olsson
SDN för diabetessjuksköterskor

SFSD Symposium
   Abstrakt från postersutställning i samband med SFSD:s symposium:
1.OLIKA MÄTMETODERS INBÖRDES ÖVERENSSTÄMMELSE OCH RELATION TILL KLINISKA TECKEN OCH SYMTOM PÅ FOTKOMPLIKATIONER VID TYP 2 DIABETES.
Edwall L-L Diabetessjuksköterska,
Vårdcentralen SKÖVDE

Sörman E.Diabetessjuksköterska,
Vårdcentralen BÅLSTA.
Bakgrund:Förekomsten av nervskador vid diabetes anses i dag vara den viktigaste predisponerande faktorn för utveckling av fotsår.

Metod:342 patienter med diabetes typ 2 undersöktes vid två vårdcentraler med hänseende på vibrationssinne och beröringssinne vid sidan av cirkulationskontroll, kliniska tecken och symtom på fotkomplikationer.

Resultat:En signifikant skillnad i utfall framkom mellan vibrations-och beröringssinne,där vibrationsundersökningen hade högre sensitivitet (p<0,001).

Diskussion:Det är viktigt både för vårdpersonalen och patienten att enkla och bra undersökningsmetoder utarbetas.Flera studier som tidigare har undersökt neuropatiförekomst med monofi- lamentnålar har haft fotsår som ”endpoint ”,och det har då visat sig att dessa patienter ej kunnat känna 5.07-nålen.Smärta var det symtom som patienten rapporterade mest,medan diabetes- sköterskan observerade främst torra fötter. Tidig identifiering av patienter med fotkomplikatio- ner är av största värde,då man kan styra resurserna till dem som bäst behöver.Monofilamentnålen torde kunna användas som komplement till vibrationstestet,men det förefaller rimligt att använda monofilament 4.56 eller känsligare test.

2.HAR DIABETES NÅGON BETYDELSE VID VÅRDKONTAKT SOM INTE DIREKT BERÖR DIABETES?
   Insulander L diabetessjuksköterska,fil.mag.(a),Carlson A,dr med.vet.(a),Saleh-Statin N diabetessjuksköterska (a),Klang B med.dr.(b),Gabrielsson K (c),Nilsson B (c),Brismar K, professor (d).(a)Landstingets UndervisningsCentrum för Diabetes,LUCD,Karolinska Sjuk- huset,(b)Utvecklingsavdelningen, Danderyds Sjukhus,(c)Storstockholms Diabetesförening,(d)Klini ken för Endokrinologi och Diabetologi,Karolinska Sjuhuset,Stockholm.

Bakgrund : Personer med diabetes kan komma att söka medicinsk vård av orsaker som inte är direkt relaterade till diabetes. Behandlingen av diabetes är viktig även vid andra sjukdomar och egenvården kan ställas inför ytterligare krav.Inte bara personen med diabetes behöver ha kunskaper om sambandet mellan diabetes och andra sjukdomar utan även vårdpersonal behöver ha den kunskapen för att kunna vägleda personen med diabetes i egenvården. Syftet med studien var att beskriva patienternas uppfattning om vårdtillfället och att analysera patienternas och personalens förståelse av diabetes och sambandet mellan diabetes och det medicinska problem som vårdtillfället gällde.

Metod: Studien bygger på enkäter till patienter och personal vid två medicin-och kirurgkliniker på sjukhus.

Resultat: Totalt besvarades enkäten av 62 patienter (81%) och 125 personal (67%).Patienterna upplevde att sjuksköterskorna hade mer tid,svarade på frågor och pratade på ett sätt som var lättare att förstå. Patienterna visste oftast vilken doktor som hade ansvaret för deras vård.Mot- satta gällde sjuksköterskan. Patienterna hade goda kunskaper om diabetes och komplikationer men saknade kunskaper om relationen mellan de två. De upplevde i liten utsträckning ett samband mellan nuvarande sjukdom och diabetes. Patienter med diabetes var vanligt förekommande på avdelningarna. Personalen hade kunskaper om sambandet mellan nuvarande sjukdom och diabetes.De uttryckte trots det ett behov av kontinuerlig utbildning i diabetes.

Konklusion: Sambandet mellan diabetes och komplikationer behöver göras tydligare för patienterna.Kontinuerlig utbildning i diabetes är därför nödvändig för all vårdpersonal.Utbildning behövs också för att kunna ta tillräcklig hänsyn till diabetes vid behandling av andra sjukdomar.

3.PREPULSIDS EFFEKTER PÅ BLODGLUKOSSTABILITETEN OCH LIVSKVALITET HOS INSULINBEHANDLADE DIABETESPATIENTER.
    Johansson U-B,doktorand, diabetessjuksköterska*,Wredling R,docent,Enheten för omvårdnadsforskning,Institutionen för omvårdnad,Karolinska Institutet, Adamson U,docent,Lins P-E, docent,*Karolinska Institutet vid Danderyd sjukhus.

Bakgrund :Intensifierad insulinbehandling med snabbverkande insulin förutsätter en normalt fungerande magsäcks- tömning,där tunntarmens födoupptag och insulineffekten skall harmoniera.Undersökningar visar att fördröjd magsäcks- tömning,förekommer hos 40-50% bland diabetiker.Huruvida regelbunden magsäckstömning kan påverka blodglukosfluktuationer har ännu inte kartlagts.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka ett motilitetsstimulerande läkemedels effekter på blodglukosvariationen (SDBG), välbefinnandet och behandlings- tillfredställelsen hos patienter utan verifierad motilitetsstörning?

Metod: Trettiosju patienter med Typ I diabetes och med ett SDBG mellan 4,0-6,0 mmol/1 deltog i denna dubbelblind,placebo-kontrollerade studie med cross-over design.Patienterna randomiserades till prepulsid 10 mg före varje huvudmål och före sänggåendet alternativt placebo under fyra veckor vardera. Första behandlingsperioden var följd av en ”wash-out ” period..Under varje fyra veckors behandlingsperiod utförde patienten systematiska självtester av blodglukos för beräkning av SDBG och efter varje period självskattningar av välbefinnande och behandlingstillfredställelse.

Resultat: Ingen signifikant skillnad uppmättes mellan pre- pulsid och placebo beträffande SDBG,4,5 ±0,6 mmol/1 under prepulsid och 4,3 ±0,6 mmol/1 under placebo.Ingen behandlingseffekt för välbefinnande och behandlingstillfredställelse observerades.

Konklusion: Prepulsid uppvisar ingen effekt på blodglukos- stabiliteten hos insulinbehandlade diabetespatienter med ett SDBG >3,9 mmol/1.

4. EFFEKTER AV DAG- VåRD FÖR METABOL KONTROLL OCH VÄLBEFINNANDE HOS PATIENTER MED DIABETES.
Siv Lundblad,chefsjuksköterska,Per-Eric Lins,docent,Ulf Adamson,docent, Regina Wredling docent, Diabetesdagvården, Danderyds sjukhus.

Bakgrund:Majoriteten av de patienter som deltar i en dag- vårdsvecka på diabetesdagvården är inremitterade från primärvården,dels för att erhålla ökade kunskaper i egenvård,dels för justering av behandlingen.

Syfte :Syftet med studien var att undersöka effekter av dagvårdsveckan beträffande metabol kontroll och patientens uppfattning om välbefinnande,kunskaper om sjukdomen och egenvård.

Metod: Etthundra konsekutiva patienter som f o m november 1998 t o m februari 1999 deltog i en dagvårdsvecka har undersökts vid ankomsten till dagvården dag 1,dag 4 och efter 3 månader beträffande HbAlc,blodtryck, vikt, blodfetter samt besvarat en enkät omfattande hälsorelaterad livskvalitet.

Resultat:Tre månader efter genomförd dagvårdsvecka hade 72 patienter,26 kvinnor och 46 män, följts upp av primärvårdsläkaren. Genomsnittsålder för kvinnorna var 59 ±13 år och männens 58 ±13 år.Vid en jämförelse mellan dag 1 och 3 månader efter genomförd dagvårdsvistelse uppmättes signifikanta förbättringar beträffande HbAlc (7,3 ±1,4 %vs 8,1 ±2,1 %,p<0,0001 ),systoliskt blodtryck (140 ±19 mmHg vs 145 ±22 mmHg,p =0,03),samt diastoliskt blodtryck (82 ±7 mmHg vs 85 ±8 mmHG,p =0,03).Totalkolesterol visade en signifikant ökning (4,8 ±1,1 mmol/1 vs 4,1 ±1,9 mmo/1,p =0,01 )medan triglycerider och kroppsvikt var oförändrade.Beträffande patienternas subjektiva skattning av välbefinnande,kunskaper och tillfredsställelse med behandlingen förbättrades dessa signifikant i s g s samtliga variabler under dagvårdsveckan och kvarstod i de flesta fall 3 månader senare.

Konklusion: Sammanfattningsvis tyder studien på att diabetesdagvård är en vårdform som förbättrar såväl det fysiska som psykiska välbefinnandet hos patienter med diabetes.Undersök- ningen kan även ses som ett tillförlitligt sätt att utvärdera vårdens kvalitet.

5.RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING OM DIABETESSJUKSKÖTERSKANS KOMPETENS OCH PROFILERING I DIABETESVÅRDEN .
Författare: Lillemor Fernström,Åsa Fogelberg,Lena Insulander,Pia Lindborg,Birgit Landgren,Diabetessjuksköterskor, LUCD,Stockholm,Ulrika Pålsson,vårdpolitisk sekreterare, Svenska Diabetesförbundet.

Bakgrund: I arbetet på LUCD ingår det att diskutera med distriktsläkare och distrikts- sköterskor hur diabetesvården kan organiseras inom primärvården.Vi har här stött på frågeställningen om vilken utbildning en diabetessjuksköterska behöver.Likaså finns stort intresse av att diskutera hur distriktssköterskan kan profilera sig mot diabetes och vilken organisationsmodell som bäst gagnar diabetespatienten.

Syfte: Genom en kartläggning få en bild av utbildningsnivå hos diabetessjuksköterskor och hur deras arbete är organiserat.

Metod: Enkäter delades ut vid SFSD ’s årliga symposium 1998.Frågorna berörde arbetssituation, utbildningsnivå och grad av självständighet.

Resultat :Totalt var det 347 st deltagare i symposiet och enkäten besvarades av 258 st,74%. Diabetessjuksköterskorna har hög utbildningsnivå,84%hade högskoleutbildning i diabetes.Det var fler diabetessjuksköterskor som ändrade insulindos(83%)än som ändrade tablettdos(55%).55 % uppgav att de hade skriftlig dele- gering för att ändra behandling. Nära hälften (46%)av de svarande arbetade inom primärvården.Erfarenhet av diabetesvård var i medeltal 11 år.De flesta (83%) hade schemalagd/sammanhängande tid för diabetespatienter. Diabetessjuksköterskan träffar i genomsnitt 17 patienter per vecka.

Konklusion .De diabetessjuksköterskor som deltog i SFSD ’s symposium 1998 har
• hög utbildningsnivå
•hög grad av organiserad verksamhet
• fattar självständiga beslut

7.INDIVIDUELL VÅRD- ÖVERENSKOMMELSE I PRAKTIKEN.
Författare:Anita Carlson, psykolog,Lillemor Fernström diabetessjuksköterska.Landstingets UndervisningsCentrum för Diabetes,LUCD,Stockholm.

Bakgrund: I de nationella riktlinjerna för diabetes sägs att personer med diabetes har rätt att få en individuell vårdöverenskommelse i samarbete med sin vårdgivare.Det har varit svårigheter praktiskt i genomförandet av vårdöverenskommelser.

Syfte:
-utveckla ett dokument som kunde ligga till grund för en individuell överenskommelse
-pröva detta i mötet med patienten ett begränsat antal patienter
-följa upp erfarenheterna av dokumentet genom gruppintervju med vårdpersonal och patienter som använt det
-utifrån de samlade resulta- ten ta fram en enkel vägledning som stöd för andra vårdenheter som vill använda dokumentet

Metod: Gruppintervjuer med en grupp patienter och en grupp vårdpersonal som prövat vårdöverenskommelsen vid husläkarmottagningen Österåker i Nordöstra sjukvårdsområdet i Stockholms län.

Resultat: Ett dokument (vårdöverenskommelse)togs fram tillsammans med vårdpersonal. Patienterna upplevde jämförelsen mellan HbAlc och blodsocker och att se sina egna aktuella värden i relation till det medicinskt önskvärda samt att få diskutera de personliga målen som värdefullt. Personalen upplevde att dokumentet hade ett pedagogiskt värde. Dokumentet bör också finnas i datajournalen.

Konklusion Resultaten talar för att vårdöverenskommelsen ger patienten möjlighet att själv reflektera över sina värden och den är ett pedagogiskt hjälpmedel i mötet mellan patienten och vårdgivaren.

8.ATT VARA MAKA/ MAKE TILL EN PERSON SOM HAR DIABETES.
Lantz A.Diab.sjuksköt. Diabetescentrum,From Attebring M.Diab.sjuksköt.Hjärtmott. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.

Bakgrund :Att belysa förhållanden i patientens vardagssituation och få ökad kunskap om den anhöriges situation då en i familjen har diabetes.

Metod: Intervju med öppna frågor.Den anhörige fick berätta fritt ur hjärtat.Inga strukturerade frågor användes.

Resultat: Studiens syfte var att beskriva anhörigas upplevelser av hur det är att vara maka/make till en person som har diabetes. En djupintervju genomfördes med sex anhöriga,tre kvinnor och tre män.Intervjuerna som i genomsnitt tog en timme,genomfördes under våren 1999. Frågeställningar som berördes var,innebörden av att vara maka/make till en person som har diabetes,hur anpassning till sjukdomen har gått till samt frågor kring begreppet stöd. Intervjuerna håller på att sammanställas och de färdiga resultaten kommer att kunna presenteras vid SFSD ’s symposiedagar november 1999.

9.EFTERDROPP FRÅN INSULINPENNOR EFTER INJEKTION.
Annersten M.Forskningssjuksköterska och Frid A.Dr. Medicinkliniken,Universitetssjukhuset Lund.

Bakgrund: Patienter har berättat att det fortsätter att droppa insulin från nålen efter avslutad subkutan injektion med insulinpenna.

Metod: Sex olika insulinpennor testades.Tjugo frivilliga försökspersoner injicerades subkutant med 0,2 ml koksaltlösning. Nålen drogs ut ur huden efter respektive 1,3,5 eller i 7 sekunder.Eventuella droppar fångades upp på ett filterpapper och vägdes på en precisionsvåg.Undersökningen videofilmades.

Resultat: Efterdropp från 1,5 ml pennor förekom knappast alls. 8 av 20 NovoPen 3 ml och BD-pen 3 ml,16 av 20 PenSet och 19 av 20 SalinePen (Lilly) droppade efter 7 sekunders kvarhållningstid under huden. BD-pennan droppade i genomsnitt 4,0 mg (2,4-18,8),NovoPen 4,7 (3,8-6,7),PenSet 5,0 mg (3,1-16,6)och SalinePen droppade 9,2 mg (4,9-19,1).

Diskussion :Det finns ett påtagligt efterdropp från 3 ml insulinpennor även efter 7 sekunders kvarhållningstid.Därför ska patienterna instrueras i att hålla kvar nålen under huden i åtminstone 10 sekunder så de erhåller den avsedda dosen.Företagens informationsfoldrar c bipacksedlar måste uppdateras.

10.HANDLINGSPROGRAM VID START AV INSULINPUMPBEHANDLING.
Lena Hannerz,Karin Svedin, Siv Lundblad,Unn-Britt Johansson och Regina Wredling Diabetesdagvården, Danderyds sjukhus, Danderyd.

Bakgrund: I början av 1980-talet introducerades insulin- pumpbehandling som en ny behandlingsform för administrering av insulin.Danderyds sjukhus diabetesenhet initierade behand- lingen på 10 patienter under I980 och har fram till 1999 påbörjat behandlingen för ca 150 patienter.

Syfte: För att underlätta övergången från injektioner till insulinpump och att göra övergången säker ur behandlingssynpunkt har ett handlingsprogram utvecklats på diabetesenheten.

Sammanfattning: Handlingsprogrammet baseras på den kunskap som genererats från forskningsaktiviteter från olika diabetesenheter samt från den erfarenhetskunskap som erhållits genom arbetet med dessa patienter. Handlingsprogrammet innehåller urval av patienter,introduktion till behandlingen,omräkningsformel för insulindosering, utbildning av patienten,kunskapskontroll,riktlinjer för insulinjusteringar samt uppföljningsintervall. För att de patienter som bedöms vara i behov av insulinpump faktiskt skall kunna få denna möjlighet,krävs att både patienter och personal känner säkerhet och trygghet med den nya insulinregimen.Detta kan uppnås genom att diabetessköterskan som ansvarar för patienternas utbildning erhåller tillräckligt patientantal för att bibehålla och utveckla kunskapen samt att ett handlingsprogram för pumpbehandling utvecklas,specifikt för varje vårdenhet.

11A.HUR UNDERVISAS PERSONER MED DIABETES? ENKÄTUNDERSÖKNING.
Dahlberg Dalin G,Höganäs; Apelqvist J,Universitetssjukhuset, Lund;Högberg M †,Pedagogiska Institutionen,Uppsala.
Bakgrund: Patientundervisning har under senare år kommit i fokus som en väsentlig del i diabetesbehandlingen.Från patienter och myndigheter ökar kraven på att erhålla och ge en adekvat diabetesundervisning. I Nationella Riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus,versionen för hälso-och sjukvårdspersonal framgår:
• att patientutbildning i egenvård är centralt och en förutsättning för att uppfylla behandlingsmålen
• att avsikten är att förse patienten med kunskap och trygghet ?att grupputbildning har varit en framgångsrik modell
• att patienten ska ges instrument för att få kontroll över sin livssituation och sin sjukdom
• att kontinuerlig utbildning och regelbundet återkommande kontroll av utbildningsmålen och kunskaperna i egenvård ska vara en del i kvalitetskontrollen

Frågeställningar:
• Hur ser samarbetsformerna ut inom teamen med avseende på patientundervisning?
• Vilka mål är formulerade för strukturerad patientundervisning? Hur sker uppföljning och utvärdering av insatta undervisningsaktiviteter? Vilket material används?
• Vilket behov av vidareutbildning har personalen?

Metod: Enkät,bestående av 38 frågeställningar med såväl svar- salternativ som öppna frågeställningar, Enkäten skickades ut till 206 diabetessjuksköterskor varav 48 %har besvarat enkäten.Detta motsvarar 72 %av landets medicinkliniker.Denna redovisning tar upp diabetessjuksköterskan, patientundervisning,utvärdering av insatta utbildningsinsatser och kompetensutveckling.

Slutsatser: Sammanfattning i följande att-satser
• Att majoriteten av diabetessjuksköterskor har en mycket gedigen yrkeserfarenhet.
• Att nästan 80% har högskoleutbildning med minst 10 poäng i diabetesvård.
• Att nästan alla uppger behov av kompetensutveckling inom det beteendevetenskapliga/pedagogiska området.
• Att majoriteten bedriver strukturerad undervisning,vanligen i samband med ordinarie mottagningsbesök..
• Att majoriteten tar reda på patienternas önskemål om under- visningsinnehåll,vanligen som en muntlig fråga före undervisnings- tillfället.En fjärdedel i anslutning till undervisningen.
• Att det vanligaste utvärderingsinstrumentet är HbA1c och utvärderingsblankett.
• Att utvärderingen sker oftast inom 6 månader.
• Att det föreligger en diskrepans mellan patienternas önskemål om undervisningsinnehåll -ökad trygghet/minskad oro,behov att träffa andra med diabeteskontra den undervisning som förmedlas.

11B. ATT TALA OM DIABETES
-ETT UNDERVISNINGSMATERIAL .
Lena Hannerz och Eva Persson Trotzig,Diabetesdagvården, Danderyds Sjukhus,Gunnel Dahlberg Dalin,Höganäs.

Bakgrund: Att leva med diabetes är så mycket mera än att lära in fakta om mat,insulin och provtagning. Det är många både stora och små frågor att ta ställning till såväl om livskvalitet som av rent praktisk natur. Ibland har vi svar men många gånger finns det inget givet svar.

På Diabetesdagvården på Danderyds Sjukhus bedrivs kontinuerligt gruppundervisning.Som ett hjälpmedel började vi skriva ner frågor/påståenden som patienterna har ställt oss under åren. Gruppdeltagarna fick från en korg dra en fråga/påstående och läsa upp den.Många patienter kände igen frågan/påståendet från egen erfarenhet,en del hade kanske redan löst den och ville dela med sig till de andra deltagarna,eller man ville vidareutveckla frågeställningen för att hitta olika lösningar kring en speciell fråga.Målsättning med utvärderingen är att få en uppfattning av materialet från tre medicinkliniker och en vårdcentral.

Metod: Frågorna/påståenden har sammanställts som fyra olika kortlekar inom ämnesområdena:
• Allmänt om diabetes röda
• Allmänt om insulinbehandling grå
• Insulinpumpbehandling blå
• Maten gröna
Korten har under en månad används vid tre gruppundervisningstillfällen vid tre medicinkliniker (Malmö,Danderyd och Örebro)och vid en personalutbildningsdag av kommunalanställd personal på en vårdcentral (Bålsta).

Slutsats:Sammanfattning i att-satser
• Att materialet kan ge patienterna nya infallsvinklar att se på diabetessjukdomen då korten väcker många nya frågeställningar
• Att nivån på frågorna// påståendena är relevant
• Att en del frågor//påståenden upplevs som likartade vilket kan innebära att det finns ett inbyggt repetitionsmoment i materialet.
• Att personalen tycker att korten medför ett bra tillskott till annat utbildningsmaterial
• Att korten är utmärkta att använda som personalutbildnings-material.

Det är viktigt att ha i minnet att texten på korten är patienternas egna frågor och påståenden

Gun Olsson
Redaktör för www.sdn.nu
gun.olsson.sfsd@telia.com

Svensk Förening för Diabetologi har nu 2.500 medlemmar
Våra sajter har 100.000 besök per månad!
Online-adresserna är: http://www.diabetolognytt.com Tidningen Diabetolognytt
http://www.sdn.nu Svenskt Diabetologiskt Nätverk

Nyhetsbrevet ges ut på 100%återanvändningsbara elektroner.
Ett deltagande i DiabetologNytts e-postlista innebär att Du får emailat
väsentliga uppdateringar.

Vill Du rekrytera nya kollegor till e-postlistan?Låt dem eller Du själv fylla i namn/epostadress på epostlistan med www-adress: http://www.diabetolognytt.com/MailList/
-och klicka därefter på ”anslut mig ”.

Om Du vill bli bortplockad från e-postlistan,gå in på samma www adress,skriv Ditt namn och e-postadress och klicka sedan på ”plocka bort mig ”.

Red

Vill Du bli medlem i Svensk Förening för Diabetologi (SFD)?
-och få DiabetologNytt 4 nummer per år och tillgång till www.diabetolognytt.com och www.sdn.nu med Svenskt Diabetologiskt Nätverk,DiabetoFax samt möjlighet till diabetologiskt nyhetsbrev om Du vill via email var 6:e vecka?

Kostnad 0 kr 2000 och 80 kr 2001.
Alla inom diabetesteamet är välkomna att bli medlem i SFD.
Faxa till 031 27 00 87 uppgifter om namn,adress och yrke,så blir Du medlem och får tillgång till en kontinuerlig fortbildningsmöjlighet inom diabetes.

Red