Code 2 Del II Vad kostar behandlingen av typ 2 diabetes?
Costs of Diabetes in Europe - type 2 (CODE-2) är
en studie över kostnaderna för behandling av typ 2 diabetes i 8 europeiska
länder, som presenterades i anslutning till EASD-kongressen i Bryssel
i September 1999 (European Ass ’n for the Study of Diabetes).
Studien har bekostats av läkemedelsföretaget Smith Kline
Beecham och presentationen sändes även som ett satellitsymposium. Deltagande
länder har varit Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike,
Italien, Spanien och Sverige. Fem hundra allmänläkare och 70 diabetologer
har lämnat uppgifter om totalt 7000 patienter och 4500 patienter har
dessutom själva lämnat uppgifter till studien. Professionens uppgifter
har mest syftat till att belysa de ekonomiska aspekterna av diabetesvård
medan frågorna till patienterna mer har handlat om livskvalitet och
tillfredsställelse med vården.
Åtta länder
I de åtta länder som deltagit i studien kostade behandlingen
av typ 2 diabetes år 1998 totalt 29 miljarder Euros (1 Euro var då 9,5
SEK) och man räknade med att verksamheten i dessa länder omfattade 10
miljoner patienter.
Att göra kostnadsjämförelser mellan länder är förenat med många svårigheter
och fallgropar men siffrorna är ändå intressanta. Det förelåg relativt
stora skillnader i hur stor del av landets sjukvårdsbudget som går till
diabetesvård. Holland låg lägst med 1,6% medan Italien låg högst med
7,4% och Sverige mittemellan med 4,5%. De svenska 4,5% blir i reda pengar
strax under 7 miljarder SEK för år 1998.
Vad kostar?
Hur fördelade sig då dessa kostnader? Den största delen
gick till sjukhusvård, därefter kom poliklinisk vård, sedan alla farmaka
utom perorala antidiabetika och sist perorala antidiabetika.
Den svenska fördelningen var 42% sjukhusvård, 31%poliklinisk vård, 25%
farmaka utom perorala antidiabetika och 2% perorala antidiabetika. Här
förelåg en del påtagliga skillnader länderna emellan.
Holland spenderade 39% på farmaka och endast 30 resp. 25%
på sjukhus- resp.poliklinisk vård.
I Italien tog sjukhusvården 65% av kostnaderna, poliklinisk vård 16%
och farmaka 18%. Perorala antidiabetika utgjorde i alla länder en mycket
liten del av totalkostnaden; 2-7%.
Man hade även beräknat vårdkostnaderna per år per patient
(1998) för (1) diabetes utan komplikationer, (2) med mikrovaskulära
komplikationer och (3) med makrovaskulära komplikationer:
Sverige: (1)16300 SEK=1700 Euro, (2) 15900 SEK =1600 Euro, (3) 29500=3100
Euro.
Alla 8 länderna: (1) 1500 Euro, (2) 2600 Euro, (3) 3100 Euro.
På symposiet redovisades kortfattat patienternas upplevda
livskvalitet. Denna tenderade att sjunka ju längre man hade haft sjukdomen.
Likaså uppgav insulinbehandlade patienter en sämre livskvalitet. Man
kan spekulera i att båda dessa faktorer också innebär en ökad förekomst
av diabeteskomplikationer.
Konsekvenser
Oavsett vad man tycker om att sätta prislappar och göra
ekonomiska beräkningar på sjukdomar och deras komplikationer så är det
uppenbart att ett centralt mål för behandlingen av typ 2 diabetes skall
vara att reducera sjukdomens välkända komplikationer. Detta kanske inte
behöver understrykas med ekonomiska argument. Den humanitära aspekten
borde rimligen räcka men samtidigt pågår ständigt en prioriteringsdiskussion
där kampen om resurserna blir hårdare i takt med krympande ekonomiska
utrymmen i vården. Av det skälet är det angeläget att också visa på
de ekonomiska konsekvenserna av enskilda sjukdomar. I förlängningen
är det ett samhällsintresse att bromsa den ökande förekomsten av typ
2 diabetes. En beräkning kalkylerar med en ökning av typ 2 diabetes
med 11% mellan åren 1995 -2025.
Slutsatser
Det förtjänar att påpekas i sammanhanget att en central
slutsats av UKPDS var att behandlingen av blodtryck och lipider är av
stor betydelse för förebyggande av främst makrovaskulära komplikationer.En
intensifierad behandling av lipider och blodtryck lär öka på andelen
av kostnaderna för ”all farmakoterapi utom perorala antidiabetika ”
ytterligare..
Hälsoekonomi är svårt och man kan ha många synpunkter på en sådan här
studie. Jag har velat redovisa huvuddragen i CODE-2 och ser gärna att
vi får en debatt i ämnet.
Tomas Fritz