S F S D -Nytt
SFSD (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvården) har nu
850 medlemmar.
Från vårt årliga symposium 991129-991130 publiceras här abstracten från
postersutställ- ningen.
Vi är glada att i år kunna presentera elva posterutställare.
IT-redaktör www.sdn.nu
Gun Olsson
SDN för diabetessjuksköterskor
SFSD Symposium
Abstrakt från postersutställning i samband med SFSD:s
symposium:
1.OLIKA MÄTMETODERS INBÖRDES ÖVERENSSTÄMMELSE OCH RELATION TILL KLINISKA
TECKEN OCH SYMTOM PÅ FOTKOMPLIKATIONER VID TYP 2 DIABETES.
Edwall L-L Diabetessjuksköterska,
Vårdcentralen SKÖVDE
Sörman E.Diabetessjuksköterska,
Vårdcentralen BÅLSTA.
Bakgrund:Förekomsten av nervskador vid diabetes anses
i dag vara den viktigaste predisponerande faktorn för utveckling av
fotsår.
Metod:342 patienter med diabetes typ 2 undersöktes vid två vårdcentraler
med hänseende på vibrationssinne och beröringssinne vid sidan av cirkulationskontroll,
kliniska tecken och symtom på fotkomplikationer.
Resultat:En signifikant skillnad i utfall framkom mellan vibrations-och
beröringssinne,där vibrationsundersökningen hade högre sensitivitet
(p<0,001).
Diskussion:Det är viktigt både för vårdpersonalen och patienten
att enkla och bra undersökningsmetoder utarbetas.Flera studier som tidigare
har undersökt neuropatiförekomst med monofi- lamentnålar har haft fotsår
som ”endpoint ”,och det har då visat sig att dessa patienter ej kunnat
känna 5.07-nålen.Smärta var det symtom som patienten rapporterade mest,medan
diabetes- sköterskan observerade främst torra fötter. Tidig identifiering
av patienter med fotkomplikatio- ner är av största värde,då man kan
styra resurserna till dem som bäst behöver.Monofilamentnålen torde kunna
användas som komplement till vibrationstestet,men det förefaller rimligt
att använda monofilament 4.56 eller känsligare test.
2.HAR DIABETES NÅGON BETYDELSE VID VÅRDKONTAKT SOM INTE DIREKT BERÖR
DIABETES?
Insulander L diabetessjuksköterska,fil.mag.(a),Carlson
A,dr med.vet.(a),Saleh-Statin N diabetessjuksköterska (a),Klang B med.dr.(b),Gabrielsson
K (c),Nilsson B (c),Brismar K, professor (d).(a)Landstingets UndervisningsCentrum
för Diabetes,LUCD,Karolinska Sjuk- huset,(b)Utvecklingsavdelningen,
Danderyds Sjukhus,(c)Storstockholms Diabetesförening,(d)Klini ken för
Endokrinologi och Diabetologi,Karolinska Sjuhuset,Stockholm.
Bakgrund : Personer med diabetes kan komma att söka medicinsk
vård av orsaker som inte är direkt relaterade till diabetes. Behandlingen
av diabetes är viktig även vid andra sjukdomar och egenvården kan ställas
inför ytterligare krav.Inte bara personen med diabetes behöver ha kunskaper
om sambandet mellan diabetes och andra sjukdomar utan även vårdpersonal
behöver ha den kunskapen för att kunna vägleda personen med diabetes
i egenvården. Syftet med studien var att beskriva patienternas uppfattning
om vårdtillfället och att analysera patienternas och personalens förståelse
av diabetes och sambandet mellan diabetes och det medicinska problem
som vårdtillfället gällde.
Metod: Studien bygger på enkäter till patienter och personal
vid två medicin-och kirurgkliniker på sjukhus.
Resultat: Totalt besvarades enkäten av 62 patienter (81%) och
125 personal (67%).Patienterna upplevde att sjuksköterskorna hade mer
tid,svarade på frågor och pratade på ett sätt som var lättare att förstå.
Patienterna visste oftast vilken doktor som hade ansvaret för deras
vård.Mot- satta gällde sjuksköterskan. Patienterna hade goda kunskaper
om diabetes och komplikationer men saknade kunskaper om relationen mellan
de två. De upplevde i liten utsträckning ett samband mellan nuvarande
sjukdom och diabetes. Patienter med diabetes var vanligt förekommande
på avdelningarna. Personalen hade kunskaper om sambandet mellan nuvarande
sjukdom och diabetes.De uttryckte trots det ett behov av kontinuerlig
utbildning i diabetes.
Konklusion: Sambandet mellan diabetes och komplikationer behöver
göras tydligare för patienterna.Kontinuerlig utbildning i diabetes är
därför nödvändig för all vårdpersonal.Utbildning behövs också för att
kunna ta tillräcklig hänsyn till diabetes vid behandling av andra sjukdomar.
3.PREPULSIDS EFFEKTER PÅ BLODGLUKOSSTABILITETEN OCH LIVSKVALITET
HOS INSULINBEHANDLADE DIABETESPATIENTER.
Johansson U-B,doktorand, diabetessjuksköterska*,Wredling
R,docent,Enheten för omvårdnadsforskning,Institutionen för omvårdnad,Karolinska
Institutet, Adamson U,docent,Lins P-E, docent,*Karolinska Institutet
vid Danderyd sjukhus.
Bakgrund :Intensifierad insulinbehandling med snabbverkande insulin
förutsätter en normalt fungerande magsäcks- tömning,där tunntarmens
födoupptag och insulineffekten skall harmoniera.Undersökningar visar
att fördröjd magsäcks- tömning,förekommer hos 40-50% bland diabetiker.Huruvida
regelbunden magsäckstömning kan påverka blodglukosfluktuationer har
ännu inte kartlagts.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka ett motilitetsstimulerande
läkemedels effekter på blodglukosvariationen (SDBG), välbefinnandet
och behandlings- tillfredställelsen hos patienter utan verifierad motilitetsstörning?
Metod: Trettiosju patienter med Typ I diabetes och med ett SDBG
mellan 4,0-6,0 mmol/1 deltog i denna dubbelblind,placebo-kontrollerade
studie med cross-over design.Patienterna randomiserades till prepulsid
10 mg före varje huvudmål och före sänggåendet alternativt placebo under
fyra veckor vardera. Första behandlingsperioden var följd av en ”wash-out
” period..Under varje fyra veckors behandlingsperiod utförde patienten
systematiska självtester av blodglukos för beräkning av SDBG och efter
varje period självskattningar av välbefinnande och behandlingstillfredställelse.
Resultat: Ingen signifikant skillnad uppmättes mellan pre- pulsid
och placebo beträffande SDBG,4,5 ±0,6 mmol/1 under prepulsid och 4,3
±0,6 mmol/1 under placebo.Ingen behandlingseffekt för välbefinnande
och behandlingstillfredställelse observerades.
Konklusion: Prepulsid uppvisar ingen effekt på blodglukos- stabiliteten
hos insulinbehandlade diabetespatienter med ett SDBG >3,9 mmol/1.

4. EFFEKTER AV DAG- VåRD FÖR METABOL KONTROLL OCH VÄLBEFINNANDE HOS
PATIENTER MED DIABETES.
Siv Lundblad,chefsjuksköterska,Per-Eric Lins,docent,Ulf
Adamson,docent, Regina Wredling docent, Diabetesdagvården, Danderyds
sjukhus.
Bakgrund:Majoriteten av de patienter som deltar i en dag- vårdsvecka
på diabetesdagvården är inremitterade från primärvården,dels för att
erhålla ökade kunskaper i egenvård,dels för justering av behandlingen.
Syfte :Syftet med studien var att undersöka effekter av dagvårdsveckan
beträffande metabol kontroll och patientens uppfattning om välbefinnande,kunskaper
om sjukdomen och egenvård.
Metod: Etthundra konsekutiva patienter som f o m november
1998 t o m februari 1999 deltog i en dagvårdsvecka har undersökts vid
ankomsten till dagvården dag 1,dag 4 och efter 3 månader beträffande
HbAlc,blodtryck, vikt, blodfetter samt besvarat en enkät omfattande
hälsorelaterad livskvalitet.
Resultat:Tre månader efter genomförd dagvårdsvecka hade 72 patienter,26
kvinnor och 46 män, följts upp av primärvårdsläkaren. Genomsnittsålder
för kvinnorna var 59 ±13 år och männens 58 ±13 år.Vid en jämförelse
mellan dag 1 och 3 månader efter genomförd dagvårdsvistelse uppmättes
signifikanta förbättringar beträffande HbAlc (7,3 ±1,4 %vs 8,1 ±2,1
%,p<0,0001 ),systoliskt blodtryck (140 ±19 mmHg vs 145 ±22 mmHg,p =0,03),samt
diastoliskt blodtryck (82 ±7 mmHg vs 85 ±8 mmHG,p =0,03).Totalkolesterol
visade en signifikant ökning (4,8 ±1,1 mmol/1 vs 4,1 ±1,9 mmo/1,p =0,01
)medan triglycerider och kroppsvikt var oförändrade.Beträffande patienternas
subjektiva skattning av välbefinnande,kunskaper och tillfredsställelse
med behandlingen förbättrades dessa signifikant i s g s samtliga variabler
under dagvårdsveckan och kvarstod i de flesta fall 3 månader senare.
Konklusion: Sammanfattningsvis tyder studien på att diabetesdagvård
är en vårdform som förbättrar såväl det fysiska som psykiska välbefinnandet
hos patienter med diabetes.Undersök- ningen kan även ses som ett tillförlitligt
sätt att utvärdera vårdens kvalitet.
5.RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING OM DIABETESSJUKSKÖTERSKANS KOMPETENS
OCH PROFILERING I DIABETESVÅRDEN .
Författare: Lillemor Fernström,Åsa Fogelberg,Lena
Insulander,Pia Lindborg,Birgit Landgren,Diabetessjuksköterskor, LUCD,Stockholm,Ulrika
Pålsson,vårdpolitisk sekreterare, Svenska Diabetesförbundet.
Bakgrund: I arbetet på LUCD ingår det att diskutera med distriktsläkare
och distrikts- sköterskor hur diabetesvården kan organiseras inom primärvården.Vi
har här stött på frågeställningen om vilken utbildning en diabetessjuksköterska
behöver.Likaså finns stort intresse av att diskutera hur distriktssköterskan
kan profilera sig mot diabetes och vilken organisationsmodell som bäst
gagnar diabetespatienten.
Syfte: Genom en kartläggning få en bild av utbildningsnivå hos
diabetessjuksköterskor och hur deras arbete är organiserat.
Metod: Enkäter delades ut vid SFSD ’s årliga symposium 1998.Frågorna
berörde arbetssituation, utbildningsnivå och grad av självständighet.
Resultat :Totalt var det 347 st deltagare i symposiet och enkäten
besvarades av 258 st,74%. Diabetessjuksköterskorna har hög utbildningsnivå,84%hade
högskoleutbildning i diabetes.Det var fler diabetessjuksköterskor som
ändrade insulindos(83%)än som ändrade tablettdos(55%).55 % uppgav att
de hade skriftlig dele- gering för att ändra behandling. Nära hälften
(46%)av de svarande arbetade inom primärvården.Erfarenhet av diabetesvård
var i medeltal 11 år.De flesta (83%) hade schemalagd/sammanhängande
tid för diabetespatienter. Diabetessjuksköterskan träffar i genomsnitt
17 patienter per vecka.
Konklusion .De diabetessjuksköterskor som deltog i SFSD ’s symposium
1998 har
• hög utbildningsnivå
•hög grad av organiserad verksamhet
• fattar självständiga beslut
7.INDIVIDUELL VÅRD- ÖVERENSKOMMELSE I PRAKTIKEN.
Författare:Anita Carlson, psykolog,Lillemor Fernström diabetessjuksköterska.Landstingets
UndervisningsCentrum för Diabetes,LUCD,Stockholm.
Bakgrund: I de nationella riktlinjerna för diabetes sägs att
personer med diabetes har rätt att få en individuell vårdöverenskommelse
i samarbete med sin vårdgivare.Det har varit svårigheter praktiskt i
genomförandet av vårdöverenskommelser.
Syfte:
-utveckla ett dokument som kunde ligga till grund för en individuell
överenskommelse
-pröva detta i mötet med patienten ett begränsat antal patienter
-följa upp erfarenheterna av dokumentet genom gruppintervju med vårdpersonal
och patienter som använt det
-utifrån de samlade resulta- ten ta fram en enkel vägledning som stöd
för andra vårdenheter som vill använda dokumentet
Metod: Gruppintervjuer med en grupp patienter och en grupp vårdpersonal
som prövat vårdöverenskommelsen vid husläkarmottagningen Österåker i
Nordöstra sjukvårdsområdet i Stockholms län.
Resultat: Ett dokument (vårdöverenskommelse)togs fram tillsammans
med vårdpersonal. Patienterna upplevde jämförelsen mellan HbAlc och
blodsocker och att se sina egna aktuella värden i relation till det
medicinskt önskvärda samt att få diskutera de personliga målen som värdefullt.
Personalen upplevde att dokumentet hade ett pedagogiskt värde. Dokumentet
bör också finnas i datajournalen.
Konklusion Resultaten talar för att vårdöverenskommelsen ger
patienten möjlighet att själv reflektera över sina värden och den är
ett pedagogiskt hjälpmedel i mötet mellan patienten och vårdgivaren.
8.ATT VARA MAKA/ MAKE TILL EN PERSON SOM HAR DIABETES.
Lantz A.Diab.sjuksköt. Diabetescentrum,From Attebring M.Diab.sjuksköt.Hjärtmott.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Bakgrund :Att belysa förhållanden i patientens vardagssituation
och få ökad kunskap om den anhöriges situation då en i familjen har
diabetes.
Metod: Intervju med öppna frågor.Den anhörige fick berätta fritt
ur hjärtat.Inga strukturerade frågor användes.
Resultat: Studiens syfte var att beskriva anhörigas upplevelser
av hur det är att vara maka/make till en person som har diabetes. En
djupintervju genomfördes med sex anhöriga,tre kvinnor och tre män.Intervjuerna
som i genomsnitt tog en timme,genomfördes under våren 1999. Frågeställningar
som berördes var,innebörden av att vara maka/make till en person som
har diabetes,hur anpassning till sjukdomen har gått till samt frågor
kring begreppet stöd. Intervjuerna håller på att sammanställas och de
färdiga resultaten kommer att kunna presenteras vid SFSD ’s symposiedagar
november 1999.
9.EFTERDROPP FRÅN INSULINPENNOR EFTER INJEKTION.
Annersten M.Forskningssjuksköterska och Frid A.Dr. Medicinkliniken,Universitetssjukhuset
Lund.
Bakgrund: Patienter har berättat att det fortsätter att droppa
insulin från nålen efter avslutad subkutan injektion med insulinpenna.
Metod: Sex olika insulinpennor testades.Tjugo frivilliga försökspersoner
injicerades subkutant med 0,2 ml koksaltlösning. Nålen drogs ut ur huden
efter respektive 1,3,5 eller i 7 sekunder.Eventuella droppar fångades
upp på ett filterpapper och vägdes på en precisionsvåg.Undersökningen
videofilmades.
Resultat: Efterdropp från 1,5 ml pennor förekom knappast alls.
8 av 20 NovoPen 3 ml och BD-pen 3 ml,16 av 20 PenSet och 19 av 20 SalinePen
(Lilly) droppade efter 7 sekunders kvarhållningstid under huden. BD-pennan
droppade i genomsnitt 4,0 mg (2,4-18,8),NovoPen 4,7 (3,8-6,7),PenSet
5,0 mg (3,1-16,6)och SalinePen droppade 9,2 mg (4,9-19,1).
Diskussion :Det finns ett påtagligt efterdropp från 3 ml insulinpennor
även efter 7 sekunders kvarhållningstid.Därför ska patienterna instrueras
i att hålla kvar nålen under huden i åtminstone 10 sekunder så de erhåller
den avsedda dosen.Företagens informationsfoldrar c bipacksedlar måste
uppdateras.

10.HANDLINGSPROGRAM VID START AV INSULINPUMPBEHANDLING.
Lena Hannerz,Karin Svedin, Siv Lundblad,Unn-Britt Johansson och Regina
Wredling Diabetesdagvården, Danderyds sjukhus, Danderyd.
Bakgrund: I början av 1980-talet introducerades insulin- pumpbehandling
som en ny behandlingsform för administrering av insulin.Danderyds sjukhus
diabetesenhet initierade behand- lingen på 10 patienter under I980 och
har fram till 1999 påbörjat behandlingen för ca 150 patienter.
Syfte: För att underlätta övergången från injektioner till insulinpump
och att göra övergången säker ur behandlingssynpunkt har ett handlingsprogram
utvecklats på diabetesenheten.
Sammanfattning: Handlingsprogrammet baseras på den kunskap som
genererats från forskningsaktiviteter från olika diabetesenheter samt
från den erfarenhetskunskap som erhållits genom arbetet med dessa patienter.
Handlingsprogrammet innehåller urval av patienter,introduktion till
behandlingen,omräkningsformel för insulindosering, utbildning av patienten,kunskapskontroll,riktlinjer
för insulinjusteringar samt uppföljningsintervall. För att de patienter
som bedöms vara i behov av insulinpump faktiskt skall kunna få denna
möjlighet,krävs att både patienter och personal känner säkerhet och
trygghet med den nya insulinregimen.Detta kan uppnås genom att diabetessköterskan
som ansvarar för patienternas utbildning erhåller tillräckligt patientantal
för att bibehålla och utveckla kunskapen samt att ett handlingsprogram
för pumpbehandling utvecklas,specifikt för varje vårdenhet.
11A.HUR UNDERVISAS PERSONER MED DIABETES? ENKÄTUNDERSÖKNING.
Dahlberg Dalin G,Höganäs; Apelqvist J,Universitetssjukhuset, Lund;Högberg
M †,Pedagogiska Institutionen,Uppsala.
Bakgrund: Patientundervisning har under senare år kommit i fokus
som en väsentlig del i diabetesbehandlingen.Från patienter och myndigheter
ökar kraven på att erhålla och ge en adekvat diabetesundervisning. I
Nationella Riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus,versionen
för hälso-och sjukvårdspersonal framgår:
• att patientutbildning i egenvård är centralt och en förutsättning
för att uppfylla behandlingsmålen
• att avsikten är att förse patienten med kunskap och trygghet ?att
grupputbildning har varit en framgångsrik modell
• att patienten ska ges instrument för att få kontroll över sin livssituation
och sin sjukdom
• att kontinuerlig utbildning och regelbundet återkommande kontroll
av utbildningsmålen och kunskaperna i egenvård ska vara en del i kvalitetskontrollen
Frågeställningar:
• Hur ser samarbetsformerna ut inom teamen med avseende på patientundervisning?
• Vilka mål är formulerade för strukturerad patientundervisning? Hur
sker uppföljning och utvärdering av insatta undervisningsaktiviteter?
Vilket material används?
• Vilket behov av vidareutbildning har personalen?
Metod: Enkät,bestående av 38 frågeställningar med såväl svar-
salternativ som öppna frågeställningar, Enkäten skickades ut till 206
diabetessjuksköterskor varav 48 %har besvarat enkäten.Detta motsvarar
72 %av landets medicinkliniker.Denna redovisning tar upp diabetessjuksköterskan,
patientundervisning,utvärdering av insatta utbildningsinsatser och kompetensutveckling.
Slutsatser: Sammanfattning i följande att-satser
• Att majoriteten av diabetessjuksköterskor har en mycket gedigen
yrkeserfarenhet.
• Att nästan 80% har högskoleutbildning med minst 10 poäng i
diabetesvård.
• Att nästan alla uppger behov av kompetensutveckling inom det
beteendevetenskapliga/pedagogiska området.
• Att majoriteten bedriver strukturerad undervisning,vanligen
i samband med ordinarie mottagningsbesök..
• Att majoriteten tar reda på patienternas önskemål om under-
visningsinnehåll,vanligen som en muntlig fråga före undervisnings- tillfället.En
fjärdedel i anslutning till undervisningen.
• Att det vanligaste utvärderingsinstrumentet är HbA1c och utvärderingsblankett.
• Att utvärderingen sker oftast inom 6 månader.
• Att det föreligger en diskrepans mellan patienternas önskemål
om undervisningsinnehåll -ökad trygghet/minskad oro,behov att träffa
andra med diabeteskontra den undervisning som förmedlas.
11B. ATT TALA OM DIABETES
-ETT UNDERVISNINGSMATERIAL .
Lena Hannerz och Eva Persson Trotzig,Diabetesdagvården, Danderyds Sjukhus,Gunnel
Dahlberg Dalin,Höganäs.
Bakgrund: Att leva med diabetes är så mycket mera än att lära
in fakta om mat,insulin och provtagning. Det är många både stora och
små frågor att ta ställning till såväl om livskvalitet som av rent praktisk
natur. Ibland har vi svar men många gånger finns det inget givet svar.
På Diabetesdagvården på Danderyds Sjukhus bedrivs kontinuerligt gruppundervisning.Som
ett hjälpmedel började vi skriva ner frågor/påståenden som patienterna
har ställt oss under åren. Gruppdeltagarna fick från en korg dra en
fråga/påstående och läsa upp den.Många patienter kände igen frågan/påståendet
från egen erfarenhet,en del hade kanske redan löst den och ville dela
med sig till de andra deltagarna,eller man ville vidareutveckla frågeställningen
för att hitta olika lösningar kring en speciell fråga.Målsättning med
utvärderingen är att få en uppfattning av materialet från tre medicinkliniker
och en vårdcentral.
Metod: Frågorna/påståenden har sammanställts som fyra olika kortlekar
inom ämnesområdena:
• Allmänt om diabetes röda
• Allmänt om insulinbehandling grå
• Insulinpumpbehandling blå
• Maten gröna
Korten har under en månad används vid tre gruppundervisningstillfällen
vid tre medicinkliniker (Malmö,Danderyd och Örebro)och vid en personalutbildningsdag
av kommunalanställd personal på en vårdcentral (Bålsta).
Slutsats:Sammanfattning i att-satser
• Att materialet kan ge patienterna nya infallsvinklar att se
på diabetessjukdomen då korten väcker många nya frågeställningar
• Att nivån på frågorna// påståendena är relevant
• Att en del frågor//påståenden upplevs som likartade vilket
kan innebära att det finns ett inbyggt repetitionsmoment i materialet.
• Att personalen tycker att korten medför ett bra tillskott till
annat utbildningsmaterial
• Att korten är utmärkta att använda som personalutbildnings-material.
Det är viktigt att ha i minnet att texten på korten är patienternas
egna frågor och påståenden
Gun Olsson
Redaktör för www.sdn.nu
gun.olsson.sfsd@telia.com

Svensk Förening för Diabetologi
har nu 2.500 medlemmar
Våra sajter har 100.000 besök per månad!
Online-adresserna är: http://www.diabetolognytt.com
Tidningen Diabetolognytt
http://www.sdn.nu Svenskt Diabetologiskt
Nätverk
Nyhetsbrevet ges ut på 100%återanvändningsbara elektroner.
Ett deltagande i DiabetologNytts e-postlista innebär att Du får
emailat
väsentliga uppdateringar.
Vill Du rekrytera nya kollegor till e-postlistan?Låt dem eller
Du själv fylla i namn/epostadress på epostlistan med www-adress:
http://www.diabetolognytt.com/MailList/
-och klicka därefter på ”anslut mig ”.
Om Du vill bli bortplockad från e-postlistan,gå in på samma www
adress,skriv Ditt namn och e-postadress och klicka sedan på ” plocka
bort mig ”.
Red
|

Vill Du bli medlem i Svensk Förening för Diabetologi
(SFD)?
-och få DiabetologNytt 4 nummer per år och tillgång till www.diabetolognytt.com
och www.sdn.nu med Svenskt Diabetologiskt Nätverk,DiabetoFax samt möjlighet
till diabetologiskt nyhetsbrev om Du vill via email var 6:e vecka?
Kostnad 0 kr 2000 och 80 kr 2001.
Alla inom diabetesteamet är välkomna att bli medlem i SFD.
Faxa till 031 27 00 87 uppgifter om namn,adress och yrke,så blir Du
medlem och får tillgång till en kontinuerlig fortbildningsmöjlighet
inom diabetes.
Red