Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Artiklar

Code 2 Del II Vad kostar behandlingen av typ 2 diabetes?


  Costs of Diabetes in Europe - type 2 (CODE-2) är en studie över kostnaderna för behandling av typ 2 diabetes i 8 europeiska länder, som presenterades i anslutning till EASD-kongressen i Bryssel i September 1999 (European Ass ’n for the Study of Diabetes).
  Studien har bekostats av läkemedelsföretaget Smith Kline Beecham och presentationen sändes även som ett satellitsymposium. Deltagande länder har varit Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Sverige. Fem hundra allmänläkare och 70 diabetologer har lämnat uppgifter om totalt 7000 patienter och 4500 patienter har dessutom själva lämnat uppgifter till studien. Professionens uppgifter har mest syftat till att belysa de ekonomiska aspekterna av diabetesvård medan frågorna till patienterna mer har handlat om livskvalitet och tillfredsställelse med vården.

Åtta länder
   I de åtta länder som deltagit i studien kostade behandlingen av typ 2 diabetes år 1998 totalt 29 miljarder Euros (1 Euro var då 9,5 SEK) och man räknade med att verksamheten i dessa länder omfattade 10 miljoner patienter.
Att göra kostnadsjämförelser mellan länder är förenat med många svårigheter och fallgropar men siffrorna är ändå intressanta. Det förelåg relativt stora skillnader i hur stor del av landets sjukvårdsbudget som går till diabetesvård. Holland låg lägst med 1,6% medan Italien låg högst med 7,4% och Sverige mittemellan med 4,5%. De svenska 4,5% blir i reda pengar strax under 7 miljarder SEK för år 1998.

Vad kostar?
   Hur fördelade sig då dessa kostnader? Den största delen gick till sjukhusvård, därefter kom poliklinisk vård, sedan alla farmaka utom perorala antidiabetika och sist perorala antidiabetika.
Den svenska fördelningen var 42% sjukhusvård, 31%poliklinisk vård, 25% farmaka utom perorala antidiabetika och 2% perorala antidiabetika. Här förelåg en del påtagliga skillnader länderna emellan.

   Holland spenderade 39% på farmaka och endast 30 resp. 25% på sjukhus- resp.poliklinisk vård.
I Italien tog sjukhusvården 65% av kostnaderna, poliklinisk vård 16% och farmaka 18%. Perorala antidiabetika utgjorde i alla länder en mycket liten del av totalkostnaden; 2-7%.
   Man hade även beräknat vårdkostnaderna per år per patient (1998) för (1) diabetes utan komplikationer, (2) med mikrovaskulära komplikationer och (3) med makrovaskulära komplikationer:
Sverige: (1)16300 SEK=1700 Euro, (2) 15900 SEK =1600 Euro, (3) 29500=3100 Euro.
Alla 8 länderna: (1) 1500 Euro, (2) 2600 Euro, (3) 3100 Euro.

   På symposiet redovisades kortfattat patienternas upplevda livskvalitet. Denna tenderade att sjunka ju längre man hade haft sjukdomen. Likaså uppgav insulinbehandlade patienter en sämre livskvalitet. Man kan spekulera i att båda dessa faktorer också innebär en ökad förekomst av diabeteskomplikationer.

Konsekvenser
   Oavsett vad man tycker om att sätta prislappar och göra ekonomiska beräkningar på sjukdomar och deras komplikationer så är det uppenbart att ett centralt mål för behandlingen av typ 2 diabetes skall vara att reducera sjukdomens välkända komplikationer. Detta kanske inte behöver understrykas med ekonomiska argument. Den humanitära aspekten borde rimligen räcka men samtidigt pågår ständigt en prioriteringsdiskussion där kampen om resurserna blir hårdare i takt med krympande ekonomiska utrymmen i vården. Av det skälet är det angeläget att också visa på de ekonomiska konsekvenserna av enskilda sjukdomar. I förlängningen är det ett samhällsintresse att bromsa den ökande förekomsten av typ 2 diabetes. En beräkning kalkylerar med en ökning av typ 2 diabetes med 11% mellan åren 1995 -2025.

Slutsatser
   Det förtjänar att påpekas i sammanhanget att en central slutsats av UKPDS var att behandlingen av blodtryck och lipider är av stor betydelse för förebyggande av främst makrovaskulära komplikationer.En intensifierad behandling av lipider och blodtryck lär öka på andelen av kostnaderna för ”all farmakoterapi utom perorala antidiabetika ” ytterligare..

Hälsoekonomi är svårt och man kan ha många synpunkter på en sådan här studie. Jag har velat redovisa huvuddragen i CODE-2 och ser gärna att vi får en debatt i ämnet.

Tomas Fritz

Vänsterpil Tillbaka till "Sett & Hört"

[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info][Redaktionen][Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
Till Förstasidan